komplicerat
tankar som slits hit och dit, som aldrig vill va still men inte kan lämna det som varit, som är och som kommer att bli.
tankar som aldrig slutar undra, fundera, på både bra och dåligt. Det bra är enklare att lämna bakom, att känna en stund och sen gå vidare. Det dåliga är mer klibbigt, stannar kvar. Går inte få bort.
en undran om det nånsin kommer bli bra? kan man bli lycklig? jag tror inte det. Eller, lycka är nåt annat än det man tror. Lycka är inte ett lyckorus som varar 24 timmar om dygnet. Det är när det går bra, man mår bra, är med dom man vill, gör det man vill, för det mesta. När man har det man kanske inte vet att man skulle sakna om det försvann. Små saker, stora saker. Saker man tar för givet, som lämnar tomhet om dom försvinner.
När jag dör hoppas jag att jag kan tänka tillbaka, minnas bra saker. Att jag inte ångrar allt för mycket. Att jag lyckats ordna upp dom saker jag försöker nu. Att jag inte lämnar efter mig sorg, utan glädje. Att nån minns mig som nått bra. Små saker. Stora saker.
Mannen vi gick förbi som behövde hjälp lyfta in en sak i bagaget på bilen, gubben som tappade ut alla papper på väg till återvinningen som jag hjälpte plocka upp. Pojken bakom mig i kön till banken som viskade till sin mamma "är det min kusin? han ser så snäll ut". Tusentals små saker. Ändå stora saker.
Det är sånt jag vill minnas. Så att jag inte glömmer att jag inte bara är dålig.
Men det är sånt jag glömmer.
Men alla glömmer vi ju små saker, oftast inte alls med mening utan det bara sker automatiskt. Du är ingen dålig människa för det 
Fast jag behöver dom. För att komma ihåg att jag inte bara är dålig. För allt dåligt kommer jag ihåg..
Och jag behöver dom, för att komma ihåg att världen består av sånna som ni också, snälla människor. Ibland undrar jag verkligen. Orkar inte med att tänka på allt skit som händer hela tiden. Man behöver inte ens kolla i ett annat land, räcker ju kolla omkring sig så ser man ju hur åt helvete allt är?
Då behöver jag nåt att minnas.
#2 Men hur menar du med att komma ihåg då? För du kom ju ihåg något iallafall eftersom du skrev exempel där uppe.
Ja jag känner då definitivt igen mig om att jag bryr mig alldeles "för" mycket om hur andra saker är och funkar i dagen samhälle, och allt som händer därute. Misshandel, mobbning, våldtäkter, krig, djurplågeri, slavhandel, människor som mår dåligt och inte har nån att prata med osv. Att tänka på sånt får mig att må dåligt, men jag kan ju inte sluta eftersom det är en del av mitt liv att finnas där för andra och att ständigt tänka på hur andra har det.
Jag gör nog bra saker rätt ofta ändå, det är bara det att det försvinner så lätt. Om jag gör 100 bra saker på ett år, och 5 dåliga. Då kommer jag nästa år komma ihåg 1 bra sak och 5 dåliga. Typ så.
Och nä, man kan ju inte sluta bry sig. För då försvinner man ju. Men ibland förstår jag bara inte varför det är som det är..
#4 Jo jag förstår det, tyvärr blir det ju så. Man minns det som man reagerade starkast på, eller vad man ska säga.. Jag minns ju varje liten sak som skadat våra hundar, t.ex problem med hjärtat och liknande. Alla veterinärbesök och de har blivit många genom åren. Men samtidigt minns jag inte vilka skor jag använde för 3 år sen, eftersom det inte var något som gjorde ett starkt intryck på mig. Om du förstår hur jag menar.. Och så blir det ju natuligt för alla människor, det är inget som gör någon till en dålig människa, även om det kan kännas så.
Helt sant, förstår inte på mig själv heller eller varför jag känner som jag gör för olika saker.
Skriv ner de bra sakerna och läs om dem ofta. Då kommer du till slut ihåg.
Ja, av någon anledning tenderar vi att främst komma ihåg negativa tankar och misstag, och dessutom gärna älta dem några extra varv. Förstora dem. "Vilken klantskalle jag är! Hur kunde jag vara så dum? Gud så pinsamt!" Men alla positiva saker försvinner så lätt. Eller också trycker vi ner dem? "Äsch, det där ar väl inget, så där säger han bara, inte är det något särskilt med mig…" Det viktiga är nog att först och främst identifiera allt positivt. Att hitta de där små, bra, vardagliga sakerna och fokusera på dem. Som du ju gör! :-) Och sen måste man kanske skriva ner dem för att minnas, som Niklas säger.
Starta ny diskussion