Sociala Strategier
Hur duktiga har ni blivit på det sociala?
Själv har jag lagt till med ett extremt väl yttre.
Ser bra ut enligt många (är bla intresserad av mode och smink)
Ler
Ser folk i ögonen (eller i alafall i ansiktet…)
**Tänker extremt noga på vad jag säger och hur jag säger det. Det sker liksom inte automatiskt, det krävs hela tiden medvetna tankar.
**
Det känns som om jag har blivit en maskin, som har matat in information och ett sätt att fungera i sociala situationer. Jag känner knappt igen mig själv och jag har många personligheter som jag plockar fram i olika situationer (inte på samma sätt som de som har multipersonligheter…)
Efter att jag fick diagnosen AS har jag börjat lära känna mitt RIKTIGA jag. Skönt!
Men när jag kör mitt sociala spel för att passa in känner jag mig falsk. Jag har blivit VÄLDIGT duktig på det! Det skapar faktiskt mycket ångest! Det känns som att jag ljuger var gång jag träffar en ny människa… jag upplevs som sååååååå trevlig (oftast). Träffar jag en människa jag inte gillar kan jag dock inte hålla tillbaka, då kan jag bli riktigt otrevlig, då kan jag inte vara falsk!
Behövde skriva av mig lite… just nu passar jag inte in bland de med AS (jo, en tjej som är som jag…) och inte NT personer heller… Men det kanske har med min ADHD också att göra? AS och ADHD kanske blir en alldeles egen diagnos liksom. Har också hört att om man har AS med ADHD samtidigt, kan man bli något skickligare med det sociala. Någon som känner igen det?
Jag känner igen mig i mycket av det du beskriver men jag är nog alltid ärlig och kan jag inte det (för risken att såra) så håller jag tyst eller drar mig tillbaka helst med vissa undantag då jag fräser ifrån ordentligt.
Folk brukar uppfatta mig som oerhört trevlig och rolig och en som alltid ställer upp och gör jag inte det (som nu t.ex eftersom jag mår för dåligt) Då blir jag (verkar det som) en svikare som de vänder ryggen.
Livet är inte lätt att leva 
#1 Det där känner jag också igen. Folk är konstiga!!! Jag har sagt det förr och säger det igen: De säger att många med AS har svårt o sätta sig in i hur andra människor tänker…. vad fasen har inte NT personer då?! Jag är HELT övertygad om att det är de som är handikappade på just den biten, inte vi med AS!
Kram
#2 ha ha, ja jag håller med dig
KRAM
OBS: Jag har ingen diagnos, men jag kanske har AS.
Jag har inte blivit ett dugg bättre. Nästan sämre, skulle jag kunna säga till och med.
Jag har fortfarande kläder som inte är särskilt fina (huvudsaken är ju att de är bekväma). Smink hatar jag.
Jag ler aldrig bland folk även om jag är glad eller om någon har sagt något roligt.
Jag tänker på vad jag säger, men det blir ändå fel. Jag säger saker som inte passar in.
Jag är fortfarande livrädd för folk och kan inte ens gå förbi de utan att känna rädsla, ångest och panik.
Tyvärr, inga framsteg här!
Men bra jobbat av dig Lostlie.
#4 Tack. hmmm.. vet inte vad jag ska säga, men jag känner att jag tycker det är tråkigt för din skull, att det inte blivit bättre. Tack för att du ville dela med dig av det!
Kram
#5: Ja, det är tråkigt att jag aldrig klarar att förbättra mig på något.
Men det är svårt att "träna" på det när man inte trivs bland folk och dessutom är rädd för dem.
Kram.
#2 NT? 

Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
#7 NT = neurotypiska, alltså "normala" som inte har AS
Ibland om jag blir t.ex. arg eller inte förstår situationen eller dylikt då går jag iväg, en bit bort, men kommer alltid tillbaka efter någon minut. De som inte vet om att jag har Asperger eller inte vet hur det funkar undrar säkert om man är helt galen. Men det är ju bara mitt sätt att hantera situationen.

INTRESSANT tråd!! =) asså jag tycker att min sociala sida är väldigt systematisk. jag har "lärt" mig vad som går hem och vad som inte gör det. jag känner mig ofta mekanisk i det sociala och får ångest när jag har slappnat av för mkt, för då kan det hända att jag sagt eller gjort ngt konstigt. jag är överspänd ganska mkt och kan inte riktigt slappna av i sociala sammanhang. värst är det i nya grupper eller större grupper. tycker möten på jobbet e skitjobbigt.. fast jag har ADHD, det kanske är stor skillnad i det sociala om man har Asperger? hur är ni med ADHD på det sociala planet?

#10….
känner som dig med det spända…. för mig blir det som ett kontrollbehov…att ha kontroll över sig själv…kan inte heller slappna av…mår dåligt som dig när jag gjort det…
hur är det för dig med alkohol? Jag får sån ångest dagen efter för inget egentligen. bara det att jag inte varit mitt behärskade jag känns hemskt…. jag hatar att vara "för mycket"/"förlite! hittar ingen balans…är så "stel" att jag inte ens fattar vanliga skämt:-(

#11
ja. kan aldrig slappna av. får ont i huvudet när jag umgåtts med folk där jag måste ha en sån kontroll över mig själv. blir helt sänkt av det. och alltid för mkt eller för lite. sen ÅNGEST.
jag får ångest dagen efter om jag känner att jag har tappat kontrollen. och det är nästan alltid. numera undviker jag sammanhang där man "måste" dricka, eller där det ingår. jag mår så dåligt av det att det inte är värt det. jag är ju typ "full" utan att behöva dricka.
det är skitjobbigt när man blir så stiff att man inte hör vad folk säger och när man inte kan koncentrera sig på vad folk säger, för man hör vad alla andra säger också. skitstörande.
det bästa är att umgås med folk som är som man själv är. helt urflippade och galna. då har jag inte så mkt ångest sen. det svåra är att lära känna nya människor, för det är så svårt att öppna sig.

#12 Aldrig mött nån som är lika på det sättet!!! Kul..lr??

Det är ju inget jag går runt och pratar om heller iof…
vad har du för diagnos?

#11 Jag är samma… så till den grad att jag överhuvudtaget inte har druckit. Jag vill inte släppa kontrollen över mig.
Efter att jag började läsa en massa om AS (som man misstänker att jag har) så har jag börjat tänkt lite i vissa situationer. Det är svårt de gånger jag inget märker, som när jag missförstår, tolkar fel, antar fel osv. För jag märker inte själv att det är knas. Det får jag veta efteråt. Så det är svårt att jobba med de sakerna.
Men andra reaktioner jag kan ha, som återkommer ofta, de kan jag iaf försöka tänka lite på. Inte så att jag kan göra så mycket åt dem, än, men jag har mer förståelse för mig själv och mina reaktioner.
//Ylva-Li
|| Studio Li (foto) ||