hm, med den utåtagerande dottern: ett rent helvete.

Tack för svar….

Jag vet inte vad jag ska ta mej till riktigt… Överspelt och jaaa faktiskt skitjobbig… Låter så illa men det är faktiskt så…

Han är inte "ute" typen heller utan är gärna inne och ensam. Detta innebär ju att jag får ta en stor del av kakan då han "brister" och blir överspelt och beter sej,, jaa ni vet ju själva…

Med andra barn oxå så blir det ju inte lättare precis… Jag får panik känns det som… :-( Sorry men jag ville skriva av mej detta….

Vi har ju ingen diagnos ännu men väntar på att utredningen ska dra igång,, hoppas det blir snart,, har iaf kontaktat vårdgarantin nu..

Kram Linda

på något sätt så tycker jag att vi har det lugnare under loven då kraven från skolarbete inte finns med på samma sätt. Nu har jag ju en tonårsgrabb som är ute och kör moppe en hel del med kompisarna.

Problemet vi har är att få honom att komma hem i rimlig tid utan hysteriska utbrott.

Jag gillar, och ogillar loven. Det positiva är att vi får mer tid tillsammans, men efter ett par dagar är de så på tårna så att de klättrar på väggarna.

Jag skulle behöva aktivera dem 24/7 om det skulle ge ngt, och det fixar jag inte (har inte råd med det heller). Så jag tycker oftast det är väldigt skönt då skolan börjar igen.

Oj, jag går i perioder. Ena stunden är jag lugn (som vanligt, förvisso), nästa stund får mina kompisar, bröder och föräldrar ta en hel del skit från mig för att en liten skitsak. Eh, mina kompisar, ena brodern och far tar det väl med en nypa salt, medan min ena bror och mor, som troligen också har Asperger, reagerar och går emot mig, och ingen ger sig. Så då är bråken igång igen.
Och jag är en sån som helst sitter inne, tills jag får någon idé om att jag ska ut och promena med kameran och/eller hunden.

Jag tar tillbaks det jag skrev tidigare, idag har det varit en grym dag. Sonen har hittat på ordentligt med hyss så jag själv har varit riktigt ilsken, men inte hjälper det.

Jag har varit osams med mina båda äldsta i princip hela dagen. Fasen så arg de kan göra mig på två sekunder ibland. :-)

Jag har tur? Min son sitter framför datorn hela natten och sover på dagen. Men det kommer världens utbrott när jag måste påminna honom att han börja skolan snart igen. Det är jag redan rädd för! :(