ADHD-tips
Diskning - den 27 oktober 2008 Ställ aldrig in disk i diskmaskinen förrän det är tomt på porslin i skåpen.
Kan även appliceras på tvättkorg, livsmedelsinköp och tankning av bilen.
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
#1 Var ska man förvara porslinet under tiden då??? Eller hur menar man. Ska man diska för hand? Fattar inte.
#2 Vilken nybörjarfråga!
Man travar det på diskbänken medan man väntar förstås!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
Läste de där tipsen men fattade inte om det bara var skoj eller konkreta tips.
#4 det är nog både och :-)
Tycker det är så extremt typiskt för mig- sambon skrattade rätt gott också när han läste dom. Han kände igen mig rätt bra :-)
Särskilt den här:
Ha en massa lådor sk flyttlådor tillhands i hallen. (Det har du ju antagligen ändå eftersom du har dina ADHD-lådor där.) Peka på dem och säg att du storstädar förrådet. Detta ursäktar i stort sätt vilka kläder och konstigheter som helst. Du kan också säga att garderoberna du beställt in kommit än. Då behöver du inte plocka undan till nästa gång heller.
eller den här:
Ställ alla varor längst fram i kylskåpet när du packar upp efter att han varit och handlat. Om det verkar trångt så tryck helt enkelt in varan, det brukar gå med lite envishet. Om det är helt stopp så pröva på nästa hylla, nånstans går det alltid att fösa in den. När du fått in allt så skynda dig att stänga dörren innan varorna hinner ramlar ut. Nästa gång du öppnar kylskåpsdörren är det möjligt att det ramlar ut nåt mjölkpaket eller så på golvet, och kanske går det sönder. Men det gör inget, du är van. Det är bara att dra några varv med foten över mjölkpölen. Det gör inget att sockan blir blöt, du är van vid det också, och dessutom går det snabbare än att leta upp hushållspappersrullen.
och särskilt den här:
Du har fem minuter på dig innan du måste gå - passa då på att börja städa badrummet, röja i garderoben eller rensa ut i förrådet. Och om någon säger åt dig att du inte hinner, svara då att Det var det dummaste jag har hört, jag har ju fem minuter på mig

Du har fem minuter på dig innan du måste gå - passa då på att börja städa badrummet, röja i garderoben eller rensa ut i förrådet. Och om någon säger åt dig att du inte hinner, svara då att Det var det dummaste jag har hört, jag har ju fem minuter på mig.
Det där va så klockrent mig.
Har man suttit en halv dags och sen ska iväg då ska man tvunget göra allt på samma gång :(

Skrattade så jag grät, fan va jag känner igen mej!!
Som en sån sak som skor, Nä inte på skohyllan - den är ju så fin som den är, tom alltså - utan skor kan stå precis var som helst tll och med i sängen ifall jag varit tvungen att sova lite och sparkat av mej dom om det blivit för varmt.
och det här med tiden, tror att allt bara tar 2 minuter oavsett vad jag ska göra. Jasså det tog en timme att göra det, Okej, javisst det tog en timme förra gången också men det har jag glömt till nästa gång
Eller den när det ska komma gäster, duscha gärna strax innan eller ännu hellre när gästerna redan anlänt och kär sedan och handla och be dom sedan vänta en stund medan du lagar maten. SEn kanske ni hinner umgås en liten stund innan dom ska hem!!
9: Vore det lätt att ordna vore det inget problem, eller hur?
Har man inga svårigheter med dessa saker så är det inga problem, men har man tusen saker som rör sig i huvudet och surrar hela tiden är dessa saker mindre lätt.
Själv tycker jag inte att de aspergare gar mindre lätt för är problem för mig, men för de som har Asperger är det ju fortfarande mindre lätt. Jag antar att det är mindre lätt för dig att bara bestämma dig för att förstå alla sociala situationer och koder? Eller hur?
Blir så less när folk säger att det bara är att bestämma sig så går det. Hade det gått hade jag ju såklart redan bestämt mig!

Oj! Här var det blandad kompott och jag kommenterar nog lite hur som. Håller i alla fall fullständigt med föregående talare om det där att bestämma sig, det är ju så mycket skam och ångest inblandat så vore det så enkelt som att bara bestämma sig så hade man som sagt gjort det för länge sen
Flyttlådorna i hallen, hmm, ja det beror ju på att jag faktiskt håller på röjer i förrådet på riktigt. Saken är ju bara den att jag även gör det i klädkammaren, allas garderober, försöker hitta "var sak har sin plats" till alldeles för många prylar. Har ju jättemånga bra projekt och ideér tänker fixa olika loppislådor, säckar till återvinningen osv, kruxet är ju att det tar liite olika lång tid att slutföra om det ens blir slutfört 
Hur som är det jäkligt skönt att känna sig lite normaliserad här eftersom fler slåss med att följa dom oskrivna lagarna om hur det SKA vara. Känner också igen det där med tiden nästan lite tvångsmässigt att man bara MÅSTE tex vattna blommorna innan man ska iväg på något tidsbestämt, konstigt när blommorna ibland klarar sig hur bra som helst veckovis utan vatten.
En annan sak när i alla fall jag ska försöka organisera är ju alla tusen sidospår, men jag har kommit på att jag om tid finnes faktiskt tycker det är ganska skönt och trevligt att bara följa med impulderna och intrycken i stället för att försöka städa som "man ska" Något en pedantisk person aldrig får uppleva är ju alla dessa roliga FYND eftersom dom kastade grejen nästan innan dom tänkt klart tanken
kanske till och med saknar och letar efter saker dom trodde dom hade kvar.
Min ambition är i alla fall att hitta en inifrån och ut-allt ska verkligen ha sin plats - struktur, så får jag försöka skaka av mig andras eventuella åsikter om min röriga person 

# 8
äähhh…bestäm dig bara å gör det? känns som om du sparkar mig rätt i magen med dom orden.Jag kämpar varje dag,timme,minut,men det går inte ändå.Nej nu ska jag inte skriva mer om den saken.Men ont i magen efter din spark har jag.
Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.
10: Sidospår ja! Det känns helt igen.. Jag kan verkligen inte städa fokuserat och organiserat. Det går bra en liten stund, sedan ser jag ju att jag måste plocka på bordet också, och efter awtt ha plockat bort en sak och gått förbi disken ser jag ju att jag måste diska, och när jag har diskat en sak och ska ställa i skåpet så ser jag att skåpet måste organiseras och fortsätter med det på en gång o.s.v..
Jag kan städa i timmar, men ändå ser det lika förskräckligt ut här hemma, för egentligen har jag ju bara flyttat runt saker och påbörjat minst tjugo saker utan att slutföra. Ibland ser det till och med ännu värre ut än när jag började..

Mycket tokigt kan man häva ur sig här, men
"Det känns som allt är så lätt att ordna…Bestämm bara dig för att göra något åt det.
Spelar ingen roll om du har ADHD, AS, ADD or what ever!" som #8 säger FÅR man inte säga.
Det är ju det vi alla har fått höra hela livet, och fått oss att känna oss fullkomligt värdelösa. Det funkar inte så, jag antar att du själv inte har några bokstavssymptom själv, men läs lite om/av de som besöker Bokstavsfolk i fokus så kommer du att märka att just det, att få saker gjorda är ett av de absolut största problemen för oss, och en av anledningarna till att vi har blivit så otroligt illa behandlade i våra liv. Mina lärare sa t e x alltid: "Han kan om han vill", eller: "Han är inte dum, men har är väldigt lat". o s v. Jag skulle kunna fortsätta i evigheter men jag tror du har fattat poängen.

#8, nu såg jag att du hade aspergerdiagnos!? Hur kan du då säga som du sa?

# Jag håller med tommy,och jag har oxå lite svårt att hajja att du kan säga såna saker när du själv har npf-diagnos.Så för att förstå dig bättre Zirre läste jag om Asperger attention.förstår fortfarande inte riktigt,men ska läsa mera å flera ggr.kanske vore en ide för dig oxå att göra,läsa på om bla adhd/add osv.så det blir trevligare för ALLA här på forumet.attetion riks
Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.
Känner många med olika funktionshinder som klarar sig jättebra.

Zirre, du är välkommen här. Just den kommentaren är något som människor med ADHD ofta får höra och det är inte på det viset, att bara ta sig i kragen eller att bestämma sig är svårt, svårare än svårast ibland. Många blir ledsna över att höra det. Men, vi är också bra på att ta emot ursäkter på det här forumet, vi vet alla att det blir missförstånd och att saker och ting inte alltid kommer ut rätt när man pratar. Vi har alla sånna problem. Nu vet vi att du inte menade så och det är bara att köra igen=)
Det kändes som ni gick rakt på mig hela högen. Ni frågade inte ens om jag verkligen menade så som ni trodde. Och jag vete fan om ni ens tänkte innan ni handlade. Det kan ni själva ta och fundera på!

#20 Jo, det var många som reagerade starkt och det beror på (är jag rätt säker på) att just det där med att det bara är att bestämma sig gör så fruktansvärt ont för så många. Vi är många som levt länge innan vi fick diagnos och som många många gånger fått höra det i olika situationer, framfrallt i skolan. Jag vet inte hur många gånger jag gråtit över min egen värdelöshet eftersom jag faktiskt inte har varit kapabel att bara bestämma mig och sen utföra något. Hur många gånger jag gråtit över att jag VILL göra läxor men inte klarat av det. Inte kommit igång, inte kunnat slutföra. För att så många med mig har upplevt liknande situationer så gör sånna utryck så ont i hela själen. Därför reagerade många starkt på det du skrev.
Du säger att du inte menade det som vi tolkade det och tyvärr missförstod vi alla då det du skrivit det händer. Likväl som du kan missförstå något någon annan skriver. I det här fallet blev det tokigt eftersom det var lätt att tolka ditt uttalande på det sättet många gjorde här. Du får hemskt gärna förklara hur det var du egentligen menade så vi förstår. Missförstånd är ju alltid bäst att reda ut så ingen känner sig sårad i slutändan.
Visst, peka ut mig som svarta fåret, gör det så ska ni se att ni mår bättre!
Men kom sen inte och säg att ni ångrar er för då är skadan redan skedd.

#22 Hur vill du att jag ska säga? Jag upplever det som att du blir arg och ledsen när jag frågar hur du menar när jag gjort det i andra trådar och jag upplever också att du blir arg och ledsen när jag inte förstår. Det känns som du hamnar i försvarsställning så fort det blir missförstånd. Stämmer det eller är det bara en känsla jag får?
Tyvärr kan vi som inte förstår inte göra så mycket åt det. Vi kan fråga eller svara på det vi tror att det står om vi bara ser ett sätt att tolka. Det är inte alltid man ens förstår att det kan finnas ett annat sätt att tolka det på och då är det också svårt att komma på att man ska fråga om det verkligen var så som det menades.
I just den här tråden skulle jag säga att ja, du har uttryckt dig klumpigt, säkerligen omedvetet men det är ett käsnligt område för många och ja, vi har missförstått dig och reagerat fort och hetsigt på det vi tolkade det som. Det är missförstånd och otur och kanske inte helt genomtänkt från båda sidor men igen, det händer ofta här. Det är inte bara du som råkar ut för det och det är lättlöst, förklara bara hur du menade så vi förstår så är det överstökat.
Om ni/du hade frågat (då ni verkade missförstå) hur jag egentligen menade innan det blev en massa påhopp så hade detta tjafs aldrig existerat!

#24 Jag tror att många helt enkelt inte insåg att det kunde tolkas på ett annat vis än det sättet dom förstod det på. Det är inte så lätt att komma på att man ska fråga då. Vill du att vi varje gång du säger något frågar hur du menar även om vi tycker det verkar solklart och inte ser några andra möjligheter att tolka det skrivna på mer än ett sätt? I så fall får vi göra det, inte mer än så.
Nu får det faktiskt räcka! Jag tänker då inte tjafsa mer.
Vad du/ni gör är upp till er.

#26 Jag försöker inte tjaffsa, jag försöker få reda på hur du vill att jag ska göra för att du inte ska känna dig utpekad eller bli arg och ledsen. Det är väldigt svårt att göra rätt när du inte kan säga hur du vill ha det. Jag förstår tyvärr inte det av mig själv.
Vad du/ni gör är upp till er. Det bästa är att använda ditt sunda förnuft. Vill du nåt mer så skicka privat meddelande.

När mitt sunda förnuft inte räcker frågar jag och när jag inte får svar på frågorna vet jag inte hur jag ska bete mig. Jag vill inte att det ska vara upp till mig då det uppenbarligen inte går så bra då.
Zirre, Hanna försöker bara vara vänlig och vill förstå dig. Hon klagar inte på dig. Dessutom är Hanna utomordentligt bra på att använda sitt sunda förnuft.
Att de blivit ett eller flera missförstånd är ju helt klart men det tror jag alla vill lösa och även du hoppas jag.
Ingen här vill dig illa och jag vill gärna att du stannar kvar

Men snälla .. Jag vet inte om jag ska ge mig in i att ens försöka uttala mig? Har du Zirre inget eget ansvar över att det blev missförstånd då?Är det inte upp till alla att ta sitt ansvar här å nu?Eller är det bara du som blivit ledsen å sårad här?Att spela martyr är kanske inte det allra bästa,utan att oxå ta ansvar för att du uttryckte dig klumpigt.Det handlar om oss allihopa här inte bra en person.Att ta lärdom av det man gör fel är en del av livet.
Jag skulle gärna vilja ha en förklaraing på hur DU tänkte när du skrev så.
Sen kan vi ta detta vi PM om du vill.Men jag är oxå sårad,ledsen ska jag säga ADJÖ nu?
Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.
Jag kan förklara om du/ni vill.
Det spelar ingen roll vem du är eller vad/hur du är. Problem går oftast alltid att lösa. Hur det går till är upp till var och en.
NÖJD?

Tack, då förstår vi. Och ja, dom allra flesta problem går att lösa, man får bara tänka till lite, ta en väg runt eller bara prioritera vad som faktiskt är viktigt att få gjort.

Både ja och nej.Eftersom svaret du ger är dubblet för mig.Jag heter Jennie,jag har ADHD.Jag blev ledsen av det du skrev.Om du nu inte menar det som du skrev,vill jag veta hur du menar.
Och varför skriva NÖJD med stora bokstäver?Är du arg på mig?Ledsen eller sur?Jag uppskattar om du skriver till mig om hur,var och varför på ett ärligt och rakt sätt,inte med massa dubbla svar,inte med massa saker att läsa mellan raderna.
Det är vad jag vill.Varför?För jag anser mig vara värdig en förklaring.Och jag anser dig vara värdig samma sak & att du inte ska känna dig utpekad och påhoppad.Men å andra sidan krävs det oxå då att du precis som alla andra skriver så "enkelt" bra lättförståligt som möjligt så att det inte misstolkas,så du,jag och alla andra inte blir arga,ledsna & sårade.
Det är allt annat än lätt,speciellt när vi sitter bakom skärmar i vårt hem,där vi inte kan se,höra tonläge osv på hur den andra människan på andra sidan skärmen reagerar.Det är svårt,och jag och många andra här har gjort fel,men jag upplever att vi kan förklara oss,be om ursäkt och gå vidare.
Mvh Jennie
Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.
Jag har förklarat minst två gånger och orkar inte upprepa mig mer.
Jag skriver enkelt och lättförståeligt men sen vad folk förstår och inte förstår det kan inte jag veta.
Kan vi dra ett streck över det här nu? Om inte så får ni diskutera det här själva. Jag slutar denna diskussion precis exakt nu!

Nå, det var ju en positiv och fin syn på det hela, en inställning som tyvärr klingar falskt ihop med den illa tillbakahållna aggresivitet som du visar med all önskvärd tydlighet genom att skriva med VERSALER och fet text. Men du måste tänka på att det var du som fällde en sårande kommentar, folk har blivit ledsna av något som du har sagt. Jag förklarade väldigt tydligt varför jag tog illa vid mig av de du skrev. Sedan skriver du och beklagar dig över att det är vi som är elaka och hoppar på dig. Det är en gammal klassiker bland försvarsmekanismerna, vi har nog alla dragit till med den någon gång. Men här behöver du inte köra med den. Det är ganska enkelt faktiskt. Det är ganska tydliga regler här:
När någon blir ledsen av något man sagt: Säg förlåt.
När man inte förstår något: Fråga.
När någon är ledsen: Trösta.
När man tycker att någon säger dumma saker: Säg ifrån.
Jag häver ur mig massor med tok ideligen, och har fått be om ursäkt miljoner gånger. Jag häver, dock, då och då ur mig en och annan sanning, som jag kan stå för ända in i döden.
Jag hoppas folk säger till mej när jag kläcker ur mej dumma eller obetänksamma saker. Det är enda sättet att få en chans att förklara sej eller be om ursäkt. Och kanske bli en lite bättre människa på kuppen! 
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
Vad skönt att jag inte är ensam om att hela tiden göra dumma saker och att säga dumma saker. Ofta genom sms. Det ger en stöd. Det här forumet är verkligen skönt.
Men tillbaka till huvudämnet. Är verkligen kul att se att det inte bara jag som är tidsoptimist och har stökigt ( lägg märke till att jag och dom flesta med ADHD osv) är inga smutsgrisar utan tycker om att ha ordning och reda omkring oss. Men att komma dit är svårt.

#38
Jag håller med…
Jag är pedant innerst inne men är en riktig slarve´r och lider mycke över det.

Japp åter till ämnet!
Innan jag fick barn var jag galet pedantisk.Hade då 3 stora hundar & 2 katter.Men du hittade aldrig nått hud/katthår hos mig.Mitt liv bestod av att städa,tvätta,stryka,jobba,hundarna,jobba,hundarna,städa,städa,staäda.
I dag hajjar jag att det var det enda sättet jag kunde ha städat å ordning.Att alltid städa,varje dag alltid å jämt.
När barnen kom gick det utför,sakta,men säkert,ju äldre dom blev ju jobbigare blev det att hålla ordning å hinna med.Blev ensamståede och då hann jag bara inte med,även om jag sov väldigt lite.
I dag vet jag varför..och kan förlåta mig själv,men kämpar för att få ordning igen.
Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.
Zirre……
det är rätt stor skillnad på Aspergers syndrom som du har och ADHD och jag tror det är därför som du har lite svårt att förstå ADHD tipsen
den sajten ADH kvinnor är just för kvinnor med den diagnosen och jag skrattade oxå så jag grät när jag läste det hela precis så är jag men jag har vänner som har Aspergers syndrom som säkert inte skulle förstå dom tipsen just på grund av att vi har olika diagnoser
jag kan väl förtydliga att jag har ADHD men oxå lite drag av Aspergers dock inte tillräckligt för en diagnos
#40 Precis Svea, när jag fick barn gick allt utför. Innan hade jag alltid städat och fint. Hade en superpedantisk mamma som smittade av sig på mig. Nu har visserligen min unge flyttat hemifrån men jag har fortfarande inte kommit igång. Det är snarare värre. Kanske beror det på utbrändheten

# 42 Aspie,min mamma var likadan.Superpedantisk.Jag har ALDIRG sett det stökigt hemma som liten.ALDRIG.JAg har knappt ens sett disk eft maten.Smutstvätten.
I dag hjälper ju oxå barnen till att skapa oordning/stökigt.När dom var små städe dom fint eft sig i rätta lådorna för legot,dockorna osv.Sen blev dom större,och ja då börjde det gå utför.
Ja,,jag tror att det beror på ALLT att man ej kan få ihop det eft barnen flyttat hemmifrån,men visst spelar utbärndheten en stor roll.
Kram!
Det är ingen ordning på allting, man hittar inte vartendaste dugg.
Ja Svea, det är märkligt hur snabbt det kan gå utför. Visst är det jobbigt med superpedatiska mammor. Min mamma hade en wettxtrasa och rengöringsmedel överallt. Så fort ngn varit i badrummer så åkte medlet och trasan fram. Det fick inte finnas en enda droppe vatten i handfatet.
Har också en super super pedantisk mamma. Har dessutom en mamma som vill ha kontroll på allt, vilket gör mig allergisk mot det. Men mamma säger att hon måste ha ordning på allt för annars skapas kaos i hennes hjärna. Har själv inte nått dit, men visst skulle det vara mindre kaos om allt låg där det skulle. Men är ju det som är problemet med mitt handikapp 
#45 Det är pest med pedantiska morsor. Speciellt när man får höra att man är slarvig och lortig vilket jag inte är. Andra människor tycker jag har jätte rent hemma. Det är bara prylarna som det är kaos med
