Det kunde ha varit mig du beskrev!!! Hihihi… (Du fick mig verkligen att dra på smilbanden med ditt inlägg. Stor kram till dig för det!)

Vad ska man säga… "Vad gör det om hundra år?"

Jag tror att din sambo blir glad över dina ansträngninar…oavsett hur tårtan ser ut (smakar nog smaskens i vilket fall).

Du får nog lov att återkomma och berätta hur dagen avlöpte…

Jo det slutade bra, det blev en både fin och god tårta till slut. och köket blev presentabelt det med, eler ja tills middagen var lagad :)

Langar med en bild på skapelsen. Kul att kunna roa någon med min berättelse :) Var lite meningen

Fin tårta! Ser smaskig ut!!!

Om du bodde granne med mig skulle jag nog få för mig att komma över och hjälpa till att äta upp den… Fast jag antar att den går åt ändå!

Finns lite kvar :) synd att man inte kan mejla över en bit. Massa blåbär o ett lager med mosad banan och choklad.

Vilken härlig återberättelse av dagen din Första inlägget jag läser nu på morgonen och jag blir alldeles varm i hjärtat av det!

Och glad. Tack och en stor kram för ett gott skratt så här direkt på morgonen..du har räddat min dag…hahahaha!

Och tårtan, den ser gudomligt god ut

Och jag tycker plötsligt att den där tårtan ser monstruöst äcklig ut. Blåbären sitter dessutom alltför regelbundet placerade för min smak. Skulle aldrig förledas ta den tårtan i min mun! Fy för den lede! Tvi!

Varför i hela fridens namn har du mage att här på detta forum visa upp en så osmaklig kreation, zatanica!?

Phuy! jag spyhr!

Visst gör den, Varulv! Eller så kan man skriva; …surt sa räven!

Kanongod ser tårtan ut, Zatanica! Skulle gärna vilja ha en bit. Var snäll och mejla en lagom bit till mej!

mejlar den sista snutten till dig ystadbo :)

#6 Varför i hela fridens namn har du mage att här på detta forum visa upp en så osmaklig kreation, zatanica!?

Det var inte snällt sagt Varulv!

#2
Jättefin tårta, ser god ut! Kul att du fick den färdigt, trots en rörig dag.

#6 Hur står det till? Har det slagit slint?

Kan inte tro annat än att det du skrev är på ett skämtsamt sätt, annars får du skämmas..

#9 #11 Ett utslag av min Asperger bara. Sa bara vad jag kände inför bilden. Vi aspergare är sådana - vi kan inte förställa oss och skriva artigt bara för att inte såra. Ty då känner vi oss falska.

- För att vända på steken: Anser ni att alla måste applådera och berömma zatanicas tårta?

#12 Men ibland kan man låta bli att skriva… Det kan till och med jag som är impulsiv och har svårt att tänka efter före pga ADHD.

#13 Jo, du har rätt. Avstod först, men sedan kunde jag inte låta bli att anföra en avvikande mening från den starka koncensus som jag upplevde alltmer kom att råda i tråden. Provokativt och elakt är det ju tvivelsutan!

Men om jag inte varit förvissad om att zatanica tål denna släng av kallvatten rakt i ansiktet, hade jag inte skrivit inlägget. Ty de reaktioner hon fick av er andra liknar mest det uppmuntrande beröm vi vuxna alltid ger till små barn när de kommer med en spretig teckning och vill visa: - "Vad fiiin teckning!!! Vad dukkktig du är!!!" Hur mycket är ett sådant omdöme värt för en fullfjädrad konditor egentligen? blev min stilla undran…

Så, för att förtydliga till dej, zatanica: Givetvis ett kvalificerat bakverk, men just mig faller det inte i smaken.

Smaken är ju som baken… osv.

Kram, zatanica! Bra gjort att baka tårtan! 

Lugnt varulv :) Klart man får säga sin mening, tänk vad tråkigt annars om alla tyckte lika.

Förstår dig där med barntecknings exemplet varför ska man säga att det är fint om det inte är det. BÄttre då att de får beröm ordentligt när de gjort nått bra.

Samtidigt kan man ju inte säga till ett barn att:
_"Fyf*n vad fult du målar!"
_Då är risken stor att man knäcker deras självförtroende, vilket inte är bra. 

Men håller med om att överdrivet beröm (till vuxna) bara för att man ska berömma är ganska onödigt. Bättre att inte säga nåt alls då.
Dvs. om inte personen ber om kritik, då man självklart ger det.

#15, 16

Fint att du tar det så, zatanica; visste väl, att du är en vuxen människa och inte ett barn…!

För att ytterligare förtydliga lite grann, så är det här ett ämne som jag personligen har varit intresserad av under lång tid (estetiska spörsmål), så jag ville medvetet sticka ut hakan lite granna; visa på, att allt är inte givet osv.

Ser man lite filosofiskt på saken, så var det kanske så, att du, zatanica, gav dig själv i uppgift att glädja din man (som fyllde år?). Medlet till att gjädja din man blev att baka en tårta. Det var tydligtvis en stor uppoffring från din sida - således betingade den färdiga produkten (tårtan) ett högt värde för dig - du gav därmed en furstlig gåva.

Låt säga då  - rent hypotetiskt - att din man inte personligen tyckte om denna tårta (vilket han i verkligheten säkert gjorde). Hur skulle han då idealt agera?

Eftersom han älskar dig, kan han stå över att hans smak inte fördrar tårtan. Han uppskattar handlingen så mycket mer, och ser sin personliga smak helt underordnad glädjen av, att du har bjudit till ganska mycket för hans skull.

Men bör han för den sakens skull ljuga, och säga till dig att "det var den godaste tårta jag har smakat!" eller liknande?

Eller vore det bättre med krass realism här och han sa typ: "Älskling - jag uppskattar verkligen att du har ansträngt dig för min skull. Jag ser det som en kärlekshandling och den handlingen gör, att min kärlek till dig stärks ännu mer! Men, kära, jag hatar denna tårta! så snälla, när du tänker göra en liknande ansträngning nästa gång - välj en annan modell!" - ?

När det gäller barn och deras barnteckningar, så vore det kanske en bättre pedagogisk tjänst att istället för att fokusera på hur fin teckningen är, bemöda sig om att försöka tyda den: "Nej men se! Jag ser att du har ritat morfar när han ser riktigt glad och nöjd ut. Det gör han ju framförallt när hans lilla barnbarn har kommit på besök!" Typ.

Då inser eventuellt det lilla barnet, att det där med att göra teckningar, det handlar om kommunikation - inte primärt att producera något "fint".

Nämen du satte ju huvudet på spiken :) Här hemma har vi tur och är ganska så raka med varandra. Resulterade för övrig i en lite komisk sak på gubbens födelsedag. Far min kom med lite paket till honom vilket bland anat inehöll några öl. En sort som gubben min provat vid midsommar som smakade skit rent ut sakt. Utan att tänka säger han att ser ut som ölen jag testade vid midsommar den var ingen höjdare.

Far min säger att det finns fler sorter, visar sig sedan att det var den äckliga sorten. Men tanken var ju god. Ölen går nu till brödbak, förhoppningsvis passar den bättre där :) Men det var ju en snäll handling även om det blev lite fel, tror inte far min tog illa upp av det raka påsåendet. För övrigt kan han ju leva på att det inte var den sort vi redan smakat och tro att vi gillade den.

Med teckningarna har du så rätt, har en unge gk´jort någe snygg sägar jag det, annars föröker man klura ut vad det är o säger visst ska det vara en blå dinosaurie? Ja säger ungen och blir skit glad.

Borde vara mera accepterat i samhället att säga vad man tycker, varför bara stryka alla medhårs och vara rädd för konflikter. Alla är inte lika och tycker inte lika.

Jag tyckte faktiskt tårtan var fin och såg god ut :)

Tack Hera, jag blev faktist nöjd med resultatet med tanke på att den första tårtbottnen såg ut som en pankaka :)

#18 Kände på mig att du är rak, zatanica. Jag själv har lite svårt för det ibland, men jag försöker så gott det går, och rakhet är ett av mina främsta ideal.

zatanica, jag vill bara säga att mest av allt uppskattade jag din story om din dag. :-) Så skulle det mycket väl kunna gå till här hemma också. Och tårtan….ja, den så SMASKIG ut, även om den inte var den mest estetiska, men vad spelar det egentligen för roll i sammanhanget? :-) EN av alla saker jag gillar hos alla er, är ert sätt att dela med er av era liv. :-) Och så är ni så duktiga att uttrycka er. Jag hoppas jag kan lära mig av er…

JA jag kände att hela den dagen var helt upp o ner o halv galen när man försökte vara överallt samtidigt och få allt gjort så var bara tvungen att berätta här :) Visste att det alltid skulle roa någon.

Det roade mig till viss del när jag insåg hur jag bar mig åt :)