I en värld byggd av får
Alla fåren står i sina klungor, bräker och gör exakt det som vallhundarna säger.
I mitten sitter en liten kattunge, som säger mjau. Detta får vallhundarna att gå morrande mot den lilla kattungen. Mjau! Dom förstår inte vad den lilla säger och går hotfullare och närmare och närmare.. Baggarna följer efter med sina flockar med får. Alla är ute efter den lilla.
Den lilla kattungen ser vad som händer och med all sin kraft så piper den fram ett litet "määä"
Vallhundarna skyfflar in den lilla i den närmaste flocken och ordningen är återställd. Till dess att nästa kattunge kommer ut ur stallet…
Nån som förstår mitt tänk här?
Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor
![[Forest]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag tror det. Tycker denna var bra/fint skriver.
Du menar att man ska vara som alla andra kattungen är kanske du? o du skufflas in i den "normala" flocken för att inte sticka ut? Svårt o förklara men lite så fatta jag det som.
Håller med Forest. Samt att vår särart (vi aspergare) är mer lik kattens än fårets. Ändå accepteras vi inte om vi beter oss katt-likt (alltså efter vår natur), utan vi har inget val - vi måste bete oss som får… 
- Men iofs: du inför ju en tredje kategori i fållan, Allamej… 
nämligen vallhunden. Således: om vi - i stället för att bete oss som får - imiterade vallhunden, skulle vi då månne även accepteras? Och ges tjänster inom offentlig förvaltning eller som basar eller chefer i näringslivet?
Antagligen Varulv. Jag är ett ganska bra exempel på det själv. Men än så länge så inväntar jag rätt sätt att säga vov
Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor
Eller så kan man, som jag, anta skepnaden av varulv… 
Tror ändå att en heldel aspergare har lyckats ta på sig en hund roll. Själv känner jag mig ibland som katten som bräker fram ett mää, ibland som katten som ilsket fortsätter morra och jama, vid vissa sällsynta tillfällen även som vallhunden.
Mycket fint och kul skrivet
Mycket bra liknelse, Allamej! :-) Jag är nog också el liten katt, som för det mesta försökt passa in bland fåren…samt en och annan gång försökt övertyga mig själv om att jag skulle kunna vara en vallhund, men jag har inte lyckats så bra med det sistnämnda (har nog aldrig lärt mig säga bob). Det förstnämnda har jag lyckats hyfsat med i många år, fast det har också gjort att jag kört slut på mig. PUST! Nu funkar det inte längre… Hoppas ni tillåter att jag svävar ut lite (som vanligt)… Det har iallafall med får att göra… ;-) För många år sedan när vi var ute och åkte bil så såg jag en hemmagjord skylt, där stod det "EU-MÖTE", samt en målad pil. När man följde pilens riktning med blicken, så fanns där bara en hage med en skock får… :-D (Bara ingen tycker att jag förolämpat fåren nu…;-))
Hahaha star68 för ditt sista stycke.
Kan undra hur det kommer sig att jag gillar just får? (gillar ju många andra djur med) men får är fina ulliga och bara finns, även om de allt som oftast går i skock. Farmors får däremot är ganska så individuella och kan knata iväg för sig själva och filura. Hm är nog mest hennes får jag gillar när jag ränker efter. Så behöver nog inte bli oroad över att vara en i den icke tänkande mängden.
Starta ny diskussion