Jag skulle velat haft en manual för hur normalfungerande människor fungerar, för det förstår inte jag.. Mycket praktiskt om det skulle finnas.

Och om alla fungerade likadant då.. :)

Själv tycker jag steget är långt mellan en lista på kända personer med Asperger och en bok som klumpar ihop alla människor med en diagnos till en typ. Men det är ju bara jag. Tror det finns dom som kan se något positivt i en sån lista, om man känner sig nere och värdelös och att funktionshindret ställer till det för allt.

Jag instämmer med #2.

Syftet med tråden om kända människor med Aspergers (och dylika trådar), är snarare att visa exempel på att det finns en hel del framgångsrika människor med NPF som har nyttjat sitt "funktionshinder" till sin fördel. Lite som en tröst för oss övriga med denna diagnos, som känner oss missanpassade och icke önskvärda i detta samhälle.

Personligen tycker jag att det är helt okej att lägga upp sådana trådar, såvida de inte är avsedda att utpeka en viss grupp människor som "fel" eller rentav "missfoster". Hade de gjort detta, skulle de plockas bort från forumet omedelbart. Det kan jag själv gå i god för, som Medarbetare.

Nej, jag ser inte det felaktiga i att presentera en lista över kända personer med (en trolig) AS-diagnos; den skapar snarare en förståelse för att Asperger-människor finns överallt bland oss och är en del av vårt samhälle. Det peppar oss att ta tillvara på våra talanger och styrkor, i stället för att gömma undan oss för att vi inte är precis som "alla andra".

Bra svar av #2 och #3 håller med

Jag förstår dig .. usch :)

#0 och #5, så sent som härom kvällen läste jag om Aspergers syndrom på Wikipedia. Detta i en sinnesstämningsfas som präglades av ett relativt "bagatelliserande" av min Asperger - innan jag läste, så hade jag lyckats mobilisera inställningen att "jag klarar mig nog ändå som en vanlig människa, bara det att jag har min särart, precis som de flesta andra i olika avseenden." Men bryskt fick jag revidera mitt förhållningssätt till aspergerdiagnosen, efter att ha tagit del av Wikipedias allsmäktiga domslut.  Vi är verkligen ufos, fick jag klart för mig där. Samt att vi har felkopplade hjärnor, typ.

De referenser till artiklar i Aftonbladet om AS, som gjorts här på denna community, ökar ju inte precis vår självkänsla heller, i det att man där inte skyr att osakligt slå på redan golvade.

Så jag tror att det behövs motvikter till alla negativa utsagor. Människor med AS som har lyckats i sina yrkesliv och/eller blivit välkända för en större allmänhet utgör goda exempel, värdefulla att lyfta fram, tror jag.

#6 Verkligen bra skrivet Varulv

Tack, min goda vän!

jag tycker att det är ganska bra att skriva om kända personer med både ADHD och Asperger.  Det kan ju faktiskt vara så att det stärker dom individer som precis har fått sin diagnos.

tex om han ty i extrem home makover att han har ADHD, han är ju supercool ju

dessutom tex robert gustafsson att han har AS, det är ju jättekul och dessutom slår det hål på många myter om att AS inte har humor, inte förstår ironi mm

jag vet inte om ni tycker som jag men sådant här är stärkande och att man ser sitt handikapp som något positivt istället.

men vore kul att ha en bok på trååkiga normala människor. jag skulle skratta om ha roligt.

#9, vi kan väl starta en tråd om

"Hur är nt?"

ja vilken bra idé

första orden skulle vara tråkig, förutsägbar

#11 Nu är tråden startad, timmelin. Skriv gärna in de orden du nämnde där, i den tråden!

vill bara påpeka att wikipedia INTE är en bra källa! vem som helst kan gå in och ändra.. bara så ni vet ;) tänkte på inlägg #6.

Bra inlägg myzan. Det är faktiskt många som inte tänker på det, och då menar jag dom människor utan neurohandikapp också.

Borde bara vara fakta.

Men.. Vad gillar ni att äta? (skojar bara :) )

Men, lite mer seriöst då, nu vet jag inte vad som står där på wiki sidan där men på sätt och vis, så länge det är RÄTT information, så är det väl ändå bra att det kommer ut?

Tänker så här.. Vad får man annars veta om dom med ADHD, Aspergers syndrom och alla andra möjliga grejer? Ja, det är ju ungefär när "dom" mördar nån eller liknande. Står ju självklart om andra som gjort sådana saker också, men det nämns vid dessa tillfällen och kan säkert tolkas som att det nästan poängteras att dom hade en diagnos.

Nu har jag nog inte direkt Aspergers själv då, men tror att jag hellre skulle bli missuppfattad för att jag inte var exakt som någon trodde för att dom läst något, än att dom trodde jag skulle mörda dom plötsligt.

Alltså helt enkelt att det är ju bra att det kommer ut information, så folk lite lättare kan förstå, men är ju lika viktigt nästan att poängtera att det inte är svart eller vit, utan man är ju fortfarande en människa och alltså olik en annan med samma diagnos.

Förstår ditt inlägg. Problemet är att folk buntar ihop aspergare i en grupp och oss ADHD i en annan grupp. Visst har vi vissa saker gemensamt men vi är dock ändå människor, med erfarenheter, socialt arv, genetiskt arv. Det är väl det som skapar vår personlighet.

Herregud, ska vi bunta ihop alla andra också som inte har Asperger eller ADHD? nä, det kan vi ju inte. ( Även om man faktiskt tror det ibland, haha).

Vi är människor, med känslor och det får vi inte glömma bort.

#13 Nej, att Wikipedia uppenbarligen inte alltid är en bra källa, det var ju precis vad jag ville ha sagt i mitt inlägg nr #6.

Vilken underbar tråd!

Jag är själv 27 och har alltid känt mig som ett ufo. Nu har jag precis inlett utredning för AS. Det skulle verkligen förklara en hel del om det stämmer.

Senaste månaderna har jag såklart ställt mig olika frågor. Framförallt rörande huruvida jag verkligen vill ha en diagnos eller inte. Jag har kommit fram till att jag till störst utsträckning kan bli hjälpt av att få en diagnos.

På Wikipedia (en av mina många källor till stöd för olika funderingar) så verkar faktiskt informationen om AS korrekt. Den är väldigt krass och nämner inte olika fördelar och nackdelar med AS-diagnos men elaborerar inte dessa i vidare utsträckning, utan spekulerar mest i olika sorters avvikelser. Men informationen måste nog ändå sägas vara korrekt.

För att hitta 'fördelarna' med att ha AS har jag varit tvungen att leta bland diskusisonstrådar och communities liknande de som finns på denna sida, där AS-personer själva skriver och funderar över olika möjliga orsaker till det ena och andra i ens vardag.

Jag har inte mått så jävla bra i mitt liv (för att uttrycka det milt). Och bara de senaste månaderna, med en ny medvetenhet (eller snarare misstanke) att jag har AS så har jag kunnat möta mig själv och omvärlden på så mycket positivare sätt.

Och seriöst så skulle jag inte för allt i världen vilja byta liv med någon NT. De enda bilder jag får upp är färglösa och tråkiga.

Jag har ju liksom inte haft det direkt lätt i skolan heller. Men den kunskap jag av intresse valt att fördjupa mig i… Ja, den sitter verkligen. Och jag har kunnat utveckla långt djupare, mer långtgående resonemang utifrån denna förståelse än vad många andra människor kan hoppas på utan flera års studier på hög, hög nivå..

Så tack vare att jag är lite speciell så kan jag vara med och 'leka med dom stora grabbarna' trots att den högsta utbildning jag har är från folkhögskola.

Och nej. Jag kan inte direkt svara på hur jag funkar. För jag har ingen aning om vad det är som skiljer mig från 'vanliga' människor. Jag har ju aldrig förstått mig på dom heller.

Men jag vet att jag inte vill vara nån annan.

Bara fortsätta utvecklas som mig själv. 'Bli allt jag kan bli!'

Wow. *djupt* va?!

Men vem med AS (eller misstänkt AS) känner inte igen sig i det jag skriver?!

För att sammanfatta så tycker jag det är huvudsakligen uppmuntrande att identifiera och läsa om kända människor med Aspergers och andra 'funktionshinder', som uppenbarligen lyckats bra 'trots', eller kanske 'tack vare' sina särskilda egenheter.

Och det kan vara viktigt att ha i åtanke att det inte finns en enda internetsida eller bok eller film eller bild som korrekt kan beskriva en människa med Aspergers. Än mindre ALLA människor med Aspergers.

Framförallt (antar jag) för att vi inte ser verkligheten på samma sätt som 'vanliga' människor, så ingen 'vanlig' människa kan korrekt beskriva oss, för dom kan aldrig förstå exakt vad vi menar.

N'est-ce pas?!

Ja, eftersom vi aspergare tydligen har en något annorlunda perception än nt, så upplever vi väl på grund av det verkligheten på ett något annorlunda vis. Men därmed inte sagt, att "betydelserna" av det upplevda behöver vara annorlunda. Vi aspergare drar i princip samma slutsatser av det upplevda som alla andra människor - och varelser. Men ibland kan vi reagera speciellt - vi är förmodligen känsligare för hudberöring än nt; våra hörselintryck är annorlunda; och vi kan bli arga och irriterade på saker, som nt i regel inte berörs nämnvärt av.

Det du skriver på slutet, Stormar (jag skriver ditt avatar-namn med stort "S" för att undvilk missförstånd om att "stormar" på något sätt skulle vara ett ord, integrerat i min text), tror även jag är sant. Det är också därför, som vi aspergare ofta finner nt:s utsagor om oss så konstiga, styltade, stereotypa, rent av felaktiga - för nt beskriver oss ju utifrån sina egna perspektiv; och de perspektiven är inte våra…

Ja, precis vad jag syftar till i 2a stycket! Men du förklarar det bättre och mer koncist :P

Men apropå ditt första stycke, Varulv, så menar jag att slutsatserna kanske inte behöver vara annorlunda direkt.. Men kanske i många fall mer långtgående, djupare än motsvarigheten hos NT. Iaf inom en Aspergares olika specialintressen..!

Håller du inte med?

Jag tänker bara på rent akademiska grejer här alltså (och kan ju inte utgå från annat än mig själv.. hojta gärna till om du/någon annan inte håller med!).. Att när jag intresserar mig för nånting så känns kunskapen inte komplett förrän jag har så pass fullständigt grepp om det att jag åtminstone kan förklara problemets kärna, eller dvs. ämnets utgångspunkt. Då känner jag att jag är redo att börja ta mig an problemet/ämnet, medan jag upplever att NT i det fallet oftast sedan länge slutat intressera sig för det och gått vidare med annat..

#20 Ha ha ha! Bra uttryckt, Stormar! Det kan nog till stora delar äga en viss sanningshalt. Själv känner jag mig åtminstone så funtad, att jag spontant håller tyst, tills jag upplever mig ha något vettigt att säga. Ett slags självcensur, således, som jag har ganska mycket av - för att inte säga sällsynt mycket. Det är så som du säger, att nt ofta inte tycks äga de spärrarna, utan gärna pladdrar på, vitt och brett, ofta utan att egentligen ha något konstruktivt att tillföra saken.

Anbelangandes ditt andra stycke, Stormar, så vill jag där komplettera med att säga, att det du anför just där, inte har med asperger/neurotypi att skaffa. Utan har generellt med kunskapsbesittande/icke-kunskapsbesittande att göra. Det är ju sedan en helt annan sak, att aspergare i kraft av sina vissa specialintressen kan ha nått långt inom sina speciella områden. Men där har aspergeri inte någon direkt fördel i sig kontra andra "intelligenser", är min nuvarande ståndpunkt.

Känner igen mig i självcensuren! Tråkigt, tycker jag, när det blir så.. Känner att jag ibland kunde ha mer självförtroende!
Å andra sidan - När jag är hemma på ett område, eller i ett sammanhang där känner mig säker, ja, då är det väl snarast jag som pladdrar på! (för att komma fram till, och belysa åtminstone något av nån sorts upplysande insikt jag kommit fram till..)

Jag kan inte säga emot dig på ditt andra stycke… Det låter riktigt.
Men jag kan bara konstatera att dessa saker trots allt verkar hänga ihop…
Jag vet när jag inte har nånting att säga. Då är jag tyst eller uttrycker mig i frågor och förslag.
Och om jag sedan upptäckt något avgörande om något - Ja, då uttrycker jag mig självsäkert och konkret.

Kanske det inte har med AS att göra. Men jag upplever iaf att denna sorts 'intuition' - När jag vet huruvida jag greppat helheten i någonting eller inte - Är något som andra verkar sakna, eller iaf inte verkar vara medvetna om.

Jag antar samtidigt att det är därför de flesta verkar ha lättare än jag att agera bekymmerslöst och spontant..

Du är onekligen något intressant på spåren här, Stormar! Så tror jag också, att nt:s ofta bekymmerslösa och ytliga attityd till saker och ting, kan ha just med deras ytliga förhållningssätt att göra. Detta kallar de att "greppa helheten" - något de misstror oss aspergare om att vara kapabla till. Men liksom du tror jag att det kanske kan handla om olika slags helhetsseenden. Jag vill ju hävda bestämt, att mitt eget utpräglade spatio-visuella seende ger mig ett utmärkt helhetsseende - i denna sektor. Men i den sociala sektorn har jag ett uselt helhetsseende, men där äger nt ett perfekt dito.

Det låter onekligen som att vi kommer till samma slutsater här.

Sjukt intressant faktiskt!

Väldigt intressant diskusion. Håller med, har hunnit bli 63 år insåg min Asperger för omkring 5 år sedan.

Nu tänker jag pensionera mig, har insett att jag inte klarar av att arbeta ihop med NT som inte ens inser när deras resonemang (eller snarare brist på) bryter mot flera naturlagar. Jobbar som maskinkonstruktör, trivs med själva arbetet, men klarar inte av den sociala biten. Dessutom har jag insett att vi aspisar oftast är mer olika än vad NT är, eftersom vi slutat försöka vara som alla andra.

#26 Fast jag tror ju att just yrket maskinkonstruktör kan vara ett sådant yrke som dels passar en aspergernatur bra dels andra accepterar, respekterar och eventuellt till och med förväntar sig en viss excentricitet och originalitet hos en proffsig utövare…