
Är jag ensam om att vara ensam?
Ja, svårt att formulera en rubrik. när jag läser här så tycker jag i stort sett alla har en mamma/pappa eller syster eller son med samma eller liknande diagnos som en själv.
I mitt fall är jag ensam, helt ensam. Ingen som visar några tecken. Är det bara jag som inte har släkt som har samma diagnos eller borde ha?

Jag har ingen släkting som har diagnos,.

Åh, då var vi två i alla fall=)

Jag har inte det heller, fast jag skulle nog gissa att någon av mina syskon kan ha det men jag orkar inte kämpa för att de ska få en diagnos också… det räcker med att jag fått slåss åt dem i allt annat. =/

Det är likaså med mig, jag är den enda som misstänks ha ADHD och ev drag av Asperger. Min systers dotter tror jag även kan ha Asperger, men annars är det bara jag. Men visst kan det vara så att även mamma och pappa ev skulle kunna ha en diagnos, speciellt pappa…kanske även min äldsta syster men det är ju ingenting som man vet eller ens har forskat i, bara jag som skulle kunna tro att det kan vara så. Så visst, jag känner mig ganska ensam i det hela.


fast vad jag förstår så finns det ju dom som inte har någon släkting alls som har eller misstänks ha någon diagnos…att man ju ändå kan ha ADHD eller Asperger eller nåt annat…det kan ju vara så också att någon eller några långt bak i ledet skulle kunna ha haft det men att man så långt tillbaka inte hade kunskapen för att sätta diagnoser.

ja visst kan man ha det, jag menar, någonstans måste det ha börjat=) men det verkar ovanligare än jag trodde att vara helt ensam om symptom och diagnos

Jo, det är nog som du säger, att det faktiskt är vanligare att ha någon släkting som har diagnos också.

Jag är ensam om det eftersom ingen annan misstänks ha det men att jag sitter här och funderar det gör varken till eller ffrån. Om de har något så skulle det ju vara trevligt att få veta att man inte är själv men som det ser ut nu så är jag helt själv och blir motarbetad. Jag är så trött på att höra folk säga att jag inte är sjuk bara för att jag ibland kan klara av sånt som jag har svårt för men att jag får dubbel ångerst senare istället.

I min släkt finns ingen som är har någon psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos vad jag vet. Fast det är ju inte detsamma som att dom inte finns. Hur som helst måste ju alla bekymmer komma någonstans ifrån.
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

#12 Jo det gör jag.