Spontant känner jag att oavsett vad orsaken är så tycker jag du ska ta upp det med den läkare ni har och BUP ( eller var ni har för kontakt) för de både kan och ska kunna hjälpa er. Hoppas det här ordnar sig för er alla, inte minst för din son.

Jo det var väl precis det vi hade tänkt också!

Ja det är inte roligt och börja bli "stor" och kissa på sig..

Nä det är ju inte lätt. Men som sagt, hoppas allt ordnar sig.

Det ordnar sig säkert; det brukar växa bort. Jag hade faktiskt en kompis när jag växte upp som var sängvätare vid 15 års ålder (fast det är säkert ovanligt).

Men att det, att inte kunna "hålla tätt", skulle kunna ha med Asperger att göra, det har jag aldrig hört talas om faktiskt. Spontant tror jag inte heller det. Utan det kan säkert befinna sig på det psykologiska planet i de flesta fall. Således kan det nog drabba i stort sett vem som helst.

Fast en bakomliggande faktor skulle säkert kunna vara Asperger, givetvis - en bland åtskilliga andra faktorer av olika slag.

Det finns en hel massa olika anledningar till att det kan förekomma.

Mitt ex:s dotter nu 12år kissar än på sig och det har varit så i nästan hela hennes liv, en massa olika utredningar men inga har lett till någon bättring, men nu hinner hon oftast till en toalett.

Men hon blir så där akut-nödig, det känns som en ohållbar situation men man kan inte direkt göra något mer än försöka få barnet att gå ofta och förska påminna i tid och otid, vilket kan kännas helt hopplöst för alla.

Jobbigat var att vi blev hela tiden anklagade för att vi vanskötte barnet.
Och givet var det ju jag som kille som var orsaken enl. Sociala myndigheter..
Men nu efter vi separerat så kvarstår problemen och ex:et har blivit anklagad för vanvård igen..
Helt hopplöst och då har hon bett om hjälp men inte fått någon..
Lider verkligen med henne..

Men till TS: hoppas det löser sig på ett bättre sätt för dig och att du får den hjälpen som du verkligen behöver..
Lycka till