Obehag.
Min mamma undrar varför jag verkar hata henne och varför jag aldrig satt värde på vad hon gjort för mig. Grejen är den att jag visst uppskattar det, jag vet bara inte hur man visar uppskattning.
Hon verkar inte ta det seriöst när jag säger att jag har brist på empatisk förmåga och har svårt att sätta mig in i saket öht.
Hur ska jag hantera detta? :/
Måste det vara kroppligt du måste visa din uppskattning på, kan du inte rita eller skriva något snällt eller köpa en blomma eller ask god choklad etc?
Ett fin Tack-kort kanske?
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
Jag vet inte hur hon menar att jag ska visa uppskattning. Jag kan inte ens föreställa mig hur man bär sig åt för att visa det. Hon är inte så mycket för materiella ting heller :/ En blomma känns det inte som om det skulle gottgöra henne. Hon verkar väldigt tjurig…
Jag skrev "tack för allt!" på msn efter att hon skrev det där med uppskattningen. Då sa hon att jag inte behöver tacka :S
Ni kan prata om hur olika människor visar uppskattning och hur just ni visar och känner uppskattning. Kanske din mamma säger att hon t.ex. känner sig väldigt uppskattad när hon får en kram, då kan du tänka på att ge henne många kramar, även om inte du förstår vad kramar ska vara bra för själv (jag hittar bara på exempel!). Du har kanske något eget sätt du visar uppskattning på, t.ex. att måla personens naglar. Då kan du tala om för henne att du gärna vill måla hennes naglar för att det är för dig att visa uppskattning. Och så kan hon förstå att bli glad när du komemr och vill måla hennes naglar. (som sagt hittade jag bara på exempel!)
Det var väldigt bra tips faktiskt! Problemet är ju att hon bor 30 mil bort så det är svårt med fysiska handlingar. Krångligt allt ska vara, eller hur? :P
Be en välformulerad vän hjälpa dig att knåpa ihop en text som verkligen beskriver hur mycket hon betyder för dig, några egenskaper du värdesätter högt och ett par exempel på när hon gjort något för dig som du verkligen uppskattat.
Ta kort upp det faktum att du har svårt att visa din uppskattning men att det är så här du känner och du vill att hon ska veta och komma ihåg det oavsett hur det verkar.
Skriv ner allt det, helst för hand på ett fint personligt kort du gjort själv (ju mer tid och energi du lägger ner ner i det desto större vikt får orden i brevet) och paketera på ett fint och lite exklusivt sätt (silkespapper, guld-sidenband, rosenblad? Kan bli lite för mycket, men det beror på vad din mamma gillar. Överdriv lite grann, bara för att budskapet att du verkligen bryr dig ska gå fram). Alltså ett fint, personligt brev exklusivt inslaget i ett lite större paket.
Leverera paketet tillsammans med en stor bukett röda rosor, eventuellt uppblandade med din mammas favoritblommor, till hennes dörr. Avlägsna dig innan hon öppnar utan att avslöja exakt vad som är i och låt henne absorbera allt i lugn och ro.
Är vad jag skulle gjort iaf.
Jag vet med mig att jag också är dålig på det, men eftersom jag vet om det kan jag göra något åt det. Jag ser därför till att med jämna mellanrum tala om för mina föräldrar att "du vet väl om att jag älskar dig och hur mycket du betyder för mig? Jag vill bara att du ska veta hur tacksam jag är för allt du har gjort för mig och komma ihåg det även när det kanske inte känns så, jag är bara dålig på att visa det".
Sådana uttalanden i kombination med saker i likhet med det jag beskrev ovan, fast i mindre skala, utportionerade med jämna mellanrum, helst när de är lite smådeppiga av andra anledningar, funkar för att mina föräldrar ska känna sig uppskattade.
Det kanske låter lite utstuderat, vilket det också är, men det fungerar och är nödvändigt både för mitt och deras välbefinnande.
"Att ha kul är snabbaste vägen till lycka"
Har också väldigt svårt att visa uppskattning, min farsa som ställt upp för mig till 100% blir ofta ledsen för att jag inte visar uppskattning. Jag är inte otacksam, skriver gärna långa grejer åt honom föratt visa att jag är sjukt tacksam. Men det är ganska onaturligt för mig att visa tacksamhet, eller hur man nu ska förklara. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra, känner mig så utlämnad och obekväm.
Jag älskar min fru och min familj, så enormt mycket att jag inte vet hur jag ska visa dem, hur mycket jag älskar dem och uppskattar, att jag får äran att ha dem i mitt liv.
När det gäller föräldrar, tror jag det bästa sättet att visa uppskattning, att må bra, bara vara sig själv.
Snacka med dem, dela med sig av vad som händer i sitt liv.
Min familj bor ca 50 mil från mig.
Jag ringer min mamma rätt så ofta, snackar en del med pappa med.
Nu säger jag inte hur mycket jag älskar dem varje gång, min mamma eller pappa är inte de bästa på att ta emot de orden "jag älskar dig".
Nu kan det bero på att jag börjar gråta, pga att jag älskar dem så enormt mycket, när jag försöker säga det.
Men….ändå…:P
När det gäller min fru….jag säger ofta att jag älskar henne, säger att jag verkligen uppskattar att jag har henne i mitt liv.
Men det gäller ju även att inte säga det för mycket, för då tappar det lite av sin poäng.
Mitt tips till dig, känn efter på vilket sätt som du kan nå fram till din mamma, med din kärlek och uppskattning.
Prova olika sätt…
Som att skicka ett personligt brev till henne…
Ett blombud, med ett litet kort i…
Varför inte beställa en fotobok, med bilder på dig och henne i, där du skriver ner några fina rader.
Ja, du kommer nog på sätt…
Lycka till!!