Jag har haft såna impulser ibland, men jag brukar fråga mig själv om jag vill vara tvungen att göra det vareviga gång. Svaret brukar bli nej, så då tvingar jag mig själv att låta bli. Svårt i början och framför allt med beteenden man redan etablerat (låg sömnlös en halv natt för att jag inte stängt garderobsdörren ordentligt), men ju mer konsekvent jag är med att inte ge efter desto mindre kraftfulla blir impulserna.

Sedan är mina impulser (/tvångstankar, vad de nu kallas) ganska så milda, tror inte att det hade gått om de varit lite starkare.

Jag har börja idka en knäpp sak relativt nyligen (tycker min sambo iaf) nämligen att dressera katten till att följa mig när vi snurrar runt ett varv i köket innan jag serverar henne maten (de halvråa kycklingfileerna).

Hon är mycket läraktig och följsam, våran katt, men så är hon också gammal cirkuskatt (är min bestämda uppfattning).

Om jag slår i min ena fot med den andra, eller mot t.ex. en tröskel så "måste" jag slå i den andra på samma sätt. Jag får en del tvångstankar men försöker göra som Caf_Roy skriver, tvinga mig att låta bli. Men att bita sönder mina kinder är svårt att sluta med.

#2 Haha! Störtskönt! Jag försöker lära mina råttor att gå till mathyllan när jag ropar "Maaat!"

Hos oss är det tvärt om. När marsvinen börjar pipa och gnaga på gallret går mamma till salladslådan…

Härligt at läsa om era "idéer".

Har en tångtanke/handling, jag måste fylla glaset tre gånger innan jag kan dricka vattnet.

Måste trycka på "stäng av knappen" till telefonen ett visst antal gånger, då jag har talat i telefon. Och det ska kännas rätt, innan jag slutar. Så det brukar pipa rätt så ordentligt, efter ett samtal.

Mamma trycker bara en gång, och då får jag nästan ångest, känns som att samtalet inte är avslutat.

Jag tycker om att tävla med mig själv…med andra…om man säger så.
Som när jag går in i ett nytt rum…..då försökar jag hunnit gå tre steg, före jag hör något ljud, från någonting.

När jag är ute och cyklar, så älskar jag att cykla om folk som är framför mig..bara skoj grej, som jag älskar att göra.

När jag handlar, försöker jag alltid hinna runt i affären, så snabbt som möjligt, för det är roligt.

När jag äter mina mackor, äter jag alltid de torraste hörnen av mackan först.

När jag säger hejdå till min fru, säger jag alltid hejdå, just för jag går ut genom dörren.
(förr sa jag hejdå, flera gånger)

När jag går i trappor, tar jag alltid två steg i trappan.
(har försökt ta fyra, men det blir lite svårt)
Kanske ska markera att det är när jag går upp i trapporna.

Åh jag har/haft massor av idér för mig nu när jag tänker efter. Men har slutat med en hel del.

Förr räknade jag alltid sätena innan jag satte mig på bussen så att jag satte mig på rätt plats.

När jag jobbade på ica som ung så när man skulle sätta korgarna vid ingången la jag dom alltid så att staplarna var lika höga. Sorterade även pantkvitton efter summan.

Precis som #1 kan jag inte sova om inte garderoben är ordentligt stängd samma sak med sovrumsdörren.

Måste alltid ligga med ansiktet mot en vägg när jag ska sova. Annars har jag jätte svårt för att somna.

Kollar alltid på termometern innan jag går ut.

Har svårt för glas som står nära bortskanten.

Sedan brukar jag ha Carvings och hakar upp mig på mat. Det brukar typ vara spenat, tonfisk och annat konstigt som jag i perioder typ måste ha till och i allt.

Det där med staplarna hade jag också för mig när jag jobbade i en butik. Skitirriterande när det fattades en eller så.