Vet inte riktigt. Jag känner lite igen min dotter när hon var yngre i din beskrivning.

aah, okej skönt att jag inte är helt ensam om det iallafalll…

Jag har också väldigt lätt att missförstå, eller kanske "misstolka" saker. Vet inte om det i mitt fall har med dålig självkänsla att göra.

Jag tycker inte att jag misstolkar saker.. Men andra säger att jag misstolkar och överdriver saker väldigt ofta, men ajg vet inte..

Jo jag misstolkar och andra missförstår mig ofta fast de inte fattar det. Men jag kände inte igen mig just i Snurros beskrivning mer än när det gäller min dotter. Det kanske är lite av en åldersgrej oxå. Tror jag var mer så när jag var ung.

Jag har oxå blivit anklagad för att överdriva eller dramatisera saker fast jag inte tycker det själv. Min dotter är likadan där oxå

# 3 Mitt självförtroende svajar väldigt…och jag frågar gärna en extra gång om det var negativt menat….mest för att få bekräftelse på motsatsen….att vara ute med håven….kallas det visst. också!

Åh ! Vad jag önskar att jag vore lite mindre känslig…..Och hade lite (läs mycket) större självförtroende….

Fast jag tycker inte det var något vidare bra svar. Det var ju som gjort för funderingar. Kanske spelar självförtroendet in hur man tolkar det svar man får. Å andra sidan kan ju folk vara lite tydligare när de svarar. Det är inte lätt detta.

# 7 ….inte bra svar???  frågar förstås för att få veta, eftersom jag så lätt tolkar det till min nackdel (fast det kanske inte var menat…), och för att slippa fundera…i onödan…då

#8 Nu har det nog blivit ett missförstånd här.

Det är alldeles utmärkt att fråga om .Det gör jag också. Dels för att jag är hörselskadad men ibland förstår man inte. Mitt svar gällde #0

Att svara att man har söt mage när man frågar om man är fet tycker jag var mindre bra. Det hade inte jag fattat.

#9 ….AHA! …nu är jag med….ibland är det bra att fråga, där ser man

jag e åt andra hållet…jag har galet svårt för att lyssna på vad folk säger.. så jag hör oftast inte vad dom säger.. jag menar jag hör men jag lyssnar inte..å det är ju inte heller så där jättebra…

många som tror jag är förbannat nonchalant och inte vill lyssna…jag är bara jättedålig på det å orkar ej hålla fokus länge alls på nått eller någon…

så jag "slipper" att ta åt mig i "tid" & "otid" för jag har knappt hört vad som sagts..

Fast så kan det vara även utan diagnos (som jag). Man tolkar på ett sätt, ibland blir det en övertolkning. Det bästa är nog att visa att det blev ett litet missförstånd "Jaha, var det så du menade" eller att man är bestämd med att man inte menade något illa, om personen uppfattat det så.

Känner igen det från mitt brorsbarn…Han övertolkar allt jag säger..Tex. Ikväll får du inte gå å leka…Hans svar blir då genast..Jaha jag får aldrig gå å leka mer..

detta är skitjobbigt när det händer vaje gång jag säger nått han inte får göra..Är det fler som upplever det lika, någar tips hur jag kan säag det annorlunda..

Jag känner igen mig. I mitt fall handlar det om att jag har svårt att lita på vad folk säger, eller om de menar det de säger. Jag har lite svårt att tolka och får för mig-för säkerhets skull- att det kan ligga något dolt budskap i det som sägs…. ibland kan jag nästan bli lite paranoid-jobbigt!

#14 Det känner jag igen….Funderar ofta om det kan ligga någon ironi bakom….som jag borde ha fattat…. Knepigt! Då går mitt huvud på högvarv…..värre än vanligt

Så alltså..Allt som sägs, bearbetas å misstros, för att sen tolkas som nått negativt..försöker förstå min brorson, som är under utredning..Trolig Asperger…Jag blir inte klok på honom ibland, eller kanske han inte på mig…Men vi förstår inte varandra..Allt jag säger förvrängs i massor av ord, så till sist vet jag inte vad som sagt eller ej…han är en mästare på att vända allt till nått negativt, eller oxå till hans fördel…Beroende på vad som tas upp…

Idag pratade vi skolarbete, hans fröken har ringt å sagt att det inte funkar bra i skolan, jag tar upp detta..Han säger att i matte är det inga problem, han är bland de första i matte..Oj, säger jag men va konstigt…Efter många turer  fram å tillbaka, så kommer det fram att han är bland de sämsta…Jag blir inte klok..Men han var bland de första i den gröna delen, men där var det bara 3-4 stycken resten hade gått vidare till den röda delen…Så visst ser man det så som han gör, då är han bland de bästa just i den gröna delen men de andra 15 i den röda mattedelen hade han glömt..

#16 så är det absolut. Allt som sägs måste omtolkas. Problemet är bara o veta när det behöver omtolkas eller inte…. och på vilket sätt det i så fall ska omtolkas….

Är det så komplicerat, eller kanske så enkelt…För er med Asperger eller liknande diagnos, är det så ni funkar?..Men för mig som inte alls är med i den världen, verkar det vara en kaos, där man aldrig litar på nån…Brorsonen, har svårt att ta till sig nått man säger, svårt att förstå regler, svårt att acceptera att få ett nej..Hittar gärna på egna svar eller lösningar som inte är sanna, å i mina ögon ljuger grabben..men kanske det är så han upplever det å för honom är det då ingen lögn …Ja, snacka om att man blir snurrig..

#13 Hur har ditt brorsbarn med tidsuppfattningen? Den brukar vara dålig vid AS. Jag tänker om du hade omformulerat dig sähär:

Du får stanna inne tills du sover. Imorgon får du gå ut igen.

Istället för:

Ikväll får du inte gå å leka.

Därför att negationer är aldrig bra att ha med i en mening. Då fokuserar man på dem. Säg istället vad han får. Gärna så han får valmöjligheter.

Det är som säljare jobbar. Med valmöjligheter. Om du går till elgiganten med tanken på att antingen ska du ha TV-apparat1 eller så ska du inte ha någon TV och gå därifrån. Du kommer dit och tittar på TV-apparat1 och måste fråga säljaren om den ifall den verkligen är någonting och ha, annars får det vara. Du frågar säljaren och han säger. "Visst är TV-apparat1 bra och den har bla bla bla. Men vi har erbjudande på TV-apparat2 som har bla bla." Vad händer då? Jo du börjar fundera på TV1 eller TV2 och har en helt ny välmöjlighet och den valmöjligheten att gå hem utan vara finns inte kvar. Du kommer sådeles hem med en vara, TV-apparat1 eller TV-apparat2. Tänk på det nästa gång ni tar hjälp av en säljare. Stäng inte av möjligheten att gå hem!!

Ta bort den dåliga valmöjligheten genom att ge grabben 2 st okej valmöjligheter som han får göra. Skulle det funka?

#16 Känner igen det där med att vara en av de bästa i klassen. I bok A ja. Sedan att de bästa redan är i bok C och någon manisk har hunnit ända till D, det tillför inte min värld. Min värld är här och nu. Och jag jobbar med bok A och de som är i min värld gör samma sak som jag. De andra är ointressanta. De gör något helt annat. Varför skulle jag beblanda mig i det. Att det är matte spelar ingen roll.

#18 Eftersom att vi har problem med muntlig kommunikation, ((jag har iaf) och är otroligt duktig på det visuella, på detaljer och jag också på att skriva.) så måste kommunikationen vara så enkel som möjligt utan krusiduller. Förberedelse så jag hinner tänka ut innan vad som ska ske så att jag i min värld hinner förbereda mig på hur det kan tänkas vara i er värld. Jag kan behöva någon från er värld som berättar för mig vad som kommer att ske i er värld, hur och när. Det vet ju inte jag, jag kan inte förutspå när jag inte vet hur ni tänker och känner. Jag vet bara hur jag tänker och känner. Och när saker inte går som jag skulle ha valt eller gjort kan jag bli förvirrad då jag inte har kontroll över min värld längre.

jaaa! vänder på allt. asjobbigt. eller tar åt mig som en svamp av allt.. men det är kanske mer en självförtroendegrej än diagnosgrej?

Ja, tidsuppfattning finns nog inte i hans värld, eller fel av mig..han har ju förstås ett eget sätt att se tiden, inte som jag gör..Han har inge begrepp hur långt det är till jul eller hur länge tex jul-lovet är….Hur länge tills han fyller år, ja allt är så avlägset eller nära..

Idag skulle han på bordtennisträning, han ville äta middag innan han skulle åka, å det fanns klart så han kunde det idag..vi andra åt middag senare å allt blev då slut..Grabben kommer hem å ska ha middag 2 timmar senare, jag påpekade att du åt middag innan du åkte, det förstod han inte å det blev ett fasligt liv…Så hädanefter blir det alltid middag efter träningen..Som han brukar göra..

Ja, detta är svårt, vill hjälpa honom men når inte fram..

#21 Ett schema, rutiner, göra samma sak varje vecka och bestämma tillsammans med honom så att det blir bra för honom. Blir det ändringar ser man till och redogöra det i förväg. Tillexempel om man har en whitboardtavla med veckoshema med sk picogram-bilder (se länkar nedanför) 

http://www.pictogram.se/om/pictogram-jpg.pdf

http://www.pictogram.se/om/index.html

På särskolan använder de olika färg för varje dag för att skilja dem åt. Måndag-grön, tisdag-blå, onsdag-vit, torsdag-brun, fredag-gul, lördag-rosa, söndag-röd. Detta kanske är någonting att fundera på.

Det finns timstockar som kan få honom att få ordning på tiden när en klocka är för obegriplig.

http://www.westerstrand.se/pdf/S203E-Timstock.pdf

Det finns olika hjälpmedel som man kan få utskrivet när man har fått sin diagnos.

http://www.vll.se/Sve/Centralt/Standardsidor/V%c3%a5rdOchH%c3%a4lsa/Hj%c3%a4lpmedel/Nedladdningsboxar/Filer/DCE88056-1776-4860-BBC0-1D3CE11755B5.pdf

http://www.hi.se/kognitionsportal/sokresultat.asp?underkategori=8

Handi som är en handdator är väldigt populär hos vuxna, men säkert även hos ungdomar och barn.

#22…Vi hade satt upp regler tillsammans, å han var nöjd med dom..Allt var frid å fröjd..tills han upptäkte att det var inte alls som han tänkt sig, då började striden återigen, ..Vad som stod å inte stod i reglerna..Jag beslutade efter en hel sommars bråk att lägga dom i soporna..Kanske fel av mig, men det kändes så himla hopplöst att bråka om regler han själv satt upp…

Jag förstår att det gjorde det. Kändes hopplöst alltså. Min mamma formulerade sig med en sammanfattning som sa allt när hon skulle berätta om min uppväxt vid utredningen:

Hon har varit svår.

Och jag, jag bråkar när folk säger emot mig på grund av att jag inte vill förändra min tankar och tycken. Jag bestmmer själv när jag är redo att byta åsikt. Tror det beror på att jag inte hundra procent har förstått och tagit in och fått den tid det tar för mig att bearbeta informationen.

Hur hade det varit och lagt till den förändringen han ville ha i veckoscemat, hade det fungerat?

Tänk va underbart att läsa det du skriver, BusHanna..Känns så bekant, å du förklarar så bra, att man får tankeställare..Just detta med att inte byta åsikt,…Ja, så kanske det är som du skriver, att han är inte redo eller förstått vad jag prtat om..För han ser lika förvånad ut varje gång jag tar upp nått vi bestämt..

Vad tyckte ni om att gå i affärer???..Grabben har ett utbrott om han måste följa med, om han själv inte får ut nått av resan…

I somras var min son med sambo å grabben ner till Liseberg, å på vägen hem på Motocross WM i Uddevalla…Han suckade sig egenom resan..Så det känns som om han är lyckligare om han får gå till en kompis här hemma…

Ställen med mycket folk är alltid ett problem för oss och han kan nog inte sätta ord på det ännu, för i hans värld är alla likadana. Men, det handlar om de 5 sinnena. Allt vi hör, ser, känner, smakar, luktar är ofta mer än i normala fall. Detaljsyn, ljudkänsligt, matkräsenhet, jobbiga skarpa dofter. Allt detta är förhöjt plus att allting kommer samtidigt. Omöjligt för hjärnan att sortera ut. Och just det i affärer, folkmassor är det jobbigt för oss, alla som kutar fram och tillbaka, någons nycklar som rasslar, en mobil som låter, lampor i taket, dofter från mat och parfymer, barn som skriker. Ja allt bara forsar in i hjärnan i 190 och det finns ingen chans att sortera. Det känns troligen för en normal parson som att sitta mitt i den mest trafikerade vägkorningen där bilarna, mopeder, långtaradare, bussar, Harley Davidsons MC, vanliga MC rusar förbi i ibland 70 km/h och du får känslan av att inte veta om du ska bli påkörd eler inte plus att det är kaos, och ibland blir du träffad av fordon som stötar på kroppen.

Dessa fordon är människor för oss och kommer de emot oss så känns det jätteobehagligt. Det gör nästan ont. Och att inte helt förstå talet från en individ, hur ska man förstå talet av 20 pers som står runt och tjattrar, plus att eftersom vi ser detaljer så ser vi ju minsta lilla de gör och som vi inte heller kan förstå och ta in iaf när man är barn.

Denna bit att inte gilla folksamlingar kan utvecklas till Agorafobi (torgskräck) samt Socialfobi.

Jag vet inte om det var så bra förklaring, men det är i stort sett varför det är så skönt med lugnt och tyst och stilla omkring en. Jag klarar själv max att sortera ut en människa i taget precis som jag klarar av att göra en sak i taget.

Och jag förstår att din pojke känner så. Varför ska han utsätta sig för dessa jobbiga moment, bara, för det är ju så det känns för honom om han inte får ut någonting av handling/resa. Jag är ledsen av att behöva säga att er semester i hans värld inte var så mycket semester. Men nu eftersom du har fått lite fakta och inte visste innan ska du absolut inte klandra dig! Du visste ju inte! Nu kan det bara bli bättre.

Jag själv försöker handla antingen vid öppningsdags eller stangningsdags då det är så lite folk som möjligt i våran lilla närbutik här.

Jag kan tipsa om boken En riktig männsika:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9197264105

Om du vill läsa en självbografi om autism som är jättebra kan jag tipsa om En annorlunda barndom:
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172321105

Sedan finns det många bra böcker om Asperger på biblioteket i hyllan Vl.

*styrkekram till dig*

Här är vår artikel om boken En riktig människa

Till artikeln

Jag var själv till biblioteket igår och skulle låna boken då jag precis har fått min diagnos, men alla 3-4 ex var utlånade.  Den är jättepoppis.

Det är svårt det där när mycket av situationerna upplevs eller..hur ska jag säga..är invanda som ironi ibland..Jag själv kan uppleva ironi tydligare idag än för tio år sen, märker det när jag t.ex ser på en serie jag brukar titta på att jag anar ironi som jag inte kände för flera år sen..jag har alltså förändrats för programmet är ju detsamma. Detta med ironi gillar jag inte så mycket med jag kan använda det själv.

T.ex att säga om en måltid :

- Detta var ju gott ( med uppåtstigande ton ) = rätt i melodisatsen.

-Detta var ju gott ( med fallande ton ) = man tolkar det negativt, och som ironi.

Är inte jag vaksam kan jag missa saker om jag inte lyssnar på satsmelodin , om rösten hos person går uppåt, eller neråt..det är rätt intressant :)

Vad tycker ni andra ?

Jag säger ibland saker som är menade som skämt men som kan tolkas som elakheter. Det hände ofta när jag var yngre att man sa till mig att "så där säger man inte". Jag kunde inte se det elaka i meningen. Det kunde gå flera månader eller rent av år innan jag lyckats inse att det kanske inte var så snällt sagt. Men fortfarande var det menat som skämt. Jag har ibland svårt att förstå att andra kan bli ledsna över så'na saker. Å andra sidan så kan jag flöda över av empati nätr någon har det svårt eller mår psykiskt dåligt.

Jag tolkar oftast saker bokstavligt och har svårt att se underliggande meningar. Det kan vara svårt även om någon förklarar hur det ligger till.Ja, och då är missförståelsen framme!

HH

#29 Du är inte alls ensam!

Att tolka saker bokstavligt är jättevanligt bland Bokstavsfolk.

Jag har ibland (eller ofta enligt min pojkvän) svårt att förstå sarkasm.
Förstår inte alltid min pojkvän när han är ironisk.
Men jag själv tycker inte det borde vara så svårt då jag själv kan vara ironisk. 
Knepigt det där.

"29 Haha! Känner igen det där.

HH

Jag missförstår ofta ordet "ganska"

#29 Jag kan oxå använda ironi fast jag egentligen är motståndare till det..hah..lite lustigt :)