Kära. Inte lätt. Jag lära?

Varulv, du brukar ju ha lågiska förklaringar på de mästa. Vill höra din teori lite mer utväcklad ;)

Tja, i en närsluten tråd så delgav du ju oss din oförmåga att lära dig multiplikationstabellen. Jag berättade i det sammanhanget för dig, att jag själv lärde mig denna som utantilläxor. Inte helt kul, men det gick. Och efter en tid så satt detdär utantillärda ganska så fast.

(Väck mej mitt i natten, och jag kan rabbla prepositioner som styr dativ på tyska, t.ex. Detta beroende på, att jag i sjuan vid ett tillfälle hade i läxa att lära mig dem - utantill.)

Kanske är du inte motiverad (av någon freudiansk anledning) att lära dig utantilläxor? Jag minns, att jag hade en snäll mamma som efter min inlärningsfas gärna förhörde mig framåt kvällningen, och det upplevde jag som en trevlig stund, präglad av gemyt och gemenskap.

Mitt råd: Fundera lite bakåt på vad det kan vara för obehagliga faktorer som har gjort, att någonting inom dig sätter emot alla spärrar inför att lära dig saker utantill.

Har jag frågat om multiplikatons tabellen??  De har jag glömt i såfall. Fast den kan jag inteutan till.

Jag kunde lära mig in för läxsförhör. Sen var/är de borta.

Ah! Nej det var Trin!

Men ändå: så du menar att utantilläxor inte "sitter" för tid och evighet i ditt huvud, som det gör för exempelvis mig?

Tänker på just när det gäller stavning av vissa ord. Ibland när man väl har börjat göra fel, så kan det bli som en låsning - att det alltid blir fel, och man alltid måste kontrollera, bara för att upptäcka felet! 

Ett exempel för mig är från tiden då jag åt klassiska mjöl-pannkakor. I Vår Kokbok så finns receptet på sidan 38. Det vet jag. Och jag vet egentligen receptet, för att jag gjorde pannkakor så många gånger. Men lik förbannat, varenda gång jag skulle göra pannkakor så var jag tvungen att ta fram boken och titta på måtten!! Kanske för någon slags inre osäkerhet? Att jag måste verifiera?

Jag känner igen det där med att bli förhörd.. de stunderna tyckte jag också om
Och ja - pluttifikationstabellen (som Pippi Långstrump säger) sitter som berg hos mig med!

Känner igen mej!!! Vissa saker fastnar helt enkelt inte…inte i mitt huvud i alla fall!

Men jag kommer ihåg en massa olika sidnummer i en massa böcker…där jag finner informationen :)

Jag har väldigt mycket noterat, uppskrivet och "listat"…romerska talen, gångertabellerna, olika alfabet, matematiska formler, kemiska beteckningar, fysiska lagar osv.

För min del handlar det nog bara om att "lagra" information utanför hjärnan…att inte uppta onödig plats där inne!

Känner igen det där. Har haft stora problem  att lära mig min (nu sålda) systemkamera. Hur jag än läste på så gick det banne mig inte att lära mig om alla dessa inställningarna. Har köpt och sålt flera systemkameror just för att jag inte kan behärska de.

Nä nu håller jag mig till min helautomatiska kompaktkamera.

Generellt så har jag ett uselt minne men har av någon anledning lätt för att minnas historiska årtal?