Concerta
En fråga har ADD/as och har haft den i ca 3 år. Har Concerta och just nu har jag jobb inom restaurang branchen och fått praktiken förlängd en månad. På morgonen tar jag 54 mg vid 3 tiden tar jag 36 mina tider är mellan 11-19 och riktigt stressigt men förhoppningsvis får jag en anställning med lönebidrag men när jag slutar för dagen så är jag ganska så trött och undrar om ni tror att jag vågar ta en 18 mg vid 6 tiden? Vill ju gärna kunna sova på kvällen:) Det blir ytterliggare två frågor här ni med bokstavsdiagnos känner ni er deppiga denna årstiden kan känna mig lite låg ibland när jag slutar om man cyklar hem i mörkret och när jag kommer hem blir det en liten runda med vovven sedan lite att äta och kolla på tv. Sedan den sista frågan ikväll var jag hos en person med syskon och deras respektive och jag kan ibland känna att ingen lyssnar på mig eller att jag har något att prata med dom om fast det vet jag u att jag har eller kanske det är att mina syskon har flickvän/pojkvän men jag inte har någon eller så kan det vara det vara det förbannade mörkret:) Hoppas ni alla får en riktigt god jul med era nära och kära:)
Jag tar Ritalin på kvällen för att kunna varva ned och sova, så jag skulle nog kunna ta Concerta lika gärna men har inget behov av den långtidsverkande effekten när jag ändå ska sova.
Tar 108 mg Concerta när jag kliver upp, 10-20 mg Ritalin kl 16 ställer alarm för att komma ihåg så blir exakt den tiden oftast) och vid 20-21 tar jag 10 mg Ritalin oftast beroende på hur jag känner mig.
Prata med din läkare, man ska aldrig mixtra med dosering på egen hand.
Dina andra två frågor förstod jag inte riktigt, men om jag förstod det rätt så känner du dig lätt utanför när andra pratar. Det är vad jag förstått vanligt när man har ADD, hjärnan orkar inte riktigt hänga med i samtalet så man är alltid lite efter de andra liksom.
så var det med mig också men du kan ju prata lite extra med kunder så kanske du lär känna dem
#3: Man kan vara med och inte vara utanför trots att man inte känner sig som alla andra. Jag tror att dom flesta inte riktigt känner sig som alla andra, oavsett diagnos eller inte.
Handlar om att komma över känslan av att vara annorlunda och inse att det kanske bara är du själv som ser att du är annorlunda eller i alla fall bryr sig om det.
Försöker du bli en del av samtalet när du pratar med andra? Drar du dig ur samtalet så fort du känner att någon inte lyssnar eller fortsätter du vara en aktiv del ändå?
Problemet kanske inte ligger hos dig, utan att en del personer helt enkelt inte lyssnar så bra på andra i ett samtal utan pratar på om sitt ändå. Om de är ointresserade av andra eller bara självupptagna vet jag inte..
Starta ny diskussion