Jag biter mig också i kinderna, och i tungan och läpparna, men mest i kinderna. Det är jättedumt och irriterande och jobbigt och blir fult och gör ont och jag ser dum ut när jag gör det. Men ändå gör jag det. En gång lyckades jag sluta, men sen kom det tillbaka igen.

Trist att någon annan har samma problem, är verkligen mindre lätt att bli kvitt ifrån.

Jag gjorde det hemskt mycket när jag var yngre. Mina kinder var som slamsor på insidan. Minns inte hur jag blev av med det.

Brukade också suga på min läpp så jag fick blåmärken på den.

Jobbigt…
Jag kan tänka mig att det ser lite skum ut, när ni sitter där och försöker bita er i kinderna….
Men…ni har inte tänkt på att kanske ha tuggummi i munnen eller så…istället…och bita på det?

#4 Ja, kanske är det det som fick mig att sluta. JAg tuggar nu tuggumi dygnet runt, utom i sämnen då förståss ;)

#5 skrivet av Hera

Skönt att det fungerar för dig

Fast just i kinden kan man bita sig ganska diskret. Man bara suger in kinderna litegran och biter. Läpparna däremot syns mer.

#7 skrivet av CajsaBajsa

Du får be tandläkaren, att ta ut alla dina kindtänder..:P

Jag brukar också tugga på kinderna inifrån. Men jag har mina perioder, nu har jag inte gjort det på ett tag. Det är nog mest när jag är uttråkad, stressad eller nervös, då gör jag det (omedvetet) och kan inte sluta.

#8 Ja det blir nog jättebra 

Jo, jag biter mej själv i kinderna nästan hela tiden om jag inte har tuggummi. Det funkar bra för bitandet, men nackdelen är att jag har så ont i käkarna istället, jag tuggar från morgon tills jag somnar, önskar jag kunde hitta något annat som funkar bättre.

#9 skrivet av feliciahanssen

Du hade din chans att vara mer unik nu, genom att skriva att du tuggade på dina kinder utifrån…:P
Snacka om talang…:P

#12 Hahaha! 

Jag klarar inte av tuggummu, har alltid tyckt det är väldigt äckligt och har aldrig tuggat tuggummi faktiskt. Klarar inte av när andra gör det heller..

Men annars är ju det ett bra alternativ. :)

Ni som har lyckats sluta, hur lyckades ni?

Tuggummi ska man också vara försiktig med för det är väldigt påfrestande för käkmusklerna.

#14 Detta är nog inte ett svar man förväntar sig… men jag gjorde helt enkelt så att jag bad till Gud att han skulle hjälpa mig sluta, och så lovade jag att jag skulle sluta och bad att han skulle hjälpa mig hålla det jag lovat. Och så var jag stenhård mot mig själv och hade stenkoll på att jag slutade direkt jag kom på mig själv med att bita och inte göra "bara lite till". Och efter några dagar, kanske en vecka, var jag fri. Det som är så dumt är ju att när man biter blir det små "slamsor" som man sedan vill bita bort och så blir det bara värre och värre och man kan aldrig sluta för slamsorna försvinner aldrig. Men om man väl kan lyckas låtabli i några dagar kommer det att läka ganska fint så att det inte finns några roliga bitar att bita på.

För mig höll det ett eller två år och sen började jag igen utan att tänka på det. Nu försöker jag sluta igen.

Biter också på läpparna. Upplever dock att sedan jag höjde dosen på min Citalopram så har beteendet minskat. :)

#15: Tack för tipset. :)

Jag ber till Gud om saker ibland.. Och det har alltid fungerat. Därför är jag väldigt restrektiv med vad jag ber om, eftersom jag är rädd för att det ska sluta fungera. Går jag på apoteket kan jag be om att inte den personen jag känner som jobbar där ska stå i kassan då jag inte vill att någon ska veta vad jag äter för medicin, och det fungerar varje gång.

Med allra största sannorlikhet så skulle inte personen stå i kassan oavsett om jag bett om det eller inte, men jag inbillar mig att min bön kan ha med saken att göra. :)

Och i detta fall vet jag inte riktigt om jag kommer kunna sluta, så därför ber jag inte om det då jag är rädd att upptäcka att mina böner inte fungerar längre..

Däremot ska jag nog försöka vara stenhård med mig själv, bör ju gå relativt snabbt att vänja sig av med det ändå.

här är en till, biter i kinderna, på läppen och fingrarna. Dessutom fingrar jag konstant i håret. Blir värre av stress. Hoppar med benen också stup i kvarten.