Varför AS hela tiden?!!?
Nu ska snart vår dotter utredas för andra gången…
pga hennes bror har AS, verkar det som om de stirrar sig blinda på det. Det verkar inte som om de ser ngn ADHD öht. Inte ens nu när jag fått ADHD diagnosen printad och klar på mig själv. Det är som om risken för ärftilghet där inte ens ges en reflektion…?!
Kanske ska tillägga att det är BUP som gör utredningen denna gången. Förra gången var det HAB.
Om man läser om flickor med ADHD stämmer hon in på ALLA punkter!!!! INGEN TVEKAN tycker jag!!! Visst, lite stämmer in på AS, men inte alls så som kriterierna för ADHD.
BUP verkar inte ens vilja se åt det hållet… De stirrar blint på AS, med skygglappar för allt annat!VARFÖR?! Jag förstår inte, det är så förvirrande!
Kan jag har så fel?!
Jag hade rätt om pojken, jag sa AS, han utreddes och det var AS. Jag har haft rätt om eksem, ellergier och andra sjukdomar, jag har haft rätt om mig själv och in ADHD. Det är aldrig någon läkare eller liknande som har hittat problemen, det är alltid jag som har luskat och letat reda på information, utvärderat, jämfört, sannolikhetsprövat och slutligen tjatat mig till att bli tagen på allvar. Övertygat om att jag INTE är neurotisk eller hypokondrisk. Jag har alltid haft rätt hittills. Varför skulle jag ha så FEL denna gången?!
Jag är väldigt upprörd över detta och jag har verkligen förmedlat detta till BUP…. MEN, hur länge ska man orka och strida och övertyga…. tillslut smyger sig osäkerheten på.. tänk, TÄNK om jag verkligen har FEL!? Vad håller jag på med…? Det kanske är dags att lägga ner nu..?
Jodå, det ska utredas. Men när de berättar hur de tänker inkluderar inte detta ADHD… de fokuserar först och främst på AS och det tycker jag är fel. Om hon nu ligger i zonen för ADHD och det verkar svårt att utreda det, varför inte lägga lite extra krut där? Om de nu ser så himla mycket AS, varför inte kolla upp det vi föräldrar ser hemma och fortsätta med Asperger pusslet efter det? Hoppas ni förstår hur jag menar…
Ska jag säga vad JAG tror så tror jag så här. Flickebarnet har ADHD, inget annat. Hennes små sociala problem är en sekundär orsak av att hon inte ORKAR i samma tempo som de andra barnen. Hon har inga problem att förstå lekar mm, men orken har hon inte. Effekten blir dock "problem med det sociala". Hon har inga problem att sätta sig in i hur andra människor tänker, skiljer sig inte från andra barn i samma ålder. Hon fyller inga av de huvudsakliga kriterierna för AS, så jag fattar fortfarande inte. Drag av AS har hon säkert, precis som jag, men i mina ögon är det inte det som ställer till det. Dragen av AS hjälper tom till det bättre i många situationer…
Huvud problemet är motivation, igångsättning, organisering och planering, ÅNGEST, utåtriktat aggresivt beteende och HYPERAKTIVITET. Hur kan det INTE bli ADHD?!?!?!
Tackar för ditt stöd aspie
Kram
![[aspie]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Ja, du vet ju hur psykiatriker är. De vet bäst själva. Vad vet en förälder utan utbildning?, tänker de säkert. HA! De skulle bara veta hur mkt vi kan efter alla dessa år av slit och oro 
Tack och lov så finns det även om det är sällsynt läkare som säger att de ska lyssna på patienten för de har den bästa informationen.
ja… fy attan! Pratade med en relativt nyfunnen vän i går. Han har ADHD och berättade lite om hur han blivit bemött i skolan och i sjukvården. Han delade in lärare efter personlighet och han pratade om en massa intressanta saker kring detta.
En grej vi pratade om var att om alla som är lärare och läkare hade den där speciella förmågan att hantera NP folk, de som har den där medfödda förmågan att fånga upp och ge trygghet till NP folk, de som ser men inte kategoriserar, de som ser problemet, men nödvändigtvis inte måste ha ett namn på det för att tro på det……. ja, då hade inte diagnoser behövts i vårat samhälle. Då hade alla blivit behandlade efter sina behov som individ.
NPF är lite som spöken, många tror inte på det förrän det blivit vetenskapligt bevisat…. men många kan vittna om det ändå. Det som inte syns, det finns inte. Under överkraven på överbevisning faller många sanningar bort, för sant är inte sant nog…
hmm… ja, test materialet ÄR bra. Har ju gått genom detta ett antal gånger och det är ju ingen risk att ett barn som inte har problem får diagnos felaktigt.
Men varje psykolog och pedagog och läkare väljer att tolka testerna som de vill. Som förra gången vår dotter var på utredning. Momentet där hon skulle lyssna och svara på frågor, som var tråkiga med flit för att mäta bla uppmärksamheten och koncentrationsförmågan… där misslyckades hon totalt och då sa psykologen "inte så konstigt, hon åste vara trött efter denna dagen"… jo, visserligen men sådan här är hon ju alltid. Hon lyssnar sämre även om hon är utvilad… men ingen lyssnade på det. Det var flera moment i utredningen som "bortförklarades" på många olika sätt. Typ frågan "vad sitter man på vid bordet?" Svaret är stol, men såna frågor är för röriga för vår dotter… de är så tråkiga och självklara att hon inte lyckas samla koncentration för att svara på en så enkel fråga.
De konstaterade också att hennes intelligens låg över hennes egen ålder.. detta tycker jag är ytterligare tecken på att hon kan ha ADHD (eller för all del AS). Om hon presterar så otroligt ojämt som hon gjorde och ändå lyckas hamna över sin ålder intelligensmässigt så brukar ju bara detta vara ett tecken på NP! Det var nämligen samma sak med vår son. Grejen är också att han presterade bättre på många av testern än vad dottern gjorde och där var det inga tveksamheter om diagnos… också förvirrande.
Förra gången blev slut resultatet: Tveksamt… "ska vi sätta diagnos eller inte…?" Återkom om några år…. Ja, där är vi nu…
Tänk då alla moment hon "misslyckades" med, som bortförklarades.."inte så lätt, detta var första momentet", "hon är nog bara trött", "hon gillar nog inte dessa leksakerna", "ja, det är ju inte samma rum som förra gången så nu är det ju som att börja om från början", "hon förstår nog inte min dialekt" OSV…..
Starta ny diskussion