Tyvärr så är det även så att det kom en ny lag 1 juni som reglerar att ett barn inte har rätten att vistas hos båda sina föräldrar, då pengar bara ges från en kommun. Jag o sonens pappa bor i olika kommuner, så då han har umgänge med mig så behöver han barnomsorgsplats hos mig, jag jobbar ju som alla andra. Men det får han inte! :/

Så med andra ord så kan jag inte ha honom hos mig alls, annat än en gång/år under min semester, alternativt säga upp mig. :/

#1 Men vilket lustigt system!! Det måste ju finnas massor av familjer där föräldrarna bor i olika kommuner! Näe, jag blir arg när jag hör sånt..

**Froddel:
**Ja, det tycker jag med. Så här stod det i mailet jag fick ifrån en förskola som jag gjort studiebesök på för en eventuell barnomsorgsplats.

*************

**_"Hej.

Nu har jag kollat upp lite och tyvärr ser det inte så bra ut. Enligt kommunen antas det en lag 1 juli, som säger att bidrag enbart lämnas till en förskola. Barnet ska alltså inte behöva byta ställe, utan föräldrarna får komma överens var barnet ska gå. Så tyvärr blir det inte aktuellt med någon plats hos oss.

Hör av dej om du vill."

*************_**

Jag tycker detta verkar helsjukt!!!
Ska jag inte få ha sonen hos mig alls då?
Eller tvingas bli arbetslös p.g.a. att sonen är hos mig varannan månad.

*suckar*

Men detta är ju inte klokt Vad säger familjerätten om en sån här grej då? Eller man kanske ska vända sig någon annan stans?

Aspie:
Jag har ingen som helst aning om vad dom säger om detta. Vi har inte haft nån kontakt med familjerätten då jag och barnets pappa är helt överens om hur vi vill ha det med sonen. Både vad det gäller umgänge samt barnomsorgen.

Hur kan detta vara möjligt? Har man inga rättigheter som förälder längre, bara skyldigheter?

Ja, det verkar inte bättre än att vi endast har skyldigheter tyvärr. Men kan inte familjerätten eller annan instans hjälpa dig med barnomsorg där du bor? Kanske du kan fråga en advokat? Det finns väl gratis rättshjälp eller vad det heter. Klart du måste kunna ha din son och jobba annars är det ju helt åt skogen.

Du kanske kan ringa han Janne som har de där debattprogrammen i tv. Då ska du se att det blir fart på idioterna, he he

Det är bra om elever med AS och ADHD får den hjälp de behöver i grundskolan. Vad gäller särskolan har man inte rätt till den om man ej har en utvecklingsstörning. Det krävs en utredning innan man får börja där.

Din sista mening:

"slippa hamna i specialklasser för uvecklingsstörda elever eller andra bråkiga elever"

andas något jag inte gillar. Vaddå "andra bråkiga elever"? Elever med utvecklingsstörning är sällan bråkiga och det kan ju lika väl vara de som "slipper" eleverna med AS och ADHD, eller hur?

Hoppas jag läst in nåt som inte fanns.

Dessutom är det ju modernt med inkludering nu så många vill ju lägga ner särskolan och placera särskoleeleverna i grundskoleklasser men det kanske är en annan diskussion.

Det jag menar är att de med AS eller ADHD får svårt att koncenterar sig på skolarbetet om de blir störda av yttre stimuli enligt faktaböcker och där ingår även det att bli placerad i en klass för utveckligsstörda, oxå enligt faktaböcker. Inte min åsikt utan bara fakta

#8 Håller med dig Aspie..

Det är svårt för de med ADHD (syftar nog på mig själv) att jobba om det är för mycket ljud och intryck.. Saker som tar koncentrationen helt enkelt.

Jag har supersvårt för det.. Ju fler människor, ju jobbigare blir det.

Ja, jag klarade inte skolan alls, fick gå i obs-klass (som det hette då) ett tag, men är inte så säker på att det hjälpte nåt speciellt, eftersom jag kommer ihåg att speciellt en kille där, störde rätt mycket…

Jag hoppas verkligen att det snart blir bättre för elever med ADHD o Asperger och liknande

Jag, gick i en "normal" klass från 1an till sjuan typ det funkade faktiskt bra, jag gick till en specialklass på mattenbara eftersom dem hade kommit fram till att jag hade ADD och hade svårt med matte, men sen skada jag ryggen och jag hade så ont att jag inte kunde gå till den stora matsalen, så mamma fick köpa lunch dit sedan slutade jag skoldagarna vid 12, sedan bytte vi till en mindre skola, folk med ADHD och Asperger det funkade och jag fick en kommpis vendela, men hade jättesvårt att komma till skolan så de funka till slut inte, nu går jag på ett internat med folk med Asperger och ADHD o autismliknande , de funkar helt okej!

#8  Som jag skrev innan ska man ha en utvecklingsstörning för att gå i särskolan. En person med enbart ADHD eller AS borde då inte kunna vara aktuell. Det är en felplacering för alla både eleverna med utvecklingsstörning och eleverna med ADHD och AS. De behöver helt enkelt olika upplägg på undervisningen.  Elever med utvecklingsstörning kan också behöva en lugn miljö med lite yttre stimuli. Den springande punkten är begåvningsnivån. Jag säger inte emot dig vad gäller elever med ADHD och AS:s behov. Det är bra om grundskolan får resurser att undervisa dem där för det är i grundskolan de ska vara. Jag har undervisat elever med utvecklingsstörning i 20 år och visst har det varit en förändring av vilka elever som kommit de senaste 10 åren. Det borde inte kunna vara så med tanke på lagstiftningen (som jag skrev om ovan). Även andelen invandrare är hög i särskolan vilket man tror beror på kultur- och språkproblem vid testningen. När det kommer elever som ej hör hemma i särskolan drabbar det eleverna med utvecklingsstörning och det är inte bra.