Har det med trots att göra. Att barnet trotsar aktivt? Då kan barnet ha en tilläggsdiagnos ODD (trotssyndrom). Eller har det med förberedelse att göra? Kan barnet ha drag av AS och behöver förberedas inför ändrade situationer? Kommer dessa tillrättavisningar så plötsligt att barnet inte är förberädd?

Jag har bara drag av ADD (koncentrationssvårigheter) men jag har AS.

#1 Jag tror inte det har med trots att göra. Vad menar du med förberedelserna?

Har man AS eller drag av AS (Asperger Syndrom) så har man svårt att sätta sig in i hur andra personer tänker och känner.

Som du kanske vet är AS en lättare form av autism. En autistisk person lever sin värld. Medna en person med Asperger lever i er värld men på sina villkor.

En person med Asperger gillar rutiner och när en dag ser likadan ut. En sådan person vill vet i förväg vad som ska hända och måste förberedas noga på vad som förväntas och inte accepteras redan innan någonting sätts igång. Det bör finnas exakta regler och gärna för mycket information än för lite. En person med AS behöver oftast stöttningar och förstående stöd att fungerar ihop med andra personer då hen inte kan läsa andras tankar och känslor. Jag har väldigt svårt att förutse konsekvenser och förstår inte heller innebörden om någon skulle säga till mig att om du gör detta så får du inte göra detta på lördag.

Vi blir rastlösa om vi inte vet vad vi ska göra. Får dåligt samvete och skuldkänslor för att vi inte klarar kraven som ställs på oss. Vi blir lätt stressade och deprimerade som leder till både skolk och att gå in i den berömda väggen.

En person med AS MÅSTE få gå undan och vara för sig själv om det blir för mycket att ta in på en gång.

När jag blir stressad och det blir för mycket för mig lugnar jag ner mig med vissa stereotypa rörelser, som att känna med fingrarna på något material. Upprepelse av det som känns bra för att lugna ner sig. Titta ut genom ett fönster eller följa hulens rörelser med blicken är andra saker som är lugnande.

Får vi inte gå undan och försjunka oss in i vår egen värld kommer vi att explodera, så är det, för det blir för mycket för oss att hantera.

Vet inte om jag skrev så att du förstår.

Men sammanfattat så älskade jag skolans schema. Jag blev rastlös och tjatade på andra om att hitta på något när jag inte visste vad jag skulle göra. Arbetsscheman och anpassade krav som inte fick mig att vilja fly. Enkla och sakliga instruktioner, gärna i punktform och lugnt, så jag hinner uppfatta, då jag har dålig språkförståelse, för vad som skall hända och vad som accepteras och förväntas av mig. Beröm när jag har gjort något bra, för allt jag gör är inte dåligt. Jag pratar otroligt bra för jag är väldigt duktig på att härmas, men jag kan ofta inte återge vad jag har sagt för ibland förstår jag inte innebörden i orden utan jag lägger språkets meningar som hela klara pussel. Den här meningen används här, så då säger jag den, för jag vet att mamma brukar använda den, och då går det bra för henne.

Jag skriver mycket mycket bättre än jag förstår både talat språk och skriven text och jag läser helst böcker anpassade för 7-14 åringar, för de har enklare språk så att jag förstår dem.

Men när jag gör MENSAS IQ-test på deras hemsida får jag maxpoäng, dvs 130 i IQ och jag har oftast alla rätt på logiska test. Datorer är 10 gånger enklare att förstå en en människa då den antingen är 1 eller 0. Ja eller nej, aldrig kanske, som en människa.

Ja nu babblar jag på, bort ifrån ämnet… Inte meningen. Men jag är duktig på sådant. Att prata på alldeles för mycket om det jag är intresserad av utan att inse att andra tycker att det är jobbigt att lyssna på.

Jag har absolut inte AS men känner igen mig själv. Jag har aldrig haft någon respekt för lärare etc.

Gillade jag personen lyssnade jag på henne men var hon knäpp som var jag nog en pina i skolan.

Men jag ser det ur en positiv synvinkel. Fanns indirekta chefer på det kontor jag jobbade och som satte sig på oss yngre när jag var 20.

Jag sa till och slapp därmed dessa hemska "kärringar". Har väl alltid varit rapp i käften och klarat av situationer bra.

Men visst måste man anpassa sig ibland och det kommer med åldern. Men se det inte bara ur negativ vinkel.