Jag har enligt läkare

• Egentlig depression = kronisk depression

• GAD =Generaliserat ångestsyndrom

• Panikångest

• PTSD typ II =Posttraumatiskt stressyndrom typ II

• Stressrelaterade åkommor = Massor med olika skitjobbiga symtom

• Fibromyalgi = Liknar reumatism men är troligen orsakat av trauma/stress

• Nickel allergi

• Överkänslighet/ andra allergier

Vad jag misstänker:

• Aspergers/högfungerande autism/ADHD
• Ev Bipolär
• Hyperventilations syndrom = Stress sjukdom

Jag kommer bäst överens med de som är udda (ej normala)

Jag trivs bäst med mig själv, haha… Nej skämt o sido..

Jag trivs bäst med de som tar mig för vad jag är…

Och vem är jag, hmm, jag är lugn på utsidan men har huvudet fullt med måsten.. därför behöver jag någon som inte pratar om alla sina eller våra måsten hela tiden (som min sambo)..

Tycker det är skönt o träffa kompisar en o en, kan koncentrera mig bäst då o orkar prata mer.

Är jag på fest så är jag mest tyst o är med på alla samtal men i mitt eget huvud.. Har oftast roligt men det kan nog tyckas att jag ser uttråkad ut.. de som känner mig väl vet att det inte är så..

Kan tycka att det är skönt att bara umgås med vänner som inte känner sig stressad över tystnad.. Bara sitta tillsammans i soffan o göra ingenting ;-) En del vänner tycker det är så skönt att umgås med mig o göra just det, ingenting, haha..

Min familj upplever mig nog inte som tyst eftersom de pratar hela tiden o alla samtidigt.

Min mamma förstår inte att jag har någon diagnos eftersom hon har jobbat m barn som har grova bokstavshandikapp.. Men försökt att berätta att det finns olika grader..                                             Hon frågar mig lite då o då som att: men jenny du hade väl inga problem i skolan, du som var så duktig (jag kämpade jävulska mycket för att få medelbetyg). Eller, men Jenny du kunde ju sitta still o koncentrera dig på ditt eller datt.. (utåt ja, men inte inne i mitt huvud) osv..

Har jätte bra kontakt med familjen o har haft en jätte bra o trygg uppväxt.. Vilket har hjälpt mig att finna vägar att kämpa på trots mitt handikapp..

Detta blev långt känner jag.. sorry, hoppas ni orkar läsa!!

Kram Jenny

pust.. jag är periodare,dvs jag orkar umgås med vissa människor i perioder.Sen tar jag slut i kropp å knopp.Nej.. har ej många omkring mig med diagnoser,det är väl 2 stycken å dom e goa människor,men jag trivs inte bättre eller sämre med nån av dom än med dom utan diagnos.

jag har själv har ADHD,dyslexi&dyskalkeli…

kram kram kram..

Jag har aldrig tänkt på det, men oftast trivs jag bra med lugna personer, och det är väl för att dom har en dämpande effekt på mig.

Jag har ADHD samt panikångest (medicinerar)

trivs bäst med….min granne

Folk som kan ta mej för den jag är helt enkelt…som står ut.

Ärliga människor är ett måste… raka rör…

sen diagnoser:

*kombinerad ADHD

*kronisk bronkit (luftrörskatarr)

* diverse allergier

* diffus ledvärk (ingen diagnos)

* kronisk smalhet

* och slutligen: mundiarre

sen finns det miljoner saker till men det är petitesser o skulle ta en evighet att skriva just nu….så det skiter jag i

Jaha, skulle man nämna alla diagnoser, då har jag också:

IBS

led- och muskelvärk som ingen vet vad det beror på, fast på vissa ställen är det artros

Jag tror att jag även har GAD, men är inte säker

Jag har lätt att umgås med lite udda människor. Kanske just därför jag hade lättast att hantera de lite jobbiga personerna på ålderdomshemmet där jag jobbade för några år sedan. Mina kollegor orkade inte alls och bara himlade med ögonen åt dem. Jag förstod dem och orkade lite till. :)

Jag har misstanke om Asperger. Tillsammans med det (troligtvis) så har jag panikångest, lite social fobi, magproblem och sömnproblem. (Sover för mycket.)

#2

Och vem är jag, hmm, jag är lugn på utsidan men har huvudet fullt med måsten.. därför behöver jag någon som inte pratar om alla sina eller våra måsten hela tiden (som min sambo)..

Tycker det är skönt o träffa kompisar en o en, kan koncentrera mig bäst då o orkar prata mer.

Är jag på fest så är jag mest tyst o är med på alla samtal men i mitt eget huvud..

….Detta låter precis som mig. Jag har inte så stort umgänge och har svårt att orka med stimmiga miljöer. De jag umgås mest med är min syster och två vänner, varav vännerna ev kan ha diagnoser. En står i kö för utredning och den andra funderar på det.

Sen har jag ett par kompisar till och vi hörs ibland men där blir det som att jag inte kan slappna av helt.

Själv är jag troligtvis bipolär 2 (fortsatt utredning följer) samt står i kö för utredning av ADHD/Touretts

#3 Jag är lite som du periodare.

Jag jobbar på förskola så jag har en massa små och stora människor runt mig hela dagarna så ibland är vissa dagar är jag helt tömd på energi.

Min dotter har Dyslexi,dyslaklyli och adhd/add. Och all det har hon fått av mig(är inte utredd själv men hon är en kopia av mig. Har varit med under vissa tester och sätter min egen diagnos.)

Jag är rätt öppen med de svårigheter jag har och inser att alla har drag av olika dianoser, jag hobbydiagnoserar (men inte högt.)

Har kommit på att jag står ut med människor lättare då.