Gick ned 30 kg förra året, så jag måste nog säga att jag har tålamod till det. :)

Ändra vardagen, inte tänka på att gå ned i vikt, utan hitta andra rutiner och följ dom. Tränade varje dag, levde en månad på rotsaker vilket gjorde att jag gick ned mycket, sedan var det bara att fortsätta. Fast åt inte bara rotsaker sedan. :)

Nu är jag inte lika duktig längre, men ska ta tag i träningen igen, legat på latsidan i och med att det varit för kallt för att springa.

Jag har inga rutiner alls i vardagen. :(

Kommer mig inte för nånting mer än att sitta vid datorn hela dagarna. Har inte råd att åka och träna men jag skulle så gärna vilja det.

Det enda som funkar för mig ät maten. Nja någolunda iaf

Jag tränar bara hemma, gym är inte alls min grej. Pallar inte att träna när andra ser på.

Handlar om motivation, vill du gå ned i vikt så klarar man det. Handlar mycket om att ta reda på vad som är viktigast för en själv, är det viktigare att äta godis än att bli smal så gör det. Betyder det mer att äta onyttigt än att gå ned i vikt, då ska man göra det också.
Är i slutändan val man gör, väljer man att äta potatisgratäng istället för en sallad, ja då väljer man ju det. Helt okej. Men man bör ju reflektera över vad som är viktigast för en själv.

Man väljer allt man gör, även om ett vaj kanske känns jättejobbigt, så vill man välja det valet så gör man det. Om man vill tillräckligt mycket.

Tungan väljer det godaste och det är det jag följer för det mesta och det är efteråt som jag ångrar mitt beslut att ta det dära godiset eller kakorna eller var det kan vara. Jag är mycket impulsiv av mig. Har ADHD med kombinerad typ. Sen är jag sjukt sockerberoende. :(

Jag vill att allt skall hända NU och när det inte gör det så tappar jag intresset. Tex så älskar jag språk och vill lära mig en massa och när jag inte lärt mig något på en vecka så tappar jag intresset.

Jag vet att jag har ett val men jag väljer det som är lättast. :(

Du gör valet lättare genom att inte ha godiset och kakorna hemma. Jag vet att du har barn men dom behöver inte heller äta godis och kakor varje dag. Köp det som går åt till lördagsgodis på lördagen och inget mer.

Har också ADHD och är impusliv, men det är ändå ett tag man hinner stoppa sig själv på vägen från chokladhyllan till kassan.

Har jag onyttiga saker hemma blir de uppätna "jag har ju ändå köpt dom..", men man har trots allt inget att skylla på. Självdisciplin är ett måste, och lära sig att gå förbi det onyttiga i affären.

Första veckan utan socker är mindre lätt, men sedan går det bra. Tänk på att det bara går lättare och lättare.
Blir jag godissugen så tar jag en promenad istället för att aktivera mig och inte falla för suget.

Du klarar väl av att stå ifrån att göra andra saker du vill?
Inte köpa alla fina kläder man hittar på affären bara för att man vill, man har ju inte råd med det om man ska ha råd med mat sedan.

Lära sig att hitta en pausknapp emellan tanke och handling.

Jag lyckas aldrig lära mig att inte säga det jag tänker på även om det inte är lämpligt, blit jag förbannad när jag spelar vid datorn har jag inte bara en gång slängt tankengtbordet i golvet.
Såna saker sker direkt, finns ingen tid mellan tanke och handling för mig. Men däremot så är det annorlunda med saker som tar ett tag att genomföra. Då kan man lära sig att ändra sina tankebanor och hitta en pausknapp.

Jag har inget hemma men åker till affären så gott som varje dag för att bara köpa min favoritchoklad. :( Ja jag måste verkligen lära mig att hitta min "pausknapp". kanske det är något jag och min mentalvårdare kan jobba?

Prova att sätta dig ner innan du åker och handlar chokladkakan och skriv ner argumenten för att låta bli och argumenten för att göra det. Titta på listan sen och se om det är värt det.

Skriv också gärna en lista med saker du kan göra istället. Som gå på en promenad, dricka vatten, ta en dusch….

Tack det var ett jättebra tips. :D

#7 Tycker du om någon frukt så åk och handla men ta frukten istället och blunda vid godiset..

Ja jag tycker om frukt men kan inte äta det pga allergier. :(

#11 Välj då ngt annat t ex ngn grönsak eller nå annat bara inte läsk, godis, chips, kaffebröd, kakor..

Dessutom så underlättare det med att sätta upp små mål. Inte att du direkt siktar på att gå ned typ 20 kg. Tar ju ett tag.

Jag hade mål med träningen som jag försökte nå. Typ 30 armhävningar, 25 grodhopp på raken, springa 30 minuter utan att sakta av, springa upp för en brant backe tio gånger utan att dö.

Då har man nåt konkret att sikta mot, man ser hur man närmar sig målet. När man nåt delmålet känner man sig nöjd, men då är det dags att sätta upp nästa.

Genom att inte tänka i banorna att gå ned i vikt utan att göra livsstilsförändringar kommer man längre. Sikta i början på en dag utan godis, sedan äter du nästa dag om du vill, sedan en dag utan. Utöka allt eftersom, tillslut är du inte sugen längre.

Träning gör mig mer nyttigare i allmänhet, för att man måste äta bra föär att få energi till att träna. Räcker inte med en chokladbit, ger snabb energi, men går likafort ut ur kroppen. Och man behöver jämnare energi för att orka träna.

Dessutom blir man piggare av Träning, jag får energi av att träna. Mår aldrig så bra som när jag har kört totalt slut på mig själv. Då är jag nöjd och stolt att jag klarat av det.

För ADHD'are så är det bra att träna, få ut energi och bli lugnare i huvudet efteråt. Jag fokuserar aldrig så bra på bara en sak som när jag springer. Så skönt att bara  fokusera på att springa istället för alla tankar som ständigt far genom huvudet. När jag tränar är jag lugn, annars är jag stressad, virrig, hyper, ångestfylld o.s.v. Men Träning ger en stund av stillsamhet, meditation i rörelse.

Träning ger också bättre andning, man lär sig att använda sig av djupandning, och det påverkar en annars också. Andas man bra så blir man lugnare, kropper mår bättre.

Jag har själv problemet med övervikt och vill gå ner.. För mig är problemet coca cola samt en brännande smärta i höft/bäcken då jag är ute och går.. Läkarna finner inget trots olika läkare kollat från -95 till idag.. Smärtan är ej liten den är grym, jag är tvungen att stanna och stå still en stund sedan kan jag gå några steg till sedan måste jag stanna. Kan få denna värk inne oxå då måste jag sätta mig ner..

Man vet man får värken så man drar sig för göra något..

#14: Kan du inte träna på ett sätt som inte belastar höften?

Styrkeövningar, situps och armträning kanske fungerar?

Går det kanske lättare att cykla än att gå?

Simma kanske fungerar, är ju skonsamt mot leder, även vattengymnastik kanske är ett bra alternativ.

Beroende på hur överviktig du är så kanske värken blir mindre om du går ned i vikt, iaf om den beror på belastning, överansträngning eller sånt.

Kanske lugnare motionsformer skulle passa bättre? Tai Chi?

Tai Chi är bättre Träning än man kan tro, bygger upp styrkan på ett naturligt och skonsamt sätt. Bra för andningen. och bra Träning för koncentrationen. Roligt också, klart den häftigaste kampkonsten, mycket grymma applikationer på formerna. Klart effektiv även för självförsvar.

#15 Då har vi det där, träna bland folk på ett gym alt simhall. Sedan det där visa sig i baddräkt, hualigen..

Jag håller med #1. Fokusera alltid på målet (bli smal) och hur du ska nå dit, och släpp tankarna på problemet (överviktig). Läs detta så förstår du varför.

#4 Du skrev "Tungan väljer det godaste"

Det är inte alltid bara smaken som avgör. Som jag skrivit i en annan tråd, så kan detta sug bero på vissa brister. T.ecx så innehåller mörk choklad (kakao) mycket tryptofan, som behövs för att producera serotonin. Brist på serotonin kan göra att vi blir deprimerade. Chokladen kompenserar alltså för denna brist, och fungerar lite som en medicin då. Vissa har stora brister på serotonin, och det är inte alls konstigt att vissa blir beroende av mörk choklad.

Du bör däremot försöka undvika att "frossa" i det. Självklart ska man inte äta för stora mängder, men ha inte dåligt samvete för att du känner sug och ger efter för det suget ibland. Din kropp kanske verkligen behöver det där tryptofantillskottet.

Du skrev också "Sen är jag sjukt sockerberoende"

Socker (om vi avser sackaros = det vanliga vita sockret) är faktiskt inte så farligt som många tror. Visst bryts det ned till bl.a druvsocker (glukos), men det är inte ren glukos. Det är en sammansatt sockerart, och det går åt en hel del energi för att bryta ned detta sackaros-molekylen till en glukos och en fruktos. Ren glukos (druvsocker) är däremot ren energi, som kroppen inte behöver göra av med energi för att bryta ned. Det börjar kroppen ta upp redan i munhålan, och det går rakt ut i blodomloppet.

Ren fruktos är inte heller bra, då kroppen inte kan använda det på ett bra sätt. Det omvandlas till en massa andra kemiska substanser i kroppen.

Vanligt socker är därför inte så farligt. Det är värre med t.ex vitt bröd, som består av ren stärkelse ,som lätt omvandlas till glukos. Stärkelsen kräver inte mycket energi alls för att brytas ned till ren glukos. Undvik därför formfranska och långfranska och liknande.

Om man köper en chokladkaka och får dåligt samvete över det, och mår dålig för det, och tröstäter man ännu mer för att må bra för stunden. Därför måste man försöka släppa det där med dåliga samvetet. Man kan försöka sluta med att köpa choklad, men om det ändå händer att suget kommer och du skulle falla dit igen, så trösta dig med att "jag behövde nog lite extra tryptofan just nu", och släpp det sedan. Börjar du grubbla över det, så känner du dig bara som en dålig människa, och det hjälper dig inte i längden.

Jag menar inte att du ska fortsätta smaska i dig choklad, men är du för stäng mot dig själv, så är risken stor att du misslyckas. Någon skrev ovan att man ska sätta upp rimliga mål, och i det ingår att man faktiskt får tillåta sig återfall, utan att man grämer sig över det.

#16 Kanske du skulle testa at köpa hem en yogamatta eller pilatesboll, så att du kan träna hemma, där ingen ser. Köp inga dyra maskiner eller apparater. De fungerar sällan. De enklaste redskapen är oftast de bästa, men det innebär att man faktiskt får jobba lite själv, t.ex göra situps på mattan. Alla dessa redskap från reklamen på TV litar jag inte alls på. Det finns inga enkla genvägar.

Jag gick upp 30 kg när jag hamnade på psyket. Berodde nog mycket på att det inte fanns så mycket annat att göra än att ligga i sängen och äta godis.

Nu har jag kommit igång med Träning iaf. Godis är godare än mat så därför äter jag det. Vill helst gå ner 20, men 10 funkar : )

ja jag blir också galen, gick upp på enn psykofamaka. men jag vill också gå ner.

här bad jag min sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog om hjälp.

Jag vet vad jag ska äta, väldigt medveten men problemet är ju inte där.

så någon dietist behöver jag inte bara att coacha mig

så nu har vi löst detta, jag har fixat en loggbok, jag väger mig vilket jag själv har valt och att jag tycker att det är för dyrt att göra det på viktväktarna.

så då gör jag det hos min sjukgymnast istället.

jag får mail och telefonsamtal av min psykolog som coachar mig, och frågar hur det går och som hjälper mig att sätta upp mål, delmål och slutmål.

så ett tips här är att ta hjälp utifrån.

Ja det skulle vara det optimala men jag vet inte vem jag skall fråga.

#20 Har du någon vårdkontakt alls? Börja där i så fall, dom brukar ofta kunna hänvisa en till någon som vet.

Jo det har jag. En psykiatriker och en mentalvårdare.

Då är nog det lättaste att fråga någon av dom om dom vet var du kan vända dig eller kanske till och med kan hjälpa dig att kontakta någon.

Har samma problem. Jag vill gå ner i vikt (inte för att jag är överviktig eller så). Men jag vill bli hälsosammare. Jag vill få bättre kondis och en tightare kropp.

Jag tror nog allt börja med när man fick egna pengar. Då kunde jag ju göra vad jag ville med dem. Innan när jag bodde hos mamma då åt man chips alternativt godis kanske nångång i helgen när mamma köpte hem gottis. Men nu när jag själv köper hem saker så kan det bli så att man äter chips på en vardag och sen ska man prompt ha godis och chips på helgen också.Och då menar jag inte att jag äter lite chips. Jag kan lätt äta upp en hel chipspåse själv.

Tillslut kommer man till en punkt då man tycker det har gått för långt , och nu är det dags att göra något åt det. Det håller sig kanske en vecka eller två och man går 1-2 kg. Sen blir man sugen på chips igen och går upp allt igen. Tror nog det handlar om att finna en balans , mellan att vara nyttig och motionera.

Förstår inte riktigt varför jag inte kan förmå mig till att vara mer nyttig. Jag älskar grönisar och frukt. Jag får börja med att slänga in mer frukt och grönt i kosten. Kanske inte ta så mycket pasta men mer grönt ?

Ja precis. Det blev värre när man fick egna pengar. Visserligen fick vi en slant av mamma varje dag så jag fick ju godis konstant plus helgerna.

Tycker inte om grönsaker.

Det var ju synd att du inte gillar grönsaker det som är så gott :) Tycker du om frukt? Försök och ät var tredje timme då håller magen igång och då hinner aldrig bli riktigt hungrig innan det är dags för nåsta måltid.

Många tror ju att för att gå ner i vikt ska man äta mer sällan. Men så är det inte , men ska äta oftare men i mindre portioner. Har du försökt med LCHF ? Där får du äta fetmat men ska undvika pasta m.m. Här är en länk om LCHF.

Jo jag har försökt mig på LCHF flera gånger men tröttnar fort på alla dessa dieter. Så mycket frukt kan jag inte äta pga allergi.

Jag tröttnar också på alla dessa dieter som finns. Man får äta det , men absolut inte det. Det svåraste jag tycker med dieter är att man måste utesluta vissa saker helt.

Försök med att byta ut vanlig pasta mot fullkornspasta? Visst det är några spänn dyrare men man håller sig längre på fullkornspasta. Finns billig fullkornspasta på Netto t.e.x . Tycker du om avacado? Annars finns det ju massor man kan göra med det.

Byt ut vittbröd mot fullkornsbröd eller mörkt bröd ? Danskt rågbröd är gott och fullproppat med nyttigheter. Försök byta ut godis mot att varannan vecka kanske köpa naturgodis?

På Ica finns det rotfrukts chips man kan köpa. Har aldrig smakar det det kanske du tycker om? Om du är en chips fanstast som mig så finns det ju "nyttigare" alternativ där med. Finns ju ugnsbakade chips som har mindre fett i. Sen finns det ju chips med 50% mindre fett.

Själv tror jag inte på att utesluta saker helt från sin kost men att smått som smått byta ut eller minska intaget av någon som är väldigt fett.

Har tyvärr inte dom butikerna här på Åland. ;) Så det finns mest finska matvaror här. Ugnsbakade chips är bara en massa potatispulver. Men dom är goda.

Ja chips är gott :)

Jag var med i Xtravaganza innan jag blev så deprimerad och det var väldigt bra. Det var trevlig personal och man fick bra med motivation mm. Efter att ha varit beroende av coca-cola (drack massor varje dag) i flera år så blev jag fri från det. Nu drick jag bara vatten : ) Jag gick ner massvis! Ett halvår senare så hade jag iofs gått upp allt igen + 10 kg extra tråkigt nog (när jag var inlagd på psyk). Nackdelen med Xtravaganza var att det kostade en del.

Jag får sånt sug efter söta saker. Jag försöker att inte köpa men när suget kommer så hittar jag alltid något att äta. Det skulle vara underbart att slippa känna godissuget men vad får man för liv då? Jag älskar godis, ett liv utan godis är ett tråkigt liv. Då är jag hellre tjock och lycklig!

Lite min tanke. Jag älskar godis och skulle inte vilja vara utan den heller. Men jag klarar inte av att se mig tjock.

tänkte på det här ni skrev att det var lättare att gå upp i vikt när ni fick egna pengar.

Tänker på min son som är precis tvärtom, han går ner när han får egna pengar pga att han inte vill slösa sina pengar på dumma saker.

sådan har han varit hela livet, han köper bara sådant som han verkligen vill ha och då står inte godis mm på det programmet. visst vill han ha det men att betala med egna pengar för det, nepp.

#33 Precis sån är jag oxå (aspergare är jag liksom din son). Har jag bara tillräckligt god ekonomi så blir jag väldigt "förnuftig" beträffande utgifterna. Slösa har aldrig varit min melodi.

Usch, jag är värst slösaren.

#35 Men världen behöver oss båda, YlvaP!

#32 Innan klarade jag inte av att se mig i spegeln och att duscha var en ren utmaning. Allt som fick mig att fokusera på min kropp undvek jag.

Jag diskuterade detta med min psykolog och gjorde en massa mindfullness-övningar mm. Jobbade även igenom boken "Lev med din kropp". Okej, jag har fortfarande problem men nu klarar jag av att se mig i spegeln utan att få ångest och bli illamående. Jag duschar utan problem. Numera klarar jag dessutom av att duscha i offentliga utrymmen (efter träningen). Jag gillar det inte precis men jag klarar av det : )

I julas hade jag dessutom en bikiniöverdel på mig (och en par otroligt manliga badbyxor). Minns inte senaste jag hade det när andra såg.

: )

Jag är totalt tvärtom, jag SKA äta en massa godis och snask men går bara raka vägen förbi istället he he.

Ja Varulv det behöver dom.

#37 Jag hatar min kropp jag med man jag är korkad nog att inte fatta att jag skall klara av att förändra den. Tycker inte om speglar (mest rädd att det skall komma något bakom mig när jag tittar) och hatar när barnen tar kort på mig med min dubbelhaka.

När jag vill gå ner i vikt, så fokuserar jag inte på vikten.
Utan på att motionera en massa och ändra mina kostvanor.
Fokuserar jag på vikten, blir jag less på det och tappar intresset att ens försöka.
Nu när jag gick ner en massa i vikt, märkte jag iofs hur mina kilo bara rann av….det var ett kilo ena veckan, två eller tre kilo någon annan vecka.
Efter ca ett år hade jag gått ner över 50 kg i vikt.

Detta gjorde jag enbart genom att motionera som en tok och ändra min kost.

Så, om du vill gå ner i vikt, fokusera på att ha skoj, motionera och ändra din kost.
Din viktnedgång, kommer sedan som en bonus.

Lycka till!!