Är filmfantast så nej. Som i tex Titanic när alla dör liksom så känns de när man ser de, men så har det ju hämt på riktigt.. Och Lejonkungen när pappan dör.. Men visst de är tecknat.. 

På något sätt har jag lärt mig läsa andra människor, fråga bara inte hur. Och jag kan bli ledsen när jag ser på film men jag visar det inte, har svårt för sådant

Jag kan däremot se o höra på andra om det ligger sanning i vad dem säjer..

Jag kan oftast bli lite förvirrad över att karaktärerna i filmer bli så arga/ledsna över vissa saker, t.ex kvinnor i dramafilmer ska vara så lättstötta och defensiva i mina ögon och nästan skapa bråk bara för att dom är så trångsynta och allt ska vara på deras sätt.  Som t.ex att dom blir jätteupprörda när en man som kvinnan gillar pratar med en annan kvinna. Jag tänker mest "men dom pratade ju bara, varför blir du så arg och får för dig att han är otrogen?", men i kvinnans ögon i filmen så vill tydligen mannen ha den andra kvinnan han pratade med istället eller något liknande. Sånt förstår inte jag alls.

Jag är lika dålig på att läsa människor i filmer som jag är i verkligheten.