Nej, du är inte onormal för att du har bokstavsdiagnoser. Det är det många som har. Välkommen hit!

Vänliga hälsningar

Niklas

Tack tack Niklas!!

Jag liksom, känner mig onormal.

Hallå Sockerbubbla… Varför känner Du Dig onormal?

Att ha en bokstavsdiagnos betyder att man får en instruktionsbok på hur man fungerar.

När min son fattade det och fattade att vi andra mer och mer fattar hur han fungerar - tyckte han att det var som att vinna på Bingolotto. Sen dess har livet anpassats efter honom och för honom blivit mycket enklare.

ja du margareta, för A är det nog det.. Men inte för mig, jag känenr mig so något katten släpat in med alla mina diagnoser -.-

#4 Så kände jag också i din ålder. Men det har gått över och jag vet att det inte är något fel i att vara annorlunda. Det finns faktiskt många bra sidor hos bokstavsfolket också, som inte de normala har. Stackars dem :-)

Jag trivs ganska bra med att kunna vara som jag är. Normala människor kan inte vara det, för de tänker alldeles för mycket på hur andra tänker om dem då. Såklart måste även jag tänka på det, man får ju inte bete sig hur som helst. ;-)

Mina barn har också en massa olika bokstavsdiagnoser och de är de ballaste, mest underbara och roliga (ibland de jobbigaste ) ungar som finns.

Var stolt över den du är!

#4: Jag hoppas att du så småningom kommer fram till att du är minst lika bra som alla andra. En diagnos är inte ett fel. Det är en förklaring till att du i vissa situationer inte fungerar likadant som alla andra. Finns det några saker du tycker att du är extra bra på?

#5: Och jag tycker att det är bra att veta hur du fungerar i olika situationer. Jag behöver till exempel inte vänta mig att du ska gå på alla släktsammankomster, utan förstår varför när du inte orkar göra det och är glad när du orkar.

Vänliga hälsningar

Niklas

Jag vet att bokstavsbarn bli lätt utanför för att de kan inte bete sig "normalt". Men här är det ännu viktigare att vara informerad både dom drabbade och som anhörig. Just genom mycket information får man redskap hur man bäst klara av situationer som är lite jobbigare.Genom information har jag lärt mig hur jag bäst klara av vredesutbrott hos min son så att det blir lättare för oss båda två. Ibland behöver man bruksanvisningar…:)

Det är de som inte är "normala" som tillför livet/samhället lite intressant att tala om eller att titta på…

om man tittar på de sk genier som vi ser upp till idag… flera av dem skulle idag få en bokstavsdiagnos…

I många andra kulturer så anses de som inte är som andra (galna eller annat) som heliga och som har kontakt med det stora altet…

Jag kände oxå mig så urdum, korkad och allt annat man kan komma på… jag kände även att jag helt plötsligt inte var speciell för att jag valt att vara det utan för att jag har en diagnos… ett freak alltså… men det har gått över för jag är ju som jag är ändå… bara det att jag förstår mig själv bättre idag… och det i sig gör det lite mindre smärtsamt… Sen kan man ju välja att se sig som ett offer eller så kan man lära sig att använda sig av de egenskaper man har till sin fördel… Man måste få sörja.. en tid men sedan så gör det inte någon nytta.. Man är ju som man är och känner man sig själv och vet hur man fungerar så är mycket vunnet… det är tillochmed så att det växer fram företag som vill ha personer med olika diagnoser för att de har egenskaper som krävs för det som de ska jobba som… en "normal" person klarar inte av dessa jobb!