As tears go by
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Min sorgsenhet håller i sig. Allt som jag kommer att missa i det här livet. Jag klarar inte av att ha ett förhållande, därför kommer jag också att mista att ha egna barn… Jag kan mycket, på vissa områden mer än andra, men det är min sociala oförmåga som gör att jag missar allt detta.
Nedan har jag infogat en video med låten som spelas ofta härhemma är numera. Videon är ur sista avsnittet av säsong 5 av House M.D som numera är mitt specialintresse för närvarande. Tror jag gillar House för hans eländiga liv och oförmåga i sociala situationer. Känner igen mig så fruktansvärt mycket i honom. Men samtidigt inte… Och låten, om att lyckan och skratten som var tillägnad någon annan. Hur jag suger åt mig andras skratt likt en tvättsvamp… men blir sorgsen när jag kommer på att de inte var tillägnade mig… Har ingen som älskar mig och som samtidigt skrattar med mig.
As Tears Go By Lyrics
Artist(Band):The Rolling Stones+Vitamin String Quartet
(M. Jagger/K. Richards)
It is the evening of the day
I sit and watch the children play
Smiling faces I can see
But not for me
I sit and watch
As tears go by
My riches can't buy everything
I want to hear the children sing
All I hear is the sound
Of rain falling on the ground
I sit and watch
As tears go by
It is the evening of the day
I sit and watch the children play
Doin things I used to do
They think are new
I sit and watch
As tears go by
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
![[Varulv]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Låten var en av mina favorit-dito när det begav sig. Och kände mig nog så, som låt-texten beskriver, ofta då, redan på sextiotalet (ja så gammal är jag faktiskt - men vi varulvar blir extremt gamla…). Texten är bra - den håller sig ju ännu! Kanske klassisk m.a.o.
Men inte ska du tänka så, Bus-Johanna! Du som är en sån toppentjej i alla avseenden! Vore jag avsevärt yngre, skulle jag nästan kunna fria till dig! Så då vet jag ju samtidigt, att det måste finnas åtskilliga kavaljerer i din egen ålder, som inget hellre önskar, än att få dela resten av livet med just dig!
Tro mig faktiskt! 
Det gäller bara för dig, att komma in i de rätta kretsarna, där det finns ett överflöd på sådana, som vill ha just dig. Och dessa kretsar finns. Det gäller bara för dig att identifiera dem. Och sedan bege dig in! Barnsligt enkelt, egentligen.
Aspergern ligger dig ingalunda i fatet. Jag, till exempel, gillar dig spontant (liksom jag gillar många andra här, såväl aspergare som ADHD:are etc.) just för att du är så, som du är. Det är precis det jag gillar. Du får liksom en stark och tydlig identitet för mig. Och just det är vad jag värdesätter: originalitet, särart, personlighet.
Och jag är helt övertygad om, att det finns massor därute, som känner och resonerar som jag!
Så: hav förtröstan! 
Det är när man gett upp helt som man inser att det tydligen finns en drömprins trotts allt en som står ut (mer eller mindre) med ens konstigheter.
Så när du har gett upp helt ska du se att du en vacker dag snubblar över någon som vill dela livet med dig. För kunde jag så kan du med, även om man ibland har lust att slå han i huvudet (läses med ett en gnutta ironi tror jag det heter) för att han tycker man är konstig i vissa avseenden :)
Lycka till
Arbetsfronten har jag inget positvt av ännu men ett litet hopp brinner så lycka till på dig.
Tack för era snälla ord!
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
Tack! Men efter att ha träffat dig nu irl, Höstlegenden, så står jag för de orden jag sa i numro #1 än mer. Vore jag lite yngre, så hade ett förhållande med dig varit rena drömmen, det ideala, det ultimata! En sådan toppentjej tycker jag faktiskt att du är. Så vi alla härinne måste ju verkligen se till att försöka bidra till att du får en riktigt bra tillvaro, i ett riktigt bra förhållande!
Starta ny diskussion