Här kan du läsa massor om AS bl.a

Neuronätet

jadå, jag har läst det också…

Fast nu ville jag gärna ha föräldrars/anhörigas/närståendes tankar och ord…

Vad såg de först? Vad blev en "aha upplevelse"? Hur gammalt var barnet när det tänkte att nåt "inte stämde"….etc etc

Jag märkte att det var något fel redan när min dotter var liten. Men det märktes mer och mer ju äldre hon blev. Speciellt i skolan och problem med kompisar. I tonåren var det för jä….igt. En tid jag helst vill glömma.

Läste om AS och ADHD och misstänkte detta men utredning gjordes inte förrän hon själv skrev in sig på psykakuten i mycket dåligt skick. Det visade sig att mina misstankar var riktiga. Hon hade både AS och ADHD.

Vår son.. 8 år: Positiva sidor: Glad, kramig, följer regler (sagt är sagt), special intressen (sånt som andra barn leker med, fast hos honom är allt mera intensivt, leker BARA med bilar och hela tiden, lär sig ALLT om bilar och pratar mycket om bilar… och om ett tag är det något annat som intresserar honom intensivt.. bilar har varat i ett år nu). Lyhörd och känsligt, duktig med djur, använder språket på ett annorlunda sätt (kan vara både positivt och negativt). Lär sig det som är roligt-jättesnabbt och jättebra!!

Negativa saker kan vara: Förstår inte skillnaden på en olyckshändelse eller med flit ännu… även om man förklarar och ritar och beskriver, varje situation är ju ny… överkänslig mot tillsägelse "dra in stolen lite mot bordet är du snäll, så slipper du spilla" då kan han bryta ihop och tror att jag skäller på hjonom. Han har svårt att känna igen ansikten, fel ansikte på fel plats= inte samma person… leker gärna med andra barn, men har svårt att behålla kompisar, lägger inte tid på att bli omtyckt liksom…. Kan bli ruuuuuskigt arg om han inte förstår en situation eller om det ställs överkrav på honom… det som är tråkigt går liksom bara inte in genom öronen och fram till hjärnan….

Finns så mycket mer, men det är väl det man märker dagligen… alla är såååååå olika varandra!!! En del hatar kroppskontakt, en del älskar det, en del pratar hela tiden och är "högtravande" och det märks direkt att de är annorlunda, andra ursäktar sig för att de finns, är duktiga socialt och gör allt för att smälta in och lägger ner mycket tid på att lära sig sociala koder…

#4 Lärde han sig prata sent eller tidigt?

#5 Han lärde sig sent men inom "normalramen".  Har ett "otydligt tal" men använder språket precis som man ska. Så man förstår honom väl, men hör att det liksom låter lite annorlunda. Detta kan vara så olika från barn till barn, en del börjar prata ovanligt tidigt en del inte förräns de är i 5 års åldern…. Skillnaden mellan AS och HFA (högfungerande autism) är just språket. Om barnet lär sig tala efter 3 års ålder eller om språket anses vara avvikande på ngt annat sätt (och förövrigt är normal- eller högbegåvad) men kriterierna för AS uppfylls, får man diagnosen HFA. Om barnet är normal- eller högbegåvat och uppfyller kriterierna för AS och anses ha en tidig eller normal språkutveckling (tolkningsfråga), då får man diagnosen AS helt enkelt. Kort sagt: Språkutvecklingen de tre första levnadsåren avgör om barnet får diagnosen AS eller HFA i framtiden…

ja, ska väl tillägga att min son från början har diagnosen "autism i barndomen". När utvecklingsstörning uteslöts blev det "autism". När det var skoldags märkte vi att vi var tvungna att ändra benämningen på han diagnos (av olika töntiga anledningar för att han skulle få rätt till vissa saker). Högfungerande autism ställs helst inte förräns i senare tonår eller i vuxen ålder, så den mest rätta benämningen är nu Aspergers syndrom. Rörigt, jag vet, men det spelar ju inte så stor roll, men såhär petigt kan det vara….. vill bara poängtera att trots olika benämningar är det i stort sätt samma diagnos man talar om… Det stora skiljestrecket är autism MED eller UTAN utvecklingsstörning (observera då att man inte kan ha AS eller HFA med utv störning)… som du märker är Aspergaren i mig vaken idag… Riktig faktanörd