Äntligen utredning snart!
Till hösten ska jag äntligen utredas! 
Min remiss har ju valsat runt sen utredningsenheten i Gävle lades ner, så inte ett skit hände, hela utredningskön stannade ju, men nu till hösten ska jag flytta till Skövde och där är kön bara ett halvår, och min remiss flyttas nu genast så att jag ska få utreningen fortast möjligt i höst! JAA! 
GRATTIS Tassy. Vad spännande det ska bli =)
Ja nu sitter jag på nålar hehe!
De hade bara 6 månaders väntetid här nere i Skövde, och min remiss skulle skickas ner ögona böj. Jag överlever att jag har köat i ett år för ingenting, för nu händer det något!
Med lite tur är jag klar före jul. Står ju fortfarande på remissen att det är brådskande och sådär, så kanske jag inte behöver köa hela 6 månader? I vilket fall känns det toppen!
Hade jag stått kvar så hade gamla kön börjat röra på sig tidigast våren 2011! och då hade jag efter det säkert behövt köa i minst ett år till. Så detta är verkligen en seger!

GRATTIS!
Grattis och lycka till!
Jag som redan har genomgått en utredning, kan komma med ett hett litet tips som underlättade för mig när jag blev utredd: Skriv ned 1-2 A4 med information om vad du upplever att du har problem med, hur det tar sig uttryck och beskriv gärna hur du var som liten. Det kan vara svårt att minnas, det är ngt jag själv har erfarit, men jag kan även tillägga att jag blev riktigt förvånad över hur mkt jag faktiskt mindes när jag väl satte mig ned och skrev(!). Det är sånt som lossnar efter ett tag, jag lovar. :)
Det kan vara svårt att minnas det väsentliga när man sitter där och blir utredd och då kan det dessa minnesanteckningar komma väl till pass. Själv överlämnade jag det jag hade skrivit till min utredare och det var ett bra underlag för min diagnos. Det var främst dessa anteckningar som gjorde att de kom fram till att jag - förutom en ADHD-diagnos - även hade drag av Asperger. Har man dessutom svårt för att samla tankarna i stressiga miljöer och komma ihåg saker, underlättar det väldigt mkt om man skriver ner sånt som är av vikt för utredningen.
Jag måste dessvärre säga att även jag har dåliga erfarenheter av psykvården i Gävle. :( Numera bor jag visserligen i Sthlm, men jag bodde i Gävle under några år då jag studerade och trots att jag hade frekvent kontakt med psykvården där var det aldrig någon som yttrade ngt om en möjlig ADHD-diagnos för min del. I stället blev jag feldiagnostiserad med Borderline, satt på antidepressiva och placerad i en DBT-grupp.
#4 Tack för svar! Har länge suttit och funderat på att förbereda en sådan berättelse om mina problem.
Angående gävle så ingen fara, nu har du läst för fort. Jag ska utredas i Skövde 

Grattis! Vad roligt! Hoppas att allt gar bra!! :)
// Amanda
#5 Jag uppfattade att du skall utredas i Skövde, men svävade ut lite iaf. ;)
#7 Ahaaa, men jösses jag är helt off och supertrög idag! 
Tack allihopa förresten!
Nu tror jag att jag ska gå iväg och vimsa någon annanstans en liten stund.. Är helt hopplös 
Idag kom kallelsen! Den 3/9 bär det av! Shit vilken vecka det kommer att bli! 30/8 - börjar på högskolan, 1/9 blir sambo, 3/9 - utredningen startar! 

Snacka om att de måste ha prioriterat mig.. De har ju ett halvårs väntetid, men jag fick tid 2 dagar efter att jag blir skriven i Skövde!
Yeeey! Äntligen min tur! 
Grattis. :D
tack! Nu sitter man här på nålar igen, spänd förväntan!

#0 och #11 Grattis Tassy! Hoppas det går bra! Jag vet precis hur det känns att vänta! Jag är kallad till utredning i mitten av augusti.
#4 Det tipset tar jag också till mig, och tycker det låter som en bra idé för alla, inklisive Tassy!
För mig kommer det att vara bra att ha med en berättelse som jag har skrivit i lugn och ro. Annars glömmer jag att berätta hälften. 
Grattis. :D
tack! 
Välkommen i den "renodlade" aspie-klubben! Tassy
Det va en snabb diagnos:)
Min utredning tog flera veckor :s
Tack allihopa!
Hela utredningen är ej klar, jag har bara fått aspiediagnosen än så länge. Resten fortsätter i januari :S men nu vet jag det viktiga! Jag tror inte att det blir fler diagnoser, eventuellt kanske AD(H)D, men mina besvär kan nog vara innefattade av en ren AS-diagnos. Det visar sig 
Men ja, det gick väldigt fort att sätta AS-diagnosen, jag spikade testen så klockrent att det gick att ställa diagnos så fort. Jag blev väldigt förvånad. Utredaren har själv en son med AS så han visste vad han skulle söka mer än "bara på papper"
.
;) oki. För mig kändes det som att det va det första testet (provet) jag nånsin klarat haha :)
Adhd diagnos sen sep -09
Ungefär samma känsla här när man satt med pappren och kryssade för glatta livet
"nämen oj, jag kan ju svara!" 
#20. Var din utredning "bara" lite frågeformulärer?
// David
Ett hem utan katt är bara ett hus...
#21 + en timmes samtal med massor av frågor. Jo, det var bara så lite.
#22. Jösses, det var då minsann rekordsnabbt. Normalt brukar ju utredningarna ta minst någon månad med flera besök i veckan på flera timmar per gång.
// David
Ett hem utan katt är bara ett hus...
Min var inte så lång heller. Jag var där två dagar á 7-8 timmar plus 6 timmar med min mamma. Men jag fick nog göra mer än bara svara på frågor. ;)
Jag vill tillägga att jag bara har AS-diagnosen i nuläget, muntligt. Som jag skrev innan så fortsätter resten i januari och det är mycket möjligt att det kommer mer även över AS för att få det på papper? Allt jag vet är att jag har fått aspiediagnosen muntligt, och ett intyg är på väg inom närmsta veckan som jag ska lämna till skolan i väntan på att utredningen blir komplett.
Jag tror dig :)
Visst är det skönt att få ett namn på sitt beteende :)
Jag tycker det är skönt att vet varför jag blir som jag blir ibland, även om folk nu ist tycker jag skyller på min diagnos. Bara det att jag under 33år har lagt allt inom mig och nu kan säga till folk att jag inte orkar,vill eller kan. Det är den förändringen folk inte accepterar, för att dom inte såg hur jag mådde på insidan.
Ja det är helt underbart skönt, även om det har blivit en del känslostormar, men det hör väl till när man äntligen får svaret svart på vitt?
Själv vet jag ju inte än riktigt hur folk kommer att reagera och om de kommer att anse att jag skyller på diagnosen om jag försöker förklara mig, men det lär visa sig snart
det viktiga är ju att jag själv vet, mina närmsta vet och jag mår bra med detta.
Jo men det blir ju lätt så 
#26
"Det är den förändringen folk inte accepterar, för att dom inte såg hur jag mådde på insidan."
Precis så har jag också upplevt attitydförändringen hos mig själv och hos mina närmaste efter att jag fick min AS-diagnos. Jag själv, som nu bättre än förut förstår mina egna reaktioner, vill nu ta mig själv på mer allvar för att äntligen kunna förbättra min situation i någon liten mån. Men de nära omkring mig märker attitydförändringen och tänker och säger: "Så där har du inte agerat i det och det avseendet förut! Du ska inte ta din diagnos till intäkt för att anlägga nya beteenden - nej nu gäller det att jobba mera medvetet på att få bort aspergern!" Ungefär så, vilket ju är helt uppåt väggarna, men tyvärr en vanlig vanföreställning om AS hos nt.
Så det är väl en erfarenhet som jag kan dela med mig av till dig, Tassy, att en diagnos gör bilden klarare för dig, men tyvärr klarnar det inte i lika mån hos dem omkring dig - snarare förvillas bilden för dem mot allehanda tokiga föreställningar. Det är då en känsla av vanmakt kan komma smygande, där man upplever sig stå totalt ensam i världen med sin aspergerdiagnos. Men dock är en diagnos hundra gånger bättre en en icke-diagnos!



#30 Åh, det där känner jag så väl igen Varulv. Allt håller på att bli en enda stor konflikt nu när man försöker göra det"rätta".. Nu när man förstår sig själv mer. Då reagerar omgivningen negativt. Så egentligen blir det svårt igen fast på annat sätt. Jobbigt 
#30 Jag har precis samma erfarenhet som du i detta avseende. Usch och fy! 
#31 & #32 Tack för ert empatiska bifall! Då är vi således inte helt ensamma i världen! 
#30 Tack! Väldigt bra beskrivet och förklarat! Det är precis den teorin jag har själv om hur det kommer att bli också. Menmen, sånt hör väl till antar jag.
Jag är evigt tacksam för detta forum så jag slipper känna att jag står ensam "Mot världen" just nu 
Vi står bakom dig, Tassy!
You'll Never Walk Alone :)
Ni är guld 
jag skickas nu till falköping istället för jönköping
landstinget här betalar hotell, kost mm för mig och jag ska göra en intensivtest från 3-7 dagar och under tiden ska jag gotta mig på hotell med god mat utan att betala något
:)
blir nog i slutet av september nu jippi
Härlig timmelin

38: Jag har bara gott att säga om Falköping, jag var där förra veckan i tre dagar. För en gångs skull kände jag mig tagen på allvar, alla var så gulliga och verkade vilja mitt bästa! Förutom att det inte var helt fel med jacuzzi, bastu och dukade matbord! 
Lycka till timmelin!
o gud vad härligt. jippi
ser verkligen fram emot detta besök
vad skönt att du har så mycket positivt att säga om falköping
var det tuffa dagar?

#41: Tufft så tillvida att jag fick ge dem hela min story från barndom tills nu, i ett par omgångar. Men jag ger alla rådet att säga allt, och inte mörka om saker man skäms för, om man har eller har haft de bitarna med i bagaget,, t.ex. droger eller annat strul. Några av psyktesterna var jobbiga såtillvida att jag ju ville göra så bra som möjligt ifrån mig, och kände mig stressad ibland. Fast allmänbildningsfrågorna var kul, eftersom jag ibland briljerade med onödigt vetande, så kallad nördkunskap.
Sammanfattningsvis var det viljan/stressen att göra bra ifrån mig som var tuff. Men sån är jag ju alltid ifråga om nya saker jag aldrig har gjort förr.
har du fått svar på utredningen ännu coffee-girl?

#43 Nej, jag ska på återbesök den 15 september, då kommer jag att få svar. De sa inget innan allt är sammanställt, mer än att psykologen antyde att jag var begåvad över medel. förutom dåligt (läs: uselt) korttidsminne.
ja jag längtar enormt. och har fått info nu om hur det går till.
ska ta med mig både träningskläder och badkläder och ett gott humör :)

#45 ja gör det. Jag är säker på att det kommer att kännas toppen att vara där!
Lycka till!
jag skriver här när utredningen är klar och om vad jag kände och upplevde :)