Så vitt jag vet är social fobi och ADD inte något som hör ihop så även om dom flesta psykiska åkommor kan komma som följdsjukdommar när man har olika NPF.

Just den där tiofiliga motorvägen och uppskjutandet känner jag igen mig i väldigt mycket.

ok, intressant.

Får man fråga hur hanterar din ADHD? medicin, KBT eller båda?

Inget av det för tillfället. Är så trött på mediciner och har inte blivit erbjuden något annat.

Hypoaktivitet - kan det kännas om att man har en våt trasmatta över sig som motverkar allt man funderar på att göra?

Det senaste är det så jag kännt mig, jag känner igen det sedan innan jag började med Concerta men fattade inte förrän jag hade annat att jämföra hur extremt motigt allt ätr med trasmattan över kroppen - den känns både fysiskt och mentalt.

Hur hanterar du uppskjutandet av saker?

Jag som tidigare varit träningsnarkoman med löpning och styrketräning tar ibland 3-4 timmar på mig innan jag kan komma ut i löparspåret som jag verkligen njuter av.

Det går verkligen inte att sticka in sak efter sak att göra emellan, t.ex kolla mail eller zappa på tv:n

Ännu vääre blir det ju med städning och dylikt

Hanterar och hanterar… jag försöker planera lite i förväg men.. Jag tar hjälp av min man, vi ser till att sånt som måste göras görs tillsammans, bestämmer när och så får han jaga på mig.

Just nu är dte dock inte så mycket sånt, är sjukskriven och gör saker i miitt eget tempo.

ElvaHax

trasmattan är en bra beskrivning, så hur känns det med Concerta i kroppen

HannaM

"Hanterar och hanterar… jag försöker planera lite i förväg men.. Jag tar hjälp av min man, vi ser till att sånt som måste göras görs tillsammans, bestämmer när och så får han jaga på mig.

Just nu är dte dock inte så mycket sånt, är sjukskriven och gör saker i miitt eget tempo."

Också sjukskriven, väntar på en operation, men sjukskrivningen gör det värre nu i början för det var nu jag skulle ta tag i mitt liv men det snurrar för mycket.

Kanske är så i början av en sjukskrivning…

#7 Antar att det är väldigt individuellt.  Helt plötsligt kunde jag bestämma att jag skulle göra vissa saker en viss dag och sedan också GENOMFÖRA dem - helt ny upplevelse för mig.

Det var som att få bort den där trasmattan, jag kunde motivera mig själv med att jag vet att det lönar sig med x, därför gör jag det.  När jag är mitt vanliga jag spelar det ingen roll hur väl jag vet vad jag borde göra och vad som är bäst för mig, jag tar mig inte för det ändå, jag gör bara det enklaste hela tiden, läser en bok, kollar på film, är på forum eller annat passivt som på sikt ger mig ångest.

Tyvärr var det också ångestframkallande för mig, en ganska vanlig biverkning har jag förstått. Jag blev mer autistisk (har även vissa autistiska drag som knappt märks normalt). Detta gjorde att mina sociala relationer blev lidande vilket i sin tur fick mig att må sämre.

Jag har slutat med concertan och är nu tillbaka i det passiva träsket och vet inte alls hur jag skall gå vidare inget av alternativen känns riktigt bra, varken Concerta eller ingen concerta…

Har man ångest och/eller autistiska/aspergerdrag skall man var extra försiktig med centralstimulerande medicin.

#9

Jag är euforisk över hur dina upplevelser är identiska med mina,

man väljer den enklaste vägen hela tiden och får ångest när klockan börjar närma sig läggdags.

Kom som sagt in på add-spåret igår och håller på att få till stånd en utredning snarast (hoppas jag…).

Det blir mycket tid på det förbannade internet vilket säkert bidragit extra mycket till min passivitet men detta forumet kan vara vändpunkten!

#10 Jag tycker inte att alla aktiviteter jag gör är dåliga, man lär sig tex mycket på nätet och jag gillar det jag gör. Problemet är proportionerna och känslan av att  inte kunna välja vad man skall göra med sin tid och just den där växande frustrations/ångestkänslan som kommer varje eftermiddag/kväll när man känner att ytterligare en dag gått förbi i ens liv utan att man jobbat mot sina mål.

Lycka till! Jag hoppas du kommer fram till något som kan stämma för dig och leder till att du får hjälp. Ett råd jag vill ge dig är dock att inte hoppas för mycket på vården utan satsa på att lära dig själv och ta hand om dina behov, läs på om KBT och var din egen terapeut - se all proffessionell hjälp som en bonus men förlita dig inte på den för då blir man lätt ett offer för ett dåligt fungerande vårdsystem!

Tack för visa ord.

Jag är 32 år och vet inte hur utredningen går till.

Tar det lång tid, både att komma till utredning och

att utredas?

Får man fråga om du blev diagnostiserad som barn eller vuxen?

#9

Har man ångest och/eller autistiska/aspergerdrag skall man var extra försiktig med centralstimulerande medicin.

Hur menar du Elva? Blev nyfiken

#12 Om det var jag som skrev de visa orden så tackar jag för berömmet ;o)

Utredningsköerna varierar väldigt mycket över landet. På vissa ställen verkar vårdgarantin gälla, men inte fungera (Västra Götalandsregionen till exempel). På andra ställen hvdar de att vårdgarantin inte gäller för npf-utredningar. Vid normala omständigheter kan man nog räkna med väntetider på 2-3 år, på vissa ställen utreder de inte sådana som är över en viss ålder.

För min del så fick jag vänta 11 månader men då hamnade jag i en prioriterad kö annars hade det varit 2-3 år för mig och jag bor i VG-regionen strax norr om Göteborg.

Man kan betala sin utredning själv privat men då kan man nog räkna med 20-30 000 kr i kostnad (är inte hundra på det här men jag har hört sådana siffror av andra).

Själva utredningen verkar också variera mycket i tid. För mig var det 3 x 2h läkarintervjuer, 3 x 3h psykologtester, en rejäl bunt med scanningstester, läkarundersökning, En intervju med min mamma och lite papper som min man fick fylla i och nåt sånt där test med elektroder på huvudet som kollar om man har nån sorts epilepsi eller skador på hjärnan, minns inte exakt vad det hette. Från första träffen tills jag fick min diagnos var det cirka två månader men då hade jag fyllt i alla papper i förväg och skickat in ett halvår innan.

För vissa verkar det gå på ett par veckor för andra på upp till ett halvår, när det gäller barn har jag fått känslan att utredningarna verkar vara betydligt längre och pågå under längre tid.

#13 Det är ganska vanligt att ångest förvärras om man äter Concerta - därför skall man vara försiktig, man kan dessutom få förföljelsemani, eller åtminstone de tendenser. Läkaren som gjorde min utredning ville från början inte sätta in concertan när jag hade pms för det ökar risken att man mår sämre.

När jag fick problem efter att jag börjat äta Concerta berättade psykologen att en del som har autistiska drag eller Asperger blir mer autistiska av centralstimulerande. Jag trodde att det var att de dragen blev tydligare när adhdn märktes mindre, men så var det inte för mig utan det var verkligen så att jag blev mer autistisk, blev betydligt känsligare när saker inte blev som jag hade tänkt, fick panik om saker hände som jag inte var beredd på och jag blev väldigt manisk och sorterade saker hos min psykolog med mera hon sa att det var väldigt tydligt att min Asperger blev starkare.

Det var på grund av detta jag fastnade för kommentaren (se ett annat inlägg) om att Metamina skulle funka bättre om man hade Asperger, för det ger mig nytt hopp. Jag har mått gruymt dåligt efter att jag började med concertan, har aldrig i mitt liv haft så stark ångest, samtidigt ville jag ha den för jag fick kraft att ta itu med saker jag inte fixat innan.

#12, 14 Just det ja, jag fick min diagnos i december förra året då var jag 29 år, så ja - på pappret var jag vuxen ;o)

#13 Aspie - såhär står det i Fass om concerta:

Skall inte användas

till barn under sex år. Gynnsam effekt av läkemedlet har inte påvisats hos barn i denna åldersgrupp.

Du/ditt barn ska inte använda Concerta om du eller han/hon:

• är allergisk (överkänslig) mot metylfenidathydroklorid eller något av övriga innehållsämnen i detta läkemedel

• är mycket ångestladdad och spänd, eftersom läkemedlet kan förvärra dessa symtom

• har glaukom (en ögonsjukdom som även kallas grön starr)

• har fått diagnosen Tourettes syndrom eller om denna sjukdom finns i familjen

• har överfunktion hos sköldkörteln (hypertyreos eller giftstruma)

• har smärtor eller obehagskänsla i bröstet (svår kärlkramp)

• har problem med hjärtrytmen

• har kraftigt förhöjt blodtryck

• har pågående behandling med, eller under de senaste 14 dagarna har behandlats med, ett antidepressivt läkemedel (av typen icke-selektiva, irreversibla monoaminoxidashämmare; MAO-hämmare)

• har pågående symtom på allvarlig depression, såsom sorgsenhet, känsla av värdelöshet eller hopplöshet, anorexia nervosa (en ätstörning), symtom på psykos, såsom abnorma tankar eller syner eller upplevelse av ljud som inte finns i verkligheten, självmordstankar, eftersom dessa tillstånd kan försämras av behandling med Concerta.

• missbrukar eller är beroende av alkohol eller droger

• är gravid.

Oj oj Elva, ja då är Concerta absolut inget för mig. Så där dålig blev jag förresten av Voxra oxå. Metamina låter som något för mig och kanske dig oxå då. Metamina verkar vara perfekt för mig men man vet ju aldrig förstås

#17 Har du sett något mer om Metamina än länken jag nämnde, för jag är jättenyfiken på mer information om vad som skulle kunna passa mig!

Jag läste lite om Metamina på Aspergerforum. Det var några som hade den som medicin. Ska se om jag hittar det igen så kan jag länka om du vill

Här står det lite om Metamina men det var en annan tråd jag tänkte på. Fortsätter leta

http://www.aspergerforum.se/concerta-strattera-metamina-ritalin-etc-t11391.html?highlight=metamina

Här står det lite om Metamina oxå

http://www.aspergerforum.se/voxra-t8373-24.html?highlight=metamina

Fast jag tog upp det där med min läkare, om Concerta och ångest och deppresssion och hon tyckte inte det var någon fara alls. Hon tyckte gott jag kunde äta Concerta trots både depp och ångest.

#22 Jag tycker det var mycket oansvarigt av din läkare, särskilt nu efter mina egna erfarenheter som inte är speciellt kul.

Om hon tyckte du skulle testa så borde hon i vart fall föreslå det väldigt försiktigt och med många kontroller. Jag har sett fler på den här sidan som berättat om ångest i samband med Concerta.

Överhuvudtaget måste man vara oerhört noggrann själv med vad man väljer att stoppa i sig för mediciner för det är bara man själv som får ta konsekvenerna - inte någon läkare!

#23 Tror hon sa vad som helst för att övertala mig att äta medicinen… Men jag håller med, varningen står inte i fass utan orsak. Man ska vara uppmärksam på det och överväga noga inte göra som min läkare och säga att det inte spelar någon roll, varför skulle dom då skrivit som dom gjort? Sen är det ännu mer oansvrigt med tanke på mitt självskadebeteende som är ångeststyrt. Risken att det går väldigt fel finns ju,

#24 Ja, jag som haft väldigt lite självskadebeteende tidigare utvecklade ett ganska kraftigt sådant och har skadat mig mer under några månader på Concerta än vad jag gjort sammantaget under hela mitt liv tidigare, jag har också för första gången gjort ett riktigt självmordsförsök.

#25 Får se vad den nya läkaren säger (när jag får en sån då).

Är någon av er diagnostiserad med hypoaktivitet(underaktivitet)?

Har ni då fått ADD eller ADHD, och om ni har fått ADHD, är ni hyperaktiva också?

Nej här är det hyperaktivitet som gäller i diagnosen ävenom jag har en sida som är rätt hypo.. eller njae.. snarare närmare medvetslös. Jag bara sitter och glor.

Hanna>> Vad sa din utredare att du hade för diagnos eller "problem" när du var klar?

ADHD kombinerad typ…

Inget annat är utrett, dvs mer personolighetsapsergervarianten har vi inte ens tittat på. Däremot har hon skrivit en kommentar om viss svårighet med anknytning eller något liknande.

Okej… Har du några problem alls med "det sociala språket"? Att du känner att du inte passar in eller förstår det folk pratar om ibland?

#31 haha ja.. är jag inte själv drivande i ironin fattar jag ingenting. Jag har alltid kännt mig udda och fel men det kan ju bero på att jag är udda=p Det händer lite för ofta att jag tar folk alldeles väldigt bokstavligt men jag inser också ofta efter en stund att det inte stämmer.