Du har rätt att få hjälp så att du klarar av skolan. Hur det är med universitet och högskola vet jag faktiskt inte eftersom det är frivilligt på ett annat sätt.

Du kan i vissa fall få viss ekonomisk hjälp med merkostnader som uppstår på grund av handikappet. Om du har ett barn med exempelvis Asperger och barnet sliter kläder i högre grad än normalt, eller har sönder saker, kan du få kompensation för det. Det är inte ovanligt att kläder går åt (slarvas bort, slits sönder …) snabbt eller att tekniska prylar på något mystiskt sätt bara går sönder.

Jag tror att den ekonomiska hjälpen kallas Vårdbidrag och att behovet prövas individuellt varje eller varannat år.

Andra får fylla på med mer information här. :-)

Vänliga hälsningar

Niklas

Som vuxen upplever jag inte att det finns så väldigt mycket hjälp att få. Det man kan få, om man är ansluten till LSS, är stöd i hemmet, med städning o sådant. Annars är det väl avlösarservice (barnpassning) och vid behov "assistent".

Om du som vuxen pluggar så förutsätts nog att man klarar av det. Jag vet inte om man kan få stöd med det, eller på vilket vis isf.

Puttar upp denna fråga och hoppas på fler reaktioner.

Kan man tolka detta som att om man är vuxen och har "ren" ADHD och därför (har sett det nämnas tidigare) inte har LSS-skydd så finns det i princip inget stöd/hjälp man kan få varken i skolan (universitetet), ekonomiskt eller socialt eller på annat sätt.

Då blir ju hela diagnosen fullständigt värdelös.

(Oki, glömde att man kan få medicin, men det verkar ju vara det enda då?)

Om det finns någon här som har fått nån typ av hjälp att läsa på högskola, snälla skriv det här!!

Med en adhdproblematik har man rätt till ex.vis muntliga förhör eller andra sätt/förändringar för att klara kurser.

Fast MIN erfarenhet, sett som både lärare och förälder, är att det verkar mer svårt att som elev säja som det är; diagnos eller inte….

Så eftersom högskola är frivilligt så skulle det betyda att jag är dömd till mcdinalds… eller ja städa toaletter eller vara barnflicka. Jag kommer inte att klara av att plugga utan hjälp förändringar och stöd… Utan utbildning och utan kontakter så kommer jag få svabba golv resten av mitt liv. Känns muntert.

#4 Jag förstod nog inte vad du menade… säga som det är?

Jag har ju ingen diagnos ännu men jag tror jag har ADHD. Hursomhelst så har jag inga problem med tentor, när jag väl sitter där så kan jag ofta koncentrera mig… då är det ju allvar… så muntliga tentor skulle inte hjälpa mig. Trots det har jag ingen förmåga att klara högskolan just på grund av att jag inte klarar av att läsa INNAN tentorna, dvs plugga in kunskapen, och ärligt talat så vet jag inte vilket stöd som skulle hjälpa mig, annat än en möjligjhet at läsa i långsammare takt, men det funkar ju inte ekonomiskt, att läsa på halvfart och jobba på halvtid skulle ju bara göra mitt liv ännu rörigare. Detta stör mig nåt vansinnigt då jag vet att jag är ganska skärpt och skulle kunna göra nåt bra med mitt liv.

Det enda jag kan se är att medicin skulle kunna underlätta. Jag drar slutsatsen att det finns ytterst begränsade möjligheter till stöd i skolan, om man nu skulle undera på hur man kan hjälpa sig själv, vad hjälper tex barn i skolan? Vilka underlättande medel fins för barn? Finns det nåt där man kan applicera på sina egna eventuella studier?

#6     Vad jag menar är; jag har mött så många elever (och föräldrar) som inte säjer som det är! Oavsett om de fått diagnos eller misstänker hur det är. Det är som om personerna är fyllda av skamkänslor. Det är ju tyvärr inte så upplyst samhälle vi lever i, ännu. Där kan jag förstå dem. Men det skulle ju underlätta om jag fick info direkt istället för att slösa med tiden och studera nåt som personen redan vet själv. Förstår du hur jag menar?!

Jag har pallrat mig igenom grundskola och lite till. Studerat till lärare. Anledningen till att lärarstudierna TROLIGEN gick så galant; jag var intresserad OCH jag bytte ämnen…. Skulle jag till exempel arbeta vid en verkstadslinje skulle jag antingen sluta eller börja göra hyss av att jag skulle vara sååå uttråkad. (Jaja, jag HAR slutat flera arbeten pga uttråkad men det visste jag inte då att det var min ADHD som spökade) Om man vet, som lärare, att elever med ADHD fungerar så här. Ja, nema problema. Säjer jag då. För det braiga med ADHD är att det finns vissa grundkriterier som skolan kan hålla sig till och några saker behöver inte ens uppstå…. Det är inte eleven som ska förändras. Det är skolan och alltså läraren som ska hjälpa eleven att lyckas. Enkelt va?! Nä, jag vet!! Nu skriver en hårt motarbetad person som mycket väl vet vad det innebär att kämpa. Idag strider jag likt en lejoninna för att min son SKA lyckas sina sista år i skolan och få fullständiga betyg. Över lik eller inte….det bryr jag mig inte om. Bara han får till grundskolan. För jag vet vad det innebär att sitta på KomVux för lånade pengar och läsa in GRUNDSKOLA för nåt som inte hade behövts.

Nu talar jag alltså ur egen erfarenhet. Som lärare i alla årskurser inkl KomVux-verksamhet. OCH som förälder till ett barn med ADHD och c.d… Ja, och så jag själv då…med säkerligen ADHD (jag väntar på min utredning men jag behöver nog ingen ändå…."skolboksfall som jag är" :) )

((((Om det nu är nån som hakar upp sig på de där grundkriterierna (förutom tips till barn som handdator, bildlika scheman, fast plats överallt, tydlighet=lika etc etc) jag skriver om så….skriv direkt till mig så slipper jag tjata ut de som är ointresserad av saken. Jag försöker liksom också hålla mig till saken…………. ))))

# 6 För sjutton…….. jag höll på att glömma en stor poäng till!

Att ADHD och uppväxt spelar roll! Några med tuff uppväxt och ADHD verkar ha större djävlar anamma medan ADHD och "icke tuff uppväxt" tycks ha annat förhållningssätt. För att inte tala om hur ADHD visar sig för dessa personer. Det där är kanske att sticka ut näbben och säja nåt som någon kan reagera på?! Men om du läser dig omkring bland bloggar och verkligen frågar dig fram så kommer du märka att jag inte skriver strunt…

#7 & 8

Tack för ditt svar, nu förstår jag bättre vad du menade. Och ditt tillägg om tuff/icketuff uppväxt kan stämma för mig, jag hade en ganska bekväm uppväxt med en mamma som var dagmamma och som alltid lagade matkl 15.oo varje dag och det var ordning och reda, bodde på ett litet ställe och skolan gick hyfsat till en början med. Men ju mer jag skulle ta ansvar för själv desto mer har mitt liv havererat och nu sitter jag superdeppig och vet inte hur jag skall göra med nånting, jag har liksom aldrig lärt mig att hantera mina problem. Kanske inte var detta du menade…

Och du som är lärare, du skriver handdator, tydlighet, boildlika scheman mm har du fler tips? Jag vill ha med alla tips jag kan få till när jag skall plugga färdigt, vilket jag SKA göra, förr eller senare. Och de som inte är intresserade av det du skriver kan ju alltid läsa i en annan tråd Noeli!

#9

BRA att du förstod. Suck om du inte gjort… :) och jo, om uppväxt. Det var en av sakerna jag tänkte på…

Tips hit å dit. Det största tänker jag är att hålla 3 basicthings med. Sömn, mat och visst mått av motion. ALLT kan överdrivas nu menar jag i lagomt mått.

Mat på tider som passar. 8,12,18 typ…Och att verkligen äta då. OAVSETT om hungern inte finns. (jag äter på klockan, oavsett hunger. För den känner jag inte när jag kommit upp på vågen av att bara köra på…)

Sömn. Helst samma tid varje dag. Helg eller inte. Sömnen behöver kroppen som sliter hund på vaken tid!

Motion. Jag försöker (lyckas?! njae….tycker jag inte men det märker omgivningen - jag blir omöjlig att vara med) ha tokryck i veckan. Pass där jag kör järnet och blir ordentligt trött. Fysiskt trött alltså!

OM dessa baser går runt i bra takt. Ja, då har du en perfekt grund att orka stå på. Då har du gjort så gott du kunnat för att ta dig till nästa…"problem". Om du förstår hur jag menar?!

Ha ett schema på lämplig plats i hemmet om saker du ska göra. Kanske med bild? Ex; tvätta på onsdagar, tokryck på torsdagar, besöka mormor sista helgen i månaden…..

Jag har lappar *fniss* Schemat skulle för mig bara bli en påminnelse om att jag inte är som andra…(se, skam för mig med…jag bjuder på det gott folk!) Jag har blå lappar på det jag ska handla och gröna för dagens göromål, som jag ska komma ihåg. Dessa skriver jag dagen innan. Och en lapp fastklistrad bakom en dörr (det är ett testsätt jag fått av min mentor.Egentligen VET jag inte om det är bra. Men hittills så…) Där skriver jag sånt som jag INTE kan göra nåt åt nu, idag, i denna stund. Men som stör min tillvaro på pass att jag blir ofocuserad av det. Om något stör mig så skriver jag ex.vis; mormor torsdag kl 18. Då tänker jag INTE på saken förrän just då och försöker lösa saken då. Jag har ju en förkärlek för att fylla skallen med ALLT…precis allt. Hänger du med?

Mobilen har jag tyvärr inte fått in i livet. Och jag väntar på handdatorpengarna från sökt fond på lasarettet. Kanske finns det nån fond hos dig?!

Jag har en låda för skitdagar. Dom kommer, varesig jag vill eller inte. Och jag försöker bara ta det till mig och gå till lådan istället. I lådan finns sånt som påminner mig att jag ÄR ok och duger finemang….filmer, foton, vykort. Sånt som piggar upp mig så pass att mörkret inte vinner…

I studerandet kan korta pass vara bra. Typ gå ut när du inte står ut. Eller läs boken i kapitel/delvis/sikta in dig på viktigheter så ofta du kan. Få läraren att förstå att du inte KAN ta in allt utan att läraren måste försöka korta ner kraven till dig. Och givetvis ska du ändå ha möjligheten att få till MVG om så är! Att ha studiekompisar som fattar galoppen är också bra. Som liksom ger bort goda energier. Stanna aldrig länge där du inte är uppskattad!! Det tar allt du har av dig, tro mig.

Hitta en person du kan ha med dig på viktiga möten. En person som är påläst om ADHD och som kan föra din talan i värsta fall om du tappar focus. Personen kan också förklara för dig efteråt vad som hände om du inte gjorde det själv… Personer i Stockholmsområdet och har diagnos (vet ej om det är ett villkor!) har BOSSE (googla) att tillgå. Lyllosar…. :)

Har du orkat läsa ända hit?!?! Va trevligt! Hoppas du fick nåt bra med dig också, du tappra varelse!

#10: Många bra tips där. Det där att ta med sig någon påläst till viktiga möten är riktigt bra. Det kan lyfta både personen och hela mötet. Det är nästan som att ha med sig en advokat till en förhandling. Det ger pondus.

Vänliga hälsningar

Niklas

Hej.

Hitta detta forum här och har redan ikväll skrivigt några inlägg.

Min syster har ADHD (även nedsatt hörsel på ena örat) och pluggar på Högskolan i kalmar, hon har fått lite stöd i form av "antecknar hjälp" en annan person i klassen som hon kan få anteckningar av.skolan betalar då denna person. Hon anväder även diktafon och spelar in föreläsningar. När det gäller tentor så har jag för mig att hon kan få en del muntligt. Men jag vet att det varierar från skola till skola.

/Bina

#12: Det där låter som ganska bra hjälpmedel. Kul att höra om personer som får hjälp med sina studier.

Vänliga hälsningar

Niklas