Jag levt med ångest så länge jag kan minnas, (trodde det var astma) hade mycket svårt i skolan etc etc etc….. Diagnoserad ADHD och återkommande depressioner, misstänks för AS och även Bipolär sjukdom, hujeda mej….

Nu är jag både bakstavsmamma med bokstavsbarn och barn utan diagnos,

har 4 barn totalt varav alla mer eller mindre har någon problematik.

Min äldsta son nu snart 22 år, hade vissa svårigheter på dagis och skola som liten men ett jäkla snille på matte och språk, klarade skolan mycket tackvare att han bara behövde höra en gång sedan kunde han. Inte så vidare värst bråkig men en jäkel på att argumentera och "vinna" på så vis. Nu som vuxen, arbetar som kock mycket duktig på det han gör, men hoppar från jobb till jobb, väljer gärna säsongsjobb, glömmer anställningsavtal och blir ofta lurad på lön etc, väldigt godtrogen och naiv. Hamnar ofta i trubbel då han "bara ville prova" nåt vad det nu är, är väldigt spontan och glad, skämmer ut sej och har kul med det. Bjuder väldigt på sej själv och älskar att vara i centrum och få uppmärksamhet på ett positivt vis. När han blir arg, blir han riktigt jäkla arg och det liksom brinner av. Tycker han nåt så ja då ÄR det så. Spelar ingen som helst roll vad det är, han finner argument för det han tycker och kan prata omkull nästan vem som helst. Så visst är det NÅT men vad vet jag inte och jag tror inte att han kommer att kolla upp det heller faktiskt. Iaf inte ännu på länge.

Min dotter snart 14 borde utredas men hon vägrar. VÄLDIGT lik sin äldre bror i mångt och mycket, skillnad på inlärningen, hon fattar inte och då är det kört. Hon klarar inte skolan och har inte alls samma självförtroende som sin bror, mycket dålig självkänsla, dom är så lika men endå så himla olika.. Tjej / kille? kanske gör skillnad oxå såklart. Hamnar oxå ofta i trubbel bland sina vänner, mycket dåligt självförtroende, anser att hon är ful etc fast hon är vacker som en ängel, såklart jag är mamma, jag ska säga så, men hon är verkligen det.. Så många som säger det till henne men hon på nåt vis tror inte på det. Hon har enn mycket stort behov av att vara omtyckt men känner sej misslyckad i det hon tar sej för. Hon är skulle jag vilja påstå en typisk ADHD-tjej, men hon blir galen om jag bara tar det på tal. PMS besvär är värre än något jag sett tidigare, om jag bortser från mej själv. :-/

Min son 12 år är diagnoserad ADHD, TTS och ODD, en mycket tempramentsfull och glad kille, får aggresiva utbrott men är helt underbar och närhetskrävande. Hade det mycket jobbigt på dagis och nu i skolan innan diagnosen, bättre nu efter medicin men det är ju inget mirakelmedel heller + att han är ju han. Han har ju en personlighet som jag älskar och det är ju för att han är han inte för vad han har för diagnos. nåja hur som helst…. Jag fortsätter..

Min son snart 6 år Väldigt olik sina syskon, men endå lika på nåt vis,, ja såklart dom är ju syskon finns egentligen bara en sak som gör att jag blir lite fundersam,, han har ett extremt kontrollbehov, EXTREMT. Annars en vanlig kille om än ganska försiktig av sej, vill kolla läget innan han tar sej för något.

Min man känner att han lever. 

Det var lite om mej och om oss.

kramar Linda