Hej,

jag tycker du skall maila det du skrev här till de som bestämer över vem du skall ha som boendestödjare (LSS-handläggare?) och även skicka en kopia till chefen för omvårdnadsförvaltningen och även en kopia till omvårdnadsnämnden. Adresser finns på kommunens hemsida.

Skriv och berätta hur detta påverkar dig och att du behöver ha kvar samma person som innan.

Det går ibland att påverka både tjänstemän och politiker. Jag sitter själv som ledamot i en nämnd och vi lyssnar alltid när vi får in mail från medborgare.

#1: Jag ska fundera på det, men det vete fasen om jag törs göra det. Gör jag det så får jag ju en grej till att gå runt och oroa mig över - kommer det få de att ändra sig eller kommer de stå fast vid att det blir ett byte? Då vet jag ju inte ens om det blir ett byte eller inte. Och skulle de ändra sig så kan de ju komma när som helst och få för sig att nu jävlar ska du byta… Tänk om det blir ett ständigt orosmoment som ligger och gnager? De går ju uppenbarligen inte att lita på liksom, det har jag fått lära mig nu.

Samtidigt har jag inte orken att bråka på de heller. Måste vara ett effektivt sätt att få som man vill… Ryck bort all trygghet så oron tar bort orken att stå upp för sig själv… :(

Fy vad hemskt. Jag skulle bli djupt deprimerad om jag hade utsätts för detta. Jag hoppas verkligen att du får din vilja igenom.

Kram

#3: Håhåjaja, det står väl inte på innan det sjunker in ordentligt och jag trillar rätt ner i mitt gamla depressionsaktiga skit (ingen diagnos har någonsin existerat på det området, därav just depressionsaktiga - jag vet ju inte säkert om det är just depression jag haft eller om jag bara varit väldigt väldigt nere).

På måndag kommer min ledsagare förbi. Jag ska se till att slänga alla rakhyvlar jag har tills dess. Det säger nog allt, antar jag.

Kom på att du skall nog inte skicka till nämden då många får kopior, tänkte inte på det innan. Nämden får inte ge förslag i enskilda fall, men kan ibland behöva informeras. Jag tycker dock att du skall skriva till de som fattar besluten (tjänstemännen på LSS gissar jag) och förklara din situation och fråga varför de vill byta ut din boendestödjare. Skall hon helt sluta som boendestödjare så kan det ju bero på det, eller skall hon vara kvar i en boendestödjargrupp fast inte vara hos dig?

Kom på att du skall nog inte skicka till nämden då många får kopior, tänkte inte på det innan. Nämden får inte ge förslag i enskilda fall, men kan ibland behöva informeras. Jag tycker dock att du skall skriva till de som fattar besluten (tjänstemännen på LSS gissar jag) och förklara din situation och fråga varför de vill byta ut din boendestödjare. Skall hon helt sluta som boendestödjare så kan det ju bero på det, eller skall hon vara kvar i en boendestödjargrupp fast inte vara hos dig?

#5: Hon ska sluta helt som boendestödjare, men det är inte därför jag ska byta utan det är tvärtom - hon slutar för att jag är tvungen att byta, jag får inte ha kvar henne för att den här boendestödjargruppen har bildats nu och jag ska ha nån därifrån. Jag vill ha kvar henne och hon vill vara kvar. Heck, hon tackade tom nej till ett mycket mer välbetalt jobb nyligen just för att hon trivs så bra med att jobba hos mig. Vi funkar skitbra ihop så jag fattar verkligen inte varför de inte kan låta oss jobba på ifred :(

Behovsbedömaren på LSS har jag redan varit på iom att hon höll i mötet i torsdags. Det är hon som fått för sig att jag måste byta och förklaringen jag får är att det varit tänkt så från början (det var det inte en jävel som sa nånting om till mig…), att det helt enkelt ska vara så och att det är bra att ha en person att göra de tråkiga sakerna med och en person att göra de roliga sakerna med… Tom pappa har gått på det snacket och är helt på deras linje, han som tidigare var så anti att få bort min nuvarande (när det var krig med gode mannen that is - lång historia) men inte en jävel vill lyssna på vad jag tycker om saken utan jag får säga vad jag tycker och sen kör de över mig med lite fina ord. Bah!

Snackade med mamma om det idag. "Vet de ens att det är Asperger du har?" sa hon om det. Hon har en jävligt bra poäng där.

Det var en bra poäng din mamma hade! Kan inte hon prata lite vett med din pappa?

Men din nuvarande boenestödjare, har hon bara arbetat som boendestödjare åt dig på heltid? Eller blir hon av med alla uppdrag nu?

Din behovsbedömare på LSS har en chef, jag tycker du skall ta upp detta med henne/honom. Eller chefen för omvårdnadsförvaltningen. Du får förklara hur jobbigt detta verkligen är. Jag kan förstå deras poäng i en rolig/en tråkig person, men detta gäller ju inte för dig som behöver samma.

Hon som du har nu, vad har hänt när hon har varit sjuk?

Jag väntar ju på att karusellen ska dras igång jag… jag har sagt vilka jag vill ha som ledsagare och boendestöd eftersom jag känner dessa och jag har pratat med dom och dom har inga problem med att få lön för sånt dom redan egentligen gör för mig….

Men ingen säger något… Ingen info om jag ens blir beviljad eftersom min läkare inte har skrivit "Veronica har asperger" på ett papper…

Så jag går omkring och väntar och väntar och alla vet ju hur roligt det är och vad det gör för ens psyke…

Men det är ju ett klassiskt fall av att dom på boendestödet inte är medvetna eller ens har kunskap om vad Asperger är.

#8: Det vete fasen. "Pappa vet bäst" sas.

Nej, hon har flera uppdrag som hon inte blir av med, dels som min ledsagare och så jobbar hon med en annan också.
När hon varit sjuk så har vi helt enkelt ställt in, någon vikarie existerar inte (och tack gode gud för det…). Undantaget är vid semester, när hon tagit semester har någon jag känner agerat vikarie - hennes dotter förra året, min syrra i år.

#9: Välkommen till klubben! Lycka till med väntandet, se upp så du inte blir sinnessjuk på köpet. Man får visst se upp med sånt, har jag märkt…

Ska ringa pappa ikväll och be honom försöka få behovsbedömaren att ändra beslutet. Ändras det inte så säger jag upp boendestödet helt - ultimatum är bra grejer! Jag lever hellre i ren skit än byter och krisar det så får jag väl använda den summa jag nu betalar i hemtjänstavgift till att betala mamma eller syrran till att hjälpa med städningen… Syrran har ju redan ryckt in över en semester innan så hon har koll på rutinerna som följs och allt, det går i stort sett som på räls.

Wish me luck, det lär bli ett skitjobbigt samtal… Men det blir iaf ingen total främling som ska klampa in i mitt hem, för det kan de fetglömma.

Sinnesjuk tror jag redan att jag är… har ju varit mer än ett år av rent helvete runt mig… så jag håller desperat kvar i dom små trådar av mitt gamla jag för jag vet att om jag tappar dom så är jag körd…

Lycka till med samtalet…

Jag har gett mina vänners namn som förslag, om dom inte accepteras så kommer jag antagligen att vara en väldigt jobbig typ för jag accepterar inte vem som helst och det måste vara en kvinna… jag är inte speciellt förtjust i män i huvudtaget och in i min lägenhet kommer dom inte om dom inte är riktigt goda vänner eller släkt.

Lycka till Allamej och stå på dig nu när du vet att du har rätt att KRÄVA den hjälp du behöver.

Dessutom vet du att du har många vänner, som gärna stöttar dig.

Tack Emo, det som håller mig från att bli riktigt sinnessjuk är ju pärlorna och djuren. Och givetvis de verkliga Pärlorna man möter när man sysslar med detta :)

Sådärja, har pratat med pappa. Han tycker fortfarande att jag ska byta men han ska prata med behovsbedömaren iaf… Tror han fattade att jag menar allvar. Kan inte annat än hoppas att behovsbedömaren kan låta mig ha kvar nuvarande för jag vill ju inte bli utan boendestöd heller - även om det är bättre än att få hem en främling. Och krisar det så kan jag ju höra med mamma eller syrran om nån av de kan hjälpa till. De behöver pengar, jag behöver hjälp. Win-win liksom. Eller win är väl fel ord iom att jag hellre har kvar nuvarande boendestödjaren, men ändå. Det lär gå finfint, jag kan ju själv egentligen - jag behöver bara lite starthjälp och nån som kan peka ut var jag ska städa när jag kommer av mig, annars blir jag sittande och vet inte var jag ska börja…

Funderar på om man kanske skulle ansöka om ett personligt ombud. Jag har så jävla svårt för att föra min talan i sånt här, jag vet ju precis hur jag fungerar och vad jag tycker men när jag väl sitter där och ska yttra mig blir det bara blankt i skallen på mig och det lilla jag får ur mig blir bara fel. Men jag vet inte, jobbar de ens med sånt här? Nu är det ju inte aktuellt just nu, en ny bekantskap har jag inte ork för, men sen när orken finns menar jag. Man vet ju aldrig när det går åt helvete (igen…) och då kan det ju vara bra att redan ha ett ombud som kan hjälpa - om inte annat hade det varit jävligt skönt att ha nu! Egentligen är det väl sånt här gode mannen skulle ha hjälpt till med men hon visade sig ju vara dum i huvudet… Fick tom för sig att jag inte skulle tillåtas gå på ett möte om mig och knäppte kort på min lägenhet mot min vilja, helt sanslöst. Aldrig igen säger jag bara, aldrig igen! Och så undrar de varför jag har svårt att lita på folk, tacka fan för det när man råkar ut för idioter som vill plocka bort den enda jag faktiskt litar på till hundra procent…

#12: Ja jo, man blir ju lätt det. Svårt att inte bli sinnessjuk nuförtiden. Man börjar med ett skrapsår och slutar på dårhuset, typ…

Kör på och var så jobbig du kan. Har de inte vett nog att vara tillmötesgående så förtjänar de att man är hur jobbig som helst, så enkelt är det! Får du slut på ork för att kämpa för dig själv så får du fortsätta av rent jävelskap bara för att göra det surt för idioterna ;)

Jag kan rekommendera ett PO jag hade en som kom varje vecka men när han började jobba i samhället nästgårds så sa jag tack men nej tack, jag hör av mig om jag behöver er igen.

Och jag får alltid ringa honom om det behövs…

Gode män har ju uppdrag på tre punkter; bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Din goda man tycks ha tagit sitt sörja för person uppdrag för långt, och inte haft kunskap om vad AS innebär, mycket synd.

Jag tycker halt klart att du kan ta hjälp av ett personligt ombud, de arbetar bara på ditt uppdrag och får inte göra något du inte vill att de inte skall göra. Men deras uppdrag är att hjälpa dig själv föra din talan. Kontakta dem när du känner att du orkar det.

Ah vad bra, då har jag fattat rätt. Då ska jag definitivt ansöka om en PO när orken finns :)

Ohja, hon inte bara tog det för långt utan hon var på väg hela vägen fram till förvaltare. Det var inte bara det att hon inte tog hänsyn till mig utan hon har inte ens fattat vad hennes uppdrag gick ut på. Nåja, hon är iaf ute ur bilden - hon är uppsagd och allt som fattas är beslut från tingsrätten så jag blir utan god man helt.

Rolig anekdot förresten - gode mannen  fick efter uppsägningen för sig att skriva ett brev till kommunen där hon krävde att få veta varför jag har det så stökigt, påstod att det är en sanitär olägenhet, att min ekonomi havererat och fick för sig att min boendestödjare/ledsagare hade ansvar för min ekonomi. Det "roliga" här är att gode mannen, som till råga på allt har en städfirma, inte ser skillnad mellan sanitär olägenhet och rörigt (jag bor i en etta och har mycket prylar - man kan inte utföra mirakel hur som helst…). Min ack så havererade ekonomi hade jag själv fått kontroll över redan innan hon tillträdde som god man - och boendestödjarens/ledsagarens ansvar för min ekonomi? Ptja, vi har väl växlat några mynt ibland när det behövts toabesök utanför hemmet…

Ibland är det fel folk på fel plats, trist att det drabbat dig.

De flesta gode män är ju bra och vill sin huvudman väl. Jag är faktiskt själv god man och gör allt för att min huvudman skall bli så självständig som möjligt för att en dag förhoppningsvis inte behöva mig. Som kuriosa kan jag nämna att det verkligen är ett ideellt uppdrag, men får lite ersättning för utlägg (som inte täcker alla kostnader) sen får man marfinellt lite i arvode. Jag tror att om man fått bättre betalt så hade fler kvalificerade personer åtagit sig uppdrag och vi hade sluppit tomtarna som du tyvärr råkade ut för.

Ohja, absolut. Har suttit och läst en del inne på godmanskap här på iFokus och fått en väldigt bra bild av gode män överlag, och fått höra mycket bra från andra aspergares gode män på en tjejgrupp jag går i. Men ibland dyker idioter upp, det är inget mer med det - bara att säga upp och hoppas att puckot inte får någon ny att leka förvaltare åt. Det är synd bara att det inte funkar så bra alla gånger… Hörde att man inte ens får någon liten utbildning här i kommunen och att gm och hm ska förhandla om ett arvode, helt sanslöst. Skulle ha en annan som god man egentligen men han drog sig ur när han fick höra att vi skulle förhandla om det, det skulle kännas fel att sitta och kräva pengar sådär - och jag håller med, det skulle kännas fel för mig också att försöka få ner priset till den låga nivå jag har råd med… Får det ens gå till så? Jag tvivlar, men man vet aldrig… O.o

Myndigheter i ett nötskal man får säga sitt men de kör ändå över en med en ångvält.

#20 Min mor har Godman och min mor har bett om få se sitt konto utdrag där hon kan se in o utbetalningar, Godman tar inte fram ngt sådant, säger sådant finns ej.. Bara be banken om ett kontoutdrag. Överförmyndaren är helt på Godmans sida.

Jag har bett min Godman dra åt pipsvängen dels för han ljög och sa till Sociala att jag var sambo fast jag INTE är det sedan gör han ej sitt jobb, anser även mitt handikapp ej existerar. Jag bad om hjälp att fylla i ansökan till hjälpmedel via Fond han sa rent ut du behöver inte nå hjälpmedel. Han har sagt till Överförmyndaren att jag är inte i behov av Godman.

Jag är trött, less och litar än mindre på folk.. Säger som Tomas DiLeva Vem ska man tro på när allt är så här…

#21: Ah just det ja, minns att vi diskuterat de förut… Helt sanslöst att folk kan bete sig så jävla illa! Men ni borde väl kunna byta till andra gode män egentligen? Gode männen ska ju inte ha nånting att säga till om på det planet menar jag.

Här är allt rätt lugnt nu. Väntar på att pappa ska höra av sig. Träffade boendestödjaren/ledsagaren idag och fyllde i henne om läget… Och ptja, det är rätt lugnt. Jag är fast besluten om att jag säger upp boendestödet om jag inte får ha henne kvar och hon vill vara kvar också. Hon meddelade mig då att för en femhundring i månaden (jag betalar 400 kr/mån i hemtjänstavgift nu, en femhundring är således typ ingenting - känns snålt med så lite, men jag kan iaf öka den summan när jag blir skuldfri i mars) klarar hon sig så då stannar hon kvar och så kör vi på som vanligt fast off the record sas. Behöver jag ens nämna att jag har världens bästa boendestödjare? <3

Nu är det ju självklart absolut bäst om vi fixar det här så hon är kvar på pappret, men det är iaf inte helt hopplöst och det känns riktigt riktigt bra. Habiliteringen ska kontaktas också, deras ord borde väga rätt tungt och det har liksom alltid varit självklart från deras sida att jag ska ha samma person i allt - personalen på hab har jag redan stadig kontakt med sen jag utreddes där för 4 år sen. Nu är det krig, helt enkelt :)

Måste bara få uppdatera lite… Snackade med mamma igår, då hade pappa ringt henne och undrat om hon påverkat mig till att inte vilja. Hallå, är jag osynlig eller? Jag har sagt nej hela tiden…

Hur som helst! Han har ringt behovsbedömaren iaf och hon hade sagt typ att det var ju synd att jag inte vill och blaha blaha, vilket hon hade vetat redan från början om hon faktiskt lyssnat på vad jag sagt. Men att lyssna på lilla mig är tydligen jättesvårt. Nu ska de iaf prata ihop sig, något byte blir inte av (de kan ju inte tvinga mig liksom) men det ska beslutas om ifall jag får ha kvar nuvarande eller blir utan.
Utöver det sprang jag in i arbetsterapeuten från hab idag och fick då veta precis vem på habiliteringen jag ska be om hjälp - så mail är skickat och klart. Ni får hålla tummarna för att hon på hab kan banka in lite vett i skallen på kommunfolket - och kanske rent av lite ordförståelse också så de lär sig vad ordet NEJ betyder… :P

Att man aldrig ska få vara ifred…

Som jag skrev kontaktade jag ju hab. Hab kontaktade behovsbedömaren som då sa att självklart ska jag få ha kvar nuvarande för jag ska ju absolut inte behöva vara utan osv… Skrattretande, men det gick ju vägen iaf. Trodde jag ja! Nu ringde nuvarande stödpersonen och berättade att hon fått ett brev om uppsägning, där det står att hon blir uppsagd from 1a januari och att det då blir byte till den där gruppen. Vad fan?!

Så ptja, jag har mailat hab igen, pappa ska ringa behovsbedömaren (enligt honom var det bara formaliteter iom att beslutet förnyats… Men yeah right, inte fan skickar man en uppsägning som en formalitet för att ett beslut förnyats, och inte fan skriver man att byte till gruppen kommer ske det och det datumet…) och se vad hon säger. Har även mailat kommunens PO så jag kan ansöka om en PO, men där är det visst 3 månaders väntetid så det hinner ju gå åt hellskotta innan om vi inte reder upp det här.

Fan vad drygt, jag som har två stora hemtentor att skriva på en vecka och så kommer det här nu igen, vad fan! Varför kan de inte bara lämna oss ifred? :(

Nuvarande berättade i veckan om en kurs hon varit på samma dag, där hade det pratats om att gå över till privat och det låter onekligen lockande så vi slipper allt jävla tjafs från kommunen. Är det nån här som vet hur det går till?