Det är många saker som kan påverka. Har ni gjort mycket anpassningar för syskonen och lägger mycket tid på dem, kanske han inte tycker att han får tillräckligt med uppmärksamhet till exempel.

Många av de anpassaningar man gör tror jag är bra för "andra" barn också. Jag menar, det är ju aldrig fel att vara tydlig, ha framförhållning och få barnen att känna att de har kontroll.

Är det något särskilt du tänker på som skulle ha kunnat få honom att uppträda på "fel" sätt?

Till exempel så hemma så sänger vi till en stund innan saker och ting ska ske. T ex att om en kvart ska vi gå, nu börjar jag laga mat, du får se klart på avsnittet sen är det tandborstdax. I skolan så säger de till att nu ska vi göra det och det. Han är van att få lite stopptid på sig. Det har blivit så automatiskt hemma. I skolan så protesterar han väldligt genom att skrika som en galning. Blir väldigt frustrerad. Lika så om det inte blir som han vill. Hemma så kan han ju leka sina lekar som han vill för de andra håller på med sitt. De är ju trots allt minst 6 år äldre än honom och har andra intressen.

Visst blir det protester hemma ibland också men vi tycker det inte är så ofta eller så hysteriskt som skolan tycker.

Nu går han i en väldigt bra skola, ny skola dessutom som bara har en enda klass än så länge. Lärarna är väl lite okunniga till viss del men bryr sig och skyller inte på oss på något sätt. De vill göra rätt för honom så att det ska bli så bra som möjligt. Dialogen mellan skolan och oss är väl inte den allra bästa men båda sidor försöker. Dom sopar inget under mattan i alla fall.

Idag ska vi på möte med skolan för att se vad vi kan komma fram till för plan inför hösten. Han är född sista dagarna på året så vi har redan från början varit lite inne på att han kanske ska gå kvar på sexårs ett år till, fast samtidigt så gillar han att jobba med uppgifter och är mer stökig på fritis.

Han har varit på en utredning men den kunde inte säga om han hade ADHD/asperger eller inte. Så han ska utredas igen om något år.

Att det är ärftligt i stor grad är vi medvetna om och det är ju mycket troligt att även om han inte uppfyller kriterierna fullt ut så kan han ha en släng av det ändå som spökar för honom.

Så om man bara tittar till ren upp fostran, kan uppfostran i sig påverka ett barn så att de får ADHD/Asperger symtom? Det är väl det som mina funderingar kretsar runt just nu. Rent allmänt alltså.

Ja… men rent generellt bara så där enklet tänkt..

--- man blir som dom man umgås med/lever med….

Enkelt igen tänkt,så som jag har växt upp ( ej bra ) har satt sina spår.

Dina barn har det ju väldigt bra,och att tex ge ett barn lite mer tid innan avslut kan ej vara negativt.Det där tror jag starkt kommer räta ut sig med tiden.

Kram till er…

Miljöpåverkan är ju inte ett direkt ovanligt fenomen… det vill de lärde skylla på när det gäller min lille kille… vilket jag inte köper då han vart sån här sen han kom….

Däremot så tror jag miljön förstärker symtomen…som redan finns där

jaa.. vill man kan man fördjupa sig i sk arv och miljö…

ev får man nått svar då..eller flera frågor?

#2: Jag tycker du förklarar det bra där. Du kanske kan beskriva samma sak för skolan, att han är van vid framförhållning hemma och kanske blir frustrerad i skolan när saker bara händer, utan föregående varning.

Det har vi gjort också till stor del. De försöker så gott de kan på skolan men det verkar som om de inte riktigt vet hur de ska göra ändå.

Vi ska ta upp det igen och igen när det behövs. Det är ibland svårt att förklara för dem hur vi gör för vi är så vana att vi bara gör saker utan att tänka varför.

Men skolan och hans lärare är i alla fall villiga att försöka förstå och att lära sig. Så jag är väldigt glad för denna lilla skola.

Absolut så kan syskon få medsymptom.

Jag har ju en dotter som också har ADHD som jag, och lillebror han gör ju jättemycket saker som hon gör för att hon är ju hans storasyster och han kan ju inte veta att det inte är helt normalt att hoppa i nåns säng när man är och hälsar på och man är 10 år, men sånt kan ju sonen också göra då… fast han kan ju mer ta en tillsägelse förståss…