Jag som kattägd blir förvånad om det inte är päls lite varstans. Men mina böcker står där dom står, jag försöker hålla god ordning men sen kommer en människa jag inte känner längre, gör diskhögar på bordet, drar fram allt pyssel hon kan hitta överallt och lägger snusar på alla möjliga ställen.

Hons ska ta hand om det "sen"

Sen när hon kommer nästa gång så anklagar hon mig för att vara en hoarder.

Jag har inte superrent men som sagt, jag vill ha god ordning på mitt sätt. Då ser det inte stökigt ut alls. Men jag kan inte ha sådana där modellhem för jag vågar inte ens sätta mig på en stol i ett sånt hem.

Hos mig kan man bo. Plockar man dessutom bort efter sig så blir det inte stökigare.

Så jag vet inte inte om jag förstår dig eller om jag bara blir ledsen över inlägget.

Jag mår också oerhört dåligt av smuts och oreda, jag ryser och blir äcklad av en del smuts.

Tyvärr betyder det inte att jag kan sköta det i mitt eget hem, så jag har det stökigt och mår dåligt av det.

Hehe. Mina föräldrar har katter och hade även det när jag bodde hemma. Men aldrig att det är lager av katthår i alla tyger och överallt på fria ytor. 

Det är ju inte dig jag skriver om så varför behöver du ta åt dig och bli ledsen?
Visst är vi olka. Varenda människa är unik! De är på sitt sätt och jag är på mitt sätt och du är på ditt sätt. Jag lovar dig att du också skulle reagera om du hälsade på hemma hos dem. Dumt av mig att jag inte tagit några bilder på hur det ser ut  

Hemma hos mig kan jag ha vad jag brukar kalla ett "ordnat kaos". Mellan städningarna brukar det bildas högar med papper och tidningar på mitt skrivbord. Men jag vet exakt var jag har allting. Däremot så är ju allt annat ordnat och kategoriserat.

Var hem till en person som hade katter och det du beskriver är precis vad hen hade med. Dock behövde jag inte sova över för jag känner inte hen utan var där för att kolla på katterna som jag ev skulle köpa.

Klart att katter hårar! Det är ju inget konstigt. Men att låta dem vara på diskbänken och köksbänken där man tillreder mat. Och att inte bry sig om att ta bort håren.
Men nu var det väl främst smutsigheten och oredan, saker överallt som jag mår dåligt av och som besvärar mig. Katthåren är bara en del av det.

Det finns ett (NT-)ordspråk: "Man får ta seden dit man kommer."

Men jag vet ju inte riktigt vad det betyder…

#6 Det betyder att man ska anpassa sig där man är, efter någon annans vilja.

Jag håller inte med om ordspråket heller, jag tycker att man ska visa respekt för en gäst, på samma sätt som gästen ska visa respekt för värden.

Man kan inte begära att folk ska städa för ens egen skull, men man ska heller inte bli förvånad om folk inte VILL besöka en om man har det skitigt.

#7 Oki!

(Jag undrar just om MissInAction ventilerade sina känslor med sin värd på liknande sätt som hon gör här nu…?  )

(Eller spelade hon månne nöjd gäst där…?  )

"…men man ska heller inte bli förvånad om folk inte VILL besöka en om man har det skitigt."

- Men det var ju inte första gången MissInAction besökte det skitiga hemmet…! Således tillhör hon undantagen i din teori om, att folk inte vill besöka skitiga hem…  - Eller?

#8

Det handlade inte om MissInAction specifikt, och inte heller om att ALLA bryr sig så att de inte vill besöka ett skitigt hem. Det är ingen teori jag har. Jag antar bara att det finns de som tycker att skitiga hem är mindre bra.

Jag kan ha helt fel, kanske är det så att alla älskar smuts utom just jag då.

Du verkar missförstå precis allt jag skriver, vad det än handlar om. Jag vet inte hur jag ska kunna uttrycka mig längre.

#9 Nej då, Jennix, icke missförstår jag egentligen någonting av det du skriver. Du ska inte ta illa vid dig!

Men den, som uttrycker sig kategoriserat inför mig, får räkna med att få skiten tillbaks, slängd i sitt ansikte.

Skriver man på fullt allvar t.ex: "Alla danskar lirar dixie!" Och därefter blir bemött, då måste man kunna stå för vad man skrev. (Därmed menar jag såklart inte att just du har påstått just det! det var bara ett exempel; hoppas du förstår det!)

Bara det vill jag lite inpränta hos dig, du som jag ser som en individ som jag finner ovanligt förnuftig, reflekterande och klarsynt för övrigt; så det så!

Ja, jag tar illa vid mig. Har hela livet varit med om att "folk" missförstår mig, att jag inte kan uttrycka mig korrekt eller bra.

Inte ditt fel, det bara är så för mig att jag blir ledsen.

#6
Ja det där ordspråket har jag hört både här och där. Något som folk häver ur sig. Men ändå gnälls det! Inte bra jag, alltså.

Jag har faktiskt sagt det till henne vid flera tillfällen att jag mår dåligt av att det är rörigt och smutsigt runt omkring mig. De brukar till och med säga när jag kommer dit att "nu har vi städat!" och det märks ju sällan kan jag säga, haha men då finns det ju ett till ordspråk - det är tanken som räknas. 

Att dricka ur samma glas till varje måltid under en hel helg, är inte det respekt för värden då?? Det är då verkligen inget som jag gör här hemma. Som exempel.

Oavsett ordspråk så mår jag dåligt av smuts, oreda och förfall. Andra får vältra sig i det så mycket de vill. 

Här finns det en massa djur, vilket innebär HÅR i mängder, tassavtryck och det blir lätt smutsigt!!!

Jag mår väldigt dåligt av smust och oreda…så jag får ju hålla efter hela tiden…men det är priset jag får betala för att ha dessa individer i mitt liv.

Alla som kommer hit blir efterhand som de upptäcker mängden av alla djur riktigt förvånade :))

Förr hade jag svårt att förstå att människor kunde leva mitt i skiten…men med åren har jag insett att alla inte lider av det. Jag undviket absolut att gå hem till andra som inte har "koll på läget"…just för att undvika stressen som kommer över mej i sådana miljöer.

#12 Kanske att det du har råkat ut för, är något extremt…?  Och då kan jag ju förstå dina synpunkter, såklart!

Jag kan bara referera till en närstående familj (ett par), som alltid hade det rent och snyggt hemma. Men så började man som utomstående märka av det begynnande förfallet, och sedan var misären snart ett faktum. Även de hade katt. Och från kattlådan (som stod i köket) spred sig olidliga odörer till varje vrå av huset. Köket för övrigt ska man bara inte nämna. Varenda attiralj tycktes besudlad och befinnande sig sedan veckotals belamrad på diskbänken…

Fy! och tvi! rent ut sagt!

(Men de var gamla, och fick begynnande senildemens, därav förfallet.)

Har verkligen inget emot djur, jag heller. Älskar djur! Och djuren är knappast det stora problemet i mitt fall, utan alla sakerna, förfallet och smutsen. Som pedant så känner jag mig smutsig och får ångest så fort jag kommer dit.