Kära Aspie,vet du jag är så glad för din skull,jag är verkligen så superglad.Tårar av lycka för din skull rullar ner för mina kinder.Som du kämpat,som du lidit,kära Aspie nu är det din tur att få må bättre,att få rätt hjälp,att få det att funka.Jag är så jätteglad för din skull,kära goa Apsie! KRam!

Tack kära goa lilla Svea. Du är ju för söt

Hoppas oxå jag ska kunna få rätt hjälp nu.

KRAM KRAM KRAM

Men det måste ju får ju vara superskönt att få veta det man trott så länge.

Kram

#3 Ja det är så himla skönt att äntligen få ner det på ett papper. Nu fick jag den sista pusselbiten äntligen

Grattis och jag hoppas att mina sista pusselbitar också faller på plats.

#5 Ja det hoppas jag oxå. Lycka till Ylva

Åh, grattis Aspie! Önskar dej all lycka i fortsättningen, det är du förtjänt av! Tänk vad du har väntat… Men nu är det klart! Jag är jätteglad för din skull!

Kram!

Tack Lena. Och ja, vad jag har väntat. Hela livet känns det som.

Vilken lycka, skönt att det äntligen är klart!!

Säger ett stort grattis även i den här tråden! Jag vet hur mycket du har längtat och kämpat för att få den här utredningen! Äntligen, och så hade du "rätt" i dina misstankar.

Måste kännas jätteskönt, och förhoppningsvis får du bra och rätt hjälp nu också.

*stor kram*

Tack Jenny och tack David.

Ja det känns lite som upprättelse att ha fått rätt i mina misstankar. Speciellt då andra läkare och psykologer sagt emot mig då jag pratat om det.

Kram

Åh så skönt!
Som du har väntat. :) Äntligen!

Måste vara skönt för dig att äntligen fått ett svar! :)

Hoppas du får bra uppföljning på allt också, det är ju trots allt det som betyder nåt.

#12 #13

Tack, ja jag hoppas oxå på bra uppföljning men det verkar som om jag får leta upp hjälpen själv. Det är inte alls som på NP enheten där min dotter utreddes. Där samlade de LSS och soc och en massa folk som berättade vad hon hade rätt till för hjälp o.s.v

Min läkare sa att jag själv måste ansöka om LSS och annat

GRATTIS igen goding

o kontakta LSS först…. därefrån kan de guida dej någorlunda

Tack Linhof och tack för tipset. Ska kontakta LSS så fort jag får min diagnos på papper

Kära Aspie! Drar en lättnadens suck med dej, då jag vet hur viktigt detta är och har varit för dej!

Nu har du äntligen något att förhålla dej till. Ett papper. Diagnoser. Rätt att få den hjälp du behöver.

Varma kramar!

#17 Tusen tack Carola. Du har så rätt i att detta varit superviktigt för mig. Äntligen ett papper och förhoppningsvis hjälp he he he

Många varma kramar tebax

Härligt att höra!!! Stort grattis och varma kramar! Skönt att du nu har en diagnos och något att utgå ifrån. :-)

Grattis Aspie!

Lång väntan, mycket igenkännande läsning här och var, känner sig säker och ställer sin egen diagnos  Ändå var i alla fall jag livrädd att jag inte skulle uppfylla kriterierna, utan helt enkelt bara var "dum".

Grät av lycka när jag fick svar och ett halvt ton skam och skuld rann av mina axlar, det handlar ju inte om att jag inte försökt, för det vet gudarna att jag gjort och kämpar fortfarande varje dag, men har lite lättare att acceptera att jag är som jag är med både bra och dåliga sidor

Lycka till fortsättningsvis!!!!

#19 Tack! Hoppas det går bra för dig idag och att du får ett svar. Lycka till

#20 Tack!

Jag var oxå livrädd för att inte uppfylla kriterierna och bara vara dum. Jag blev överlycklig över diagnoserna. Äntligen ett svar på varför livet varit ett helvete. Alla hemska saker jag råkat ut för beror förmodligen på Aspergers berättade min läkare och jag tror på honom

Lycka till du oxå i allt Kram

Vad roligt att du blev nöjd med resultatet.

#23 Tack Niklas, jag blev verkligen nöjd. Ska bli spännande att få läsa utredningsresultaten sen när jag får dom

Grattis Aspie!!

Vad skönt att du äntligen fått svar…det som du egentligen vetat redanmen att du nu också har det på papper..

Jag är jätteglad för din skull

Tack Froddel

Grattis! Jag är jätteglad för din skull, Aspie. Du som har väntat så länge.

#28 Tack Linsen. Det är jätteskönt att det äntligen är över

Jag visste ju att du var coooool Aspie!!!!!  Länge sen hörru! Har saknat min lilla plutt-Aspie!  ***VIIIIIIINK*

#30 "Plutt aspie" ha ha ha du är rolig du Saknat dig med

Grattis. Gud vad det måste kännas skönt. Måste kännas som en pånyttfödelse att få bevis på att vi inte är tokiga, galna människor utan bara sköna människor med bokstavskombinationer

Längtar efter att min utredning kommer igång.

Kramizzar

Tack timmelin, det känns underbart och jag hoppas du oxå snart får din utredning. Vet du när den ska sätta igång?

Kram

Nä. Men jag är kallad till öppenpsykmott. i januari och har fått en kanonbra överpsykiatriker där. Vi har ett neuropsykteam här i stan så det är dom som ska göra utredningen.

Innan har det bara varit min husläkare och psykologen på vårdcentralen som har tagit hand om mig.

Men jag hoppas det sker i vår, men att bara ha detta forum att prata på är helt underbart. Det är en jäkla bra medicin. Håller du inte med mig ?

#34 Jo jag håller fullständigt med dig att detta forum är rena rama medicinen. Har varit med här i snart 2 år nu. Hade väl gått under utan bokstavsfolket.

Lycka till med din utredning timmelin

Jag är alltid rolig!

ja visst är du

Aspie, var det du som inte hade nån som kunde berätta hur du var när du var liten? Tänker lite kring hur pass avgörande den intervjun är egentligen för utredningen… Mina föräldrar gav väldigt "felaktiga" svar….ingen av dom mindes riktigt hur det/jag var..

Hoppas du inte tar illa upp över frågan..

#39 Nej jag tar inte alls illa upp av din fråga

Nej, jag hade inga föräldrar som kunde tala om hur jag var som liten. Jag fick berätta det lilla jag kom ihåg själv och lite som en barndomsvän kom ihåg.

Tror du att du blivit feldiagnostiserad pga dina föräldrar eller? Minns inte vad du har för diagnos.

#40  Åh, vad bra Aspie

Jag har nu gjort klart alla tester i adhd-utredningen och enligt psykologen så pekar mycket på ADHD. Jag har diagnosen bipolär 2 sedan innan (fick i somras då jag sökte akut) Ringde henne idag och fick en tid imorgon bitti eftersom jag är så uppvarvad och även behöver komplettera min intervju med några saker jag inte var helt ärlig med. Det får ju inte bli fel resultat sen.

Nä, tjuvkikade på pappas frågeformulär och vad han hade svarat och det var så mycket som inte stämde, han sa också att han inte minns så mycket mer än att jag helst lekte mycket för mig själv och var ängslig som liten…och sen tvånget och ätstörningarna. Thats it!! Mamma hade också helt lustiga föreställningar och jag är rädd att det äventyrar det hela en hel del! hon hade sagt till syrran att Jag hade ingen aning om att hon haft en massa självmordstankar…(Tjena! tänkte min syrra, har du kommit på det nu??!)…och jag tycker ju att jag har ställt upp o skjutsat och hjälpt till med pengar och så. …Då sa syrran ifrån att jag inte är i behov av en massa praktisk hjälp utan att jag behöver en mamma som syssnar och stöttar o finns där känslomässigt! Skönt

#41 Jag har ev oxå bipolär sjukdom men det är inte riktigt utrett ännu.

Det din mamma svarade, att du lekte mkt för dig själv och var ängslig m.m som liten är ju tecken som tyder på AS, så där tror jag inte du behöver vara orolig.

Lycka till

Fast psykologen berättade för ett par tillfällen sen att hon helt har avfärdat den misstanken kring hela autismspektrat. Under min intervju, både genom samtal och frågeformulär, så har jag ju berättat om mina svårigheter med att titta folk i ögonen, att jag inte tycker om kroppskontakt (men det hade hon inte sett utan fick reda på det först när jag sa det…. (- gör ett nytt stycke nu så du orkar läsa)

…jag har lärt mig att titta på munnen när jag pratar med folk och då märks det ju inte direkt om de inte vet om att jag gör så….förr tittade jag inte alls så mycket på personen jag pratade med utan blicken flackade runt på allt annat runt omkring) och på vissa ställen på kroppen så går det som skärande ilningar genom kroppen, jag tycker också att det är extremt obehagligt att folk står för nära mig eller när de tar i, petar till eller nuddar mig och så. Tycker INTE om kramar, det är t.o.m. jobbigt när min sambo kramar mig …..har svårt för att förstå ironi och abstrakta saker utan hör bara vad som sägs utan att förstå innebörden….rakt och tydligt bör det vara…utan för mycket meningar för isåfall tappar jag bort mig totalt.

Jag själv känner ju igen mig en hel del i AS…

Gillar inte det sociala alls, vill inte vara i större sällskap…max 2 räcker gott….men helst vill jag vara för mig själv. Älskar djur mer än något annat och har jättesvårt för att höra/se när de far illa på ett el. annat, och när det gäller människor…visst kan jag tycka synd om dom och så, men det bekommer mig inte alls mycket. Sambon tycker att jag är känslokall och narcisistiskt lagd Tex en bilolycka där det omkommer en hund och två människor, då blir jag jätteledsen över hunden och känner inte så mycket på personerna…kanske t.o.m. inte ens tänker på att de dog oxå (skäms nu). Fast jag kan ändå på nåt konstigt sätt känna andras smärtor som om de vore mina egna men samtidigt känner jag mig helt likgiltig och oberörd. Så dubbelt och jätteotäckt!!

Redan som barn har många med Aspergers syndrom en störd sömnrytm, lider av bristande uppmärksamhet och är överaktiva. Eller tvärtom att de är stillsamma, har dålig kroppslig följsamhet och stirrande blick. En del beskrivs som ovanligt snälla och lättskötta under spädbarnsåret, kanske de varit ovanligt nöjda med att bli lämnade ifred. Den stillsamma och försiktiga gruppen gör inte mycket väsen av sig om man håller sig till invanda rutiner.

Tidigt märks detaljminne och detaljintresse hos dessa personer. Många framstår som oerhört envisa, med liten förmåga att anpassa sig till rutinförändringar. De har svårt att följa andra människors initiativ och visar ett uttalat motstånd mot förändringar.

Det finns en grupp som tidigt är mycket aktiva och som kan uppfattas höra hemma under diagnosen ADHD. Dessa personer förefaller som barn vara orädda, distanslösa, påflugna och samtidigt ointresserade av andra människor. Går man däremot utanför ramarna kan barnet bli rasande. Troligtvis finns det ytterligare en grupp med Aspergers syndrom som barn tidigt är avskärmade och mer självförsjunkna. Gemensamt för dessa olika grupper är troligtvis svårigheten att rikta uppmärksamheten mot andra människor. En förmåga som är viktig för att kunna delta i det sociala samspelet. En del barn med Aspergers syndrom kan ge ett lill-gammalt intryck. Närstående upplever i allmänhet inte att barnet är kontaktlös eller kontaktstört. En del barn tycker mycket om kroppskontakt och en del kan vara mycket beroende av sina närmaste. Endast ett fåtal tycker intensivt illa om kroppskontakt.

Barn med Aspergers syndrom beter sig ofta socialt **och emotionellt opassande, ofta brådmoget eller provocerande och förstår inte **sociala regler. Det vägrar också ofta att acceptera vuxenvärldens krav. Tidigt börjar många föräldrar fundera över barnet men har svårt att sätta fingret på problemet. Barnet kan verka självförsjunket med litet intresse för andra människor.

Eftersom personen saknar förmåga att ta in andra människors perspektiv sker det mesta på egna villkor. När det gäller barn så gör barnets egocentriska beteende det svårt att få kamrater vilket även brukar vara fallet i vuxen ålder. En del kan vara med andra men inte på ett ömsesidigt sätt. Gunilla Gerland (Ögonblick 4/99) menar att det är en myt att människor med Aspergers syndrom är socialt ointresserade.

Flera vill ha kontakt men vet inte hur de ska göra eller vågar kanske inte ta kontakt.

……..äh det här blev ju bara för långt å för mycket text…lägger länken här istället (men du Aspie kan ju det här ju)…….ville bara påvisa att det är sååå mycket jag känner igen mig i - det som jag markerat. Men det behöver ju inte vara AS för det..

AS - Neuronätet

Foddel: Precis så är jag med. Det du beskrev olyckan. Så går mitt tankesätt också. Skäms jag med nu.

#45

Vi kanske egentligen inte ska skämmas, vi kan ju faktiskt inte rå för det..

När t ex min sambo är "låg" eller ledsen för något (t ex när hans mormor dött) så får jag världens obehag inombords för jag vet inte hur jag ska bemöta det eller känna med honom, jag vill bara att han ska vara som vanligt igen så jag slipper vara med om det ….men gråter han stora krokodiltårar (då jag i tjafs uttryckt klart att jag tycker att vi inte borde leva ihop) då skär det i hjärtat och jag försöker göra allt bra igen på direkten.

(förresten, visst har du diagnosen bipolär också väl?)

#46. Jag tycker inte heller om när någon är ledsen eller gråter för jag kan inte hantera det jag med.

Bipolär och sen har jag gjort en utredning angående Asperger och ADHD och mycket lutar åt as-hållet.

Ok, hur känns det då?

har du fått bra stöd i allt det här med det bipolära? och när fick du din diagnos?

#42  Tack förresten

Jag har egentligen inte fått den på papper ännu utan det var psykologen och psykläkaren här hemma på Åland som pratat om det och jag får papper på det i februari.

Ok, är det ganska nyligen alltså som dom pratade om det?

Vad det gäller det andra tänkte jag mer på det med AS….alltså hur det känns? eller skulle kännas om du fick den diagnosen..

Froddel, du verkar ha mkt som stämmer överens med AS. Skriv ner allt sådant och ge till den som utreder dig samt var riktigt ärlig i allt så ska det säkert lösa sig. I mina ögon (av det jag läst) verkar du vara mkt aspig.

Kram

#51 Ja det var i försommaren vi pratade om det så det är nytt. Adhd/asperger utredningen får jag veta först i februari men psykologen som utredde mig sa innan jag fick åka hem att det lutade åt Asperger.

#52

Jo, får väl göra det…men jag tycker ju samtidigt att om hon är riktigt kunnig så ska hon väl veta det här …som tur är så är det en till psykolog som är med och sammanställer allt.

Kram tillbaka

#53 Då fick du veta ungefär samtidigt som jag då. tyvärr har jag inte fått nån hjälp som man hurrar för direkt. En diagnos och medicin, thats it!…här har du liksom!! Ingen att prata med om allt det..

Hoppas januari går fort nu då så att du snart får veta.

RIIIIIIKTIGT BUUUUUUUUUUUUUUSIGTTTTTT!!!!!!!!!!!

#55  Busigt??

#52 Aspie, jag har ju för sjutton gubbar snott din tråd ju!!…….sorry!

HHOOHOHOOOOHOOHOOH>H

Du är knasig du Malin

Jag är inte knasig!!!!!

Jag är bara ……….. eh………………. eh……………… HYAHHAHAHAA

Näe nu är inte knasig då …busig kanske man kan säga istället! …….är det Ernst som är i farten?…eller hette han nåt annat?

ERNST!?!?!?!? HAHAHAHHAHAAHHAHHAA

EVEEEERT heeeeeeeeter det ju,  hmhokohokho¨

Tjocko mocko, tjaaaaaaaaala, Boooooooooo

Evert va det ju ja, haha

HAaaaaahahahah

Det är kul att ha ADHD, man har alltid såååååååå roliiiiigt, inte alltid, men nästan alltid när man inte har roligt, men då har man roligt och då har man lite roligare.. och… Ja, du fattar½!!!!!!!!!

Froddel, det gör inget att du lånade min tråd lite

Bra Aspie, men jag ska ändå tänka mig för nästa gång