Jag har ingen diagnos, och har inte varit igenom någon utredning. Jag har tidigare alltid tänkt att mina problem med att ordna vardan, sköta vardagssysslor, komma till skott med uppgifter, allt slarv, trötthet och allt annat, att det beror på hur jag är uppfostrad.

Men många symptom på ADD stämmer på mej, och hade ni känt mej när jag var liten hade ni kanske gissat på drag av Asperger. Men man kan få adhd-liknande symptom av långvarig stress eller trauman, så jag vet inte. Många add-tips är väldigt bra för mej, men det kanske de skulle vara ändå?

När jag var liten var ADHD (eller damp?) för det första en diagnos för pojkar, och för det andra handlade det om barn som inte kunde sitta stilla. Det skulle jag aldrig ha misstänkt innan jag hittade en beskrivning av flickor med ad(h)d.

Är du på väg igenom en utredning, dragonstar? Hoppas du på något särskilt resultat?

Jag sak få en utredning med misstankar om ADHD och AS, men ajg är osäker på om det är rätt och hust nu årkar jag inte riktgit med livet och har gått ner mig totalt. Så jag kände att jag ville ha lite hopp utöver utredningen. för det värkar ta längre tid en vad det var tänkt.  Jag har återkommande Panikongestatacker och det var det jag sökte för och som senare fick dem att misstänka bokstavsdiagnos.

Ja, många med bokstavsdiagnos kommer visst in med depressioner…

Huvudsaken är väl att du får hjälp? Om du inte har AS och ADHD så slänger de väl inte ut dej med huvet före för den skull (hoppas jag) Tolkar jag dig rätt, du oroar dig för hur det går om du inte har bokstavsdiagnos?

Ja lite så ajg, för nu har jag butt behandlare och hon är helt inställd på att hon hjälper mig när jag fått en diagnos och om inte är jag normal som hon utryckte sig. Men jag hra väntat 3 månader nu och risken är stor att jag får vänta många fler då jag faller mellan stolaran.

Nu gråter jag av frustarton och killen får hjälpa mig att äta och klä på mig. Inget funkar längre. Känner mig väldigt bortglömd och missförstådd och är vill ha hjälp nu då jag börjat få hjärtklappnig och andra obehagliga fysiska symtom.

Så därför undrade jag vad man annars skulel kunna ha. Så jag slipper känna mig så orolig. Stämmer inte A så kollar vi B.

#4 Jag har förstått det som att det finns olika personlighetsstörningar som tex Borderline som kan stämma ganska väl. Jag tycker att du skall kräva att få hjälp nu, att man väntar på diagnos är INTE en ursäkt för att inte få någon hjälp här och nu. Mår du inte bra behöver du hjälp här och nu!

Du kanske bara haft en lång depression som gör att du utvecklat beteende som ADHD och Asperger.

Oavsett om du har det eller inte så behöver du hjälp nu. Orkar du KRÄV att du får tex KBT eller vad du själv tror är lämpligt. Låter oerhört dåligt av din behandlare att bara vänta. Säg att du behöver AKUT hjälp, och ge dig inte.

KRAM!

#3 & 4 Tyvärr hamnade jag själv lite i den situationen, trots självmordsförsök och inläggning på sjukhus med mera fick jag ingen behandling i väntan på utredningen. I över ett år utvecklades därför min depression ganska kraftigt för att de la mig på hyllan, det är inte ok. Har man en depression skall man ju behandlas för den även utan en ev. diagnos.

Jag tror att jag väljer att bryta ner diagnosen ADHD i olika symptom för att kunna beskriva det lite enklare…

• Koncentrationssvårigheter: Dessa skulle t ex kunna bero på en egentlig depression eller en utmattningsdepression. Det som är relevant här för att kunna skilja dessa åt, är om koncentrationsproblemen har funnits under hela livet (ADHD), eller om de har uppkommit efter hand (stressrelaterat eller som en konsekvens av depressionen). Givetvis kan även en person med ADHD drabbas av depression/utmattningsdepression som tilläggsproblematik och på så vis få ännu sämre koncentrationsförmåga än tidigare.

• Dålig impulskontroll: Kan t ex bero på personlighetsstörningen Borderline (även kallad Emotionell Instabil personlighetsstörning), men kan även ingå som ett symptom på mani/hypomani i en bipolär sjukdom.

• Hyperaktivitet: Beroende på hur man väljer att definiera hyperaktivitet, kan man med lite vilja tolka det som ett stressrelaterat symptom. Nervositet och oro kan t ex ta sig dylika uttryck - man fipplar med fingrarna, gungar med benet, har svårigheter att sitta still, svårt för att samla tankarna etc.

Det som är avgörande för att skilja en ADHD-problematik (med diverse tilläggsdiagnoser) från en eventuell personlighetsstörning eller ett förstämningssyndrom, är kännedom om hur länge personen upplevt dessa symptom. Det är därför det görs intervjuer med anhöriga under en NP-utredning; man vill helt enkelt säkerställa att problematiken fanns där även under barndomen och inte har uppkommit efter hand som en konsekvens av uppväxtmiljö, ett trauma, eller andra möjliga faktorer.

En ADHD-diagnos blir aktuell endast om dessa tre huvudsakliga symptom (koncentrationssvårigheter (läs; nedsatt arbetsminne), dålig impulskontroll och hyperaktivitet) förekommer tillsammans. Ett av dessa symptom, är inte tillräckligt för att utgöra en ADHD-diagnos. Det är även p g a detta som det är lite trixigt att ställa en ADD-diagnos, då hyperaktiviteten inte längre är ett symptom. Eller ADHD hos tjejer, för övrigt, då hyperaktiviteten i mga fall snarare tar sig uttryck som en inre oro och ett inte lika utagerat behov av att vara fysiskt aktiv.

Jag vill tillägga att jag blev feldiagnostiserad med Borderline för några år sedan. Min dåvarande psykolog hade inte ens gjort en riktigt personlighetsutredning på mig där jag fick svara på frågor, utan skrev bara in Borderline i min journal utan ngt vidare underlag.

Det var först när jag gick i DBT (dialektisk beteendeterapi som är utarbetat just för denna personlighetsstörning), som det uppdagades att jag var feldiagnosticerad. Jag kände inte alls igen mig i problematiken som diskuterades i gruppterapin och kläckte vid ett tillfälle ur mig att jag aldrig hade fått göra någon personlighetsutredning (vilket tydligen var ett krav för att man skulle få tillgång till DBT). Av någon underlig anledning hade jag lyckats undkomma det och de blev då tvungna att göra en sådan utredning för att jag skulle kunna gå kvar i behandlingen. Personlighetsutredningen visade på att jag inte hade någon Borderlinestörning, eller någon annan personlighetsstörning heller för den delen.

Så visst kan man bli feldiagnostiserad… Det är trots allt en psykolog som skall tolka in vissa symptom i ditt beteende och en psykolog är bara en människa och kan således tolka fel.

Ja jag gick förut hoss en bra psykolog och jag mådde då och mår en idag perjodvis mycket dåligt. Går in i mig själv och när det är som värst är det ofta mycket desktruktiva tankar. De senaste 2 åren har min sambo dessa perjoder kronglat i mig mat och hjälpt mig att klä på mig. Jag tappar liksom allt.

Min förra behandlare tillsammans med läkare och mig ansåg att medicin inte var ett alternativ nu då vi inte alls viste varför jag mådde dåligt. och att jag har en skräck för medeciner och vi märkte endå en förbättring när jag gick till henne och ficvk prata och hjälp att förstå att det inte var mitt fel att jag mådde dåligt och allt som hänt.

Sen bytte jag behandlare, hon jag har nu fick tydligen alldrig veta vikten av att jag hadde ergelbundna tider varje vecka och inte heller hur dåligt jag mår perjodvis. Jag har förökt stå ut nu sen början av December men i tisdags vart jag redigt arg. Då fick jag veta att hon från halvtid snart sak gå ner till bara några timmar i veckan och att hon inte ens har tid att träffa mig varannan vecka. Och när jag berättade hur viktigt detta var för mig så fick jag svaret att om jag mår så dålig måste jag gå på medecin och att ingen någonsin kan prata mig bra. Jag vet ju själv att jag inte blir bra avatt bara prata men nog blev allt lättare då jag fick mer kunskap om mig själv och varför jag betädde mig som jag gjorde.

Så min nuvarande behandlare som inte är psykolog utna sjuksköterska har trots mina tidigare erfaranheter inte lyssnat på hur jag mår och hur jag funkar bara sagt att vi ska vänta på utredning och försöker nu få mig att gå på medecin, Jag värgar inte medecin, men ajg tycker det är obehagligt eftersom att jag haft så mycket problem med det och jag vägrar att ta det utan att ha en ordentlig behandlare som har jämn kontackt med mig.

Jag är osäker på vad det är för fel men jag minns att jag var ledsen redan som liten i skolan och samtidigt som ajg vuxigt har ochså kännslan av att inte passa in och ångesten blivit värre. Det var min förra behandlare och några andra som sa att jag borde göra utredningen och jag känner igen mig på  mycket men mycket av de i ADHD och AS känns oxå helt fel på mig.  Just nu hoppas jag bara att dom kan komma på vad det är. Eftersom att jag mått dåligt så länge så vet jag att det inte är en fas. Och det blir värre med åren så något måste göras.

#0

PTSD (posttraumatisk stress) brukar förväxlas med ADHD.

(Om jag nu fattat frågan rätt)

Kan ju säga tt jag som liten hadde koncentratinsvårigheter, och jag har det delvis även idag. Det måste vara roligt annars går det inte. Har dock gjort det till att det är roligt att få beröm så jag har klarat av även tex matte som är något jag är dålig på. Har alldrig lärt mig gångertabellen.

Dålig impulskontroll har jag nog inte direkt, jag har det så att jag inte kan kontrolera mina tankar och att jag säger saker och sekunden efteråt ångrar jag mig. Jag har även ett väldigt barsligt beteende som kommer frm när jag mår elelr presis har mått väldigt dåligt. Detta kan vara pinsamt då jag kommer påmig själv med att tex jama.

Hyperaktivitet har jag perjodiv skulle jag nog säga. Jag är gärna aktiv springer ute i skogen och rör mig, men lika mycket är jag aktiv inne kläner på killen sitter på köksbänken och dinglar med bena, hoppar i sängen och kan spida upp rejält. Har ävne perjodivs att jag pillar på mina kläder, på mitt hår, mina naglar och andra saker som får mig att känna mig trygg eller hjälper mig att hanskas med en obekväm situation.En del av detta uppkommer ävnen när jag mår mycket dåligt kan så nypa mig själv eller gunga fram och tillbaka. Jag får heltenkelt små frusrtatins utbrott som blirenergi som måste ut.

JAg håller med om att vi borde utreda mig, men det kan säkert vara nogot annat, men helt klart är att jag mått dåligt och alltid varit utanför. Det dom tidigare misstänkte var att jag led av något med ångest deprisjon, att jag inte kunde släppa ut mina kännslor. Men när vi pratade om det mer känndes  det inte rätt och jag berättade att ajg mått dåligt och att jag känner mig sjuk. För det känns som att jag är sjuk och ingen kan se det, det var då dom frågade om jag vilel utreda ADHD och AS.

#10 Tack, ja det var det jag misstänkte. Måste kolla med vad det handlar om. Inte självdiagnostisera. Men i denna situation måste jag nog vara redigt påläst.

#12 Det finns ju även en del som har både PTSD och ADHD. Jag har ju det och lite till

Ber om ursäkt för alal långa inlägg, ska bara kort skriva att jag minte tror att PTSD passar in på mig då jag inte vrit utsatt för något så vad jag vet. MEN jag har alltid blivit mobbad så det kansek kan ha komit smygande med det.

Du behöver inte be om uräkt för långa inlägg även om jag personligen har svårt att ta mig igenom långa inlägg. en det finns andra som klarar av och tycker om att läsa långa inlägg.

Vet inte säkert om man kan få PTSD pga mobbing men jo, jag tror man kan få detta, men det beror nog lite på hur mobbingen sett ut oxå. Jag är ju ingen expert på området så ta upp detta med din utredande läkare.

Har du kroppsliga smärtor oxå?

http://deprimerad.net/for-lakare/om-depression/symtomatologi-och-diagnostik/

Jag läste denna länk i förbifarten och det stämmer exsakt in på mig när jag har mina dåliga perjoder.

#15 ja jag sak föröka få en utredare som passar mig bättre först.

Och vad menar du med kroppsliga smärtot? Magont, buksmärtor, hård puls har jag när jag mår sämmre.

#17 Med kroppsliga smärtor menar jag hemska smärtor som sitter i hela kroppen. Typ reumatisk värk eller värre. Det kan sitta i armar, ben, höfter, fötter, händer, nacka o.s.v och smärtar ständigt mer eller mindre.

En som t.ex varit utsatt för sexuella övergrepp kan få hemska smärtor från bäcken och neråt.

En djävulsk smärta beskrev en läkare det som en gång

Ang länken du bifogade. Har du alltid känt så sen barndomen eller har det kommit senare?

Sådna värk harjag inte. Men jag jar det jag skev åvna och ryggvärk nackvärk, huvudvärk och de senaste dagaran har halsen känts konstigt trång.Antagligen valiga ongestsyntom.

Jag minns när jag gick i lekis att jag var utanför och att jag var ledsen. sen i låg och mellanstaiet då jag funderarde på att hoppa från 3 våningen och att ajg en gång hängde upp et rep för att hänga mig, det resuterade i att jag inte fick leka med rep. Så dålgit har jag mått. och alltid varit mobba.

Ovan på det har jag haft svårt att lära mig klockan räkna skriva inte kunnat sitta still och haft andra likande problem.

Det är ju inte så konstigt att du har såna kroppsliga problem när du mår så dåligt och varit så utsatt som du har.

Jag tycker det lutar åt att kunna vara en bokstavsdiagnos för din del. Depressioner och ångest brukar man ju få pga bokstavsdiagnoser pga av hur man blir bemött och behandlad.

Hoppas du snart får din utredning så ska du se att det snart blir bättre.

*Bamsekramar*

Tack. Jag måste säga att iFokus ärdet bäste jag någonsin hittat!  Skönt att höra er säga vad ni tycker.

Jag misstäner Bokstavsdiagnos eller någon anna form av livslång sjukdom. Hoppas nu bara på hjälp för jag slutar skolan nu till sommaren och vad händer när jag inte kan försörja mig själv, det är en hemsk tanke.

Tack för stödet.

Har du fått tid för utredning? Tillhör du BUP eller vuxenpsykiatrin? Kontakta BUP om du är under 18 och be om en utredning och berätta precis hur du mår.

Kram

#23 jag går på en motagning i söderälje som heter unga vuxna och är 21 år gammal. Dom har sagt att dom sak ge mig utredning och jag har fyllt ipapper. Men nu visade det sig att mit hämlän(södermanland) inte komeröverens med stockholmslän. Om hur var och om jag ska göra utredningen. Så jag stå i ett döläge då södertälje vill ge mig en utredning nu och mit län inte har den garantin utan man kan få vänta många månader.

Så min sambo har pratad med båda och jag har läkartid på fredag då vi ska se till att få ett specialintyg skickt till mitt län för att se om det hjälper.

Jag har alltså på alla sätt hammnat mellan stolarna.

Åh så himla typiskt och så tröttsamt. Hoppas du får klara och positiva besked nu på fredag. Jag håller tummarna.

Tack, ja jag hoppas på det jag med.

En anan fråga har ni fått behandlign med atideprisiva medel inna diagnosen? hur har det funkat? Vad har ni fått?

Jag har fått antidepressiva innan diagnosen. Faktiskt en massa olika sorter som jag inte ens minns alla namn på. Det har tyvärr inte heller hjälpt mot min depression. Det har hjälpt i högst 2-3 dagar sen har jag sjunkit ner i deppet igen.

Skriver upp de olika sorter jag kommer ihåg

• Paroxetin
• Mirtrazapin (stavning?)
• Lyrica
• Fluoxetin
• och en massa annat jag inte minns nu tyvärr

När jag ska till specialisten som skriver ut ADHD medicin så ska jag oxå få ny deppmedicin. Får se om det funkar då

Ja jag skulel börja med Fluoxetin men två dagar in fick jag tarmvred så jag har sen dess inte testat igen.

Har läst lite på nätet om olika sjukdomar. Borderline mm som man kan ha och såm kan påvärka mig på detta sättet men inget känns som att det passar in på mig. Jag känner mig helt enkelt lietn och rädd perjodvis och jag känner mig sjuk men inget passar in helt. MEn jag antar att detta kommer lösa sig när utredningen startar.

#28 Det löser sig säkert när du blir utredd

Förresten så kan man bli feldiagnostiserad med Borderline när man har AS. Man kah även ha både Borderline, AS och ADHD

Ja det är ett hav av diagnoser? känns bara så jobbigt att man inte kan hitta en som känns diräkt säker. Mer en Deprisjon då.

Nu vet jag inte om någon annan har nämt det tidigare i tråden, men det slog mig nu att jag glömde skriva om generaliserat ångestsyndrom som påminner väldigt mkt om ADHD.

#31 Tack ja det där stämmer en hel del oxå, Ska ju till läkaren i morgon och när jag vet mer kommr jag berätta.  Är sköt att veta att det finns anant för för mig har det alltid varit jag som fått stå på mig för att få hjälp.

#32 Ok, då önskar jag dig lycka till i morgon!

Vet ni vad som borde finnas en sida med punkter korta förklaringar på Olika diganoser man kan få Inte bara innom Bokstavsdignoser untan ävne Borderline. GAD och likande. Sen länkar till bra sidor med info. För jag hadde inte hört talas om ens helften av allt detta innan jag frågade på forum. Vore skönt att kunna läsa på sig lite.

Kanske redan finns

#35 Här finns det relativt mkt samlat iaf.

Ja men sidan är så rörig, har förökt några gåner men kan värkigen inte hitta där. Och det är rätt svåra ordval på vissa ställen.

#36 I see. Jag kanske borde ta och lägga upp en egen sida nån dag, för jag sitter trots allt inne med en hel del kunskap i psykologi. Jag tror att jag har greppat vad det är du är ute efter. Som jag förstår det, en enkel översikt i punktform över allehanda psykiatriska diagnoser och ett lite mer populärvetenskapligt (allmänt) uttryck snarare än rent vetenskapligt?

Ja presis, tex jag mår jättedoligt och min sambo och jag vill veta lite vad som kan vara fel så när dom drar iväg hoss läkaren så kan man dra i tyglarna om et är helt fel. Ma när mer införstådd.

Och för den som inte fått veta vad som fins går det ju inte att söka efter det.

#38 Oki. :)

Jag skall se vad jag kan göra åt saken. Min pojkvän tänkte öva upp sitt programmerande, så egentligen är det ett alldeles ypperligt tillfälle att jag skriver texten till en sån portal som han sen får knåpa ihop. Det kommer inte att ske omedelbart, men jag skall iaf ta upp saken med honom. På så vis kan jag både få nytta av mina kunskaper inom journalistik och psykologi. Great! :)

Låter ju super. Skulel värkigne behövas något mer lättläst och mer öveskådligt vad som exsisterar.  Får se om det blir nått då =)