Följer denna tråden med intresse!

Men törs du inte svara själver då?

Två anledningar till att jag inte svarar :

1. Jag är inte aspergare.

2. Jag är vegeterian och äter alltså inte kött. Saknar inte rött kött heller om det ska nämnas, saknar fisk, och ibland kyckling, men absolut inte rött kött.

Jag förstod inlägget som att det var riktat till AS:are, så då svarade jag inte!

Vad tycker du själv då V?

Nej då förstår jag. Kom inte riktigt ihåg att du inte är aspergare - och mindes inte heller att du är vegetarian.

Ja, vad tycker jag själv då? Hade ju inte väntat mig en mot-fråga.

Men ska jag svara ärligt, så kan jag givetvis inte tänka mig att konsumera mina släktingar eller vänner!

Än självdöda då? Nja, enligt hälso-etiken så går det ju inte för sig…

Men kanske människor, som på ett eller annat sätt har kastats ut ur civilisationen? Exempelvis dödsdömda, som avrättats? Om det funnes nån restaurang i USA, där det serverades sådant människo-kött? Tja, varför inte - kunde mycket väl tänka mig att smaka i vart fall, för att känna efter om det smakade bra.

Om man tänker sig in i förhållanden förr i tiden, då stammar krigade mot varandra - så skulle jag i princip kunna tänka mig att anrätta "krigsbytet" och smörja kråset därav - ja.

Människokött är väl inte så nyttigt heller kan jag tänka mig, att äta djur som äter andra djur har jag fått för mig inte är så bra.

Men jag är vegetarian, så mig kan du äta, men vänta gärna tills jag dött först.

…Sålunda lever ni farligt, ni vegetarianer…

Men vem vet, kanske finge jag lust att sluka dig med hull och hår (om vi möttes) - och kanske gjorde jag det på ett visst sätt, men kanske att jag skonade dig ändå, sett ur ett annat perspektiv…

Nej, skämt åsido, så inte skulle jag äta upp dig, Zaphix, även om det är så som du säger att du är en vegetarian.

Jag är nog inte speciellt god ändå, smakar antagligen rätt bittert.

Människokött ska smaka väldigt likt fläskkött har jag hört..

Är delvis kannibal på mig själv då jag biter på naglarna.

Men för att svara på frågan.
Enda orsaken jag ev. skulle överväga att äta en annan människa är om jag hamnar i en situation liknade den i filmen Alive.
Även om tanken nu är totalt motbjudande…
Tror allt beror på hur stark vilja man har att överleva.
Men bara äta för att testa? Tror inte det.
Inte heller lockas jag att äta fångar, då jag är emot dödsstraff och finner därför inga människor att äta upp.

Äter kött och tycker kött är gott. Men samtidigt är det en del i min hjärna som äcklas av att äta djur. Kruxet är att om jag inte åt kött skulle jag nog svälta ihjäl, då det är få grönsaker jag äter.
Hör till de som inte klarar av att äta av djur jag känner och vet att de haft det bra. Men kan stoppa i mig massproducerat okänt kött, där man inte har en aning av hur djuren haft den.
Totalt korkat egentligen…

Får hoppas jag blir ihop med en manligt vegetarian som är en hejjare till kock! 

Nej jag är vegan och jag äter inte animalisk kost dit människor räknas.

Har inte Asperger men skulle utan att tveka om det var lagligt testa människokött..

Lever efter tesen att allt som kan ska prövas, moch det sam har haft en mamma måste vara gott för mammor pratar alltid gott om sina barn.

Jag hade lätt kunnat äta. Om jag typ var tvungen att amputera ett ben eller så så hade jag gärna ätit upp det. Fast det hade kanske tagit i lite att äta sig själv?

Men om människan inte dog enbart för att någon skulle äta upp den, utan dog av en annan orsak och inte hade något emot att bli uppäten efter döden, då hade jag smakat.

Ja, om situationen kräver det skulle jag kunna äta människokött för att överleva. Annars ser jag det bara som högst onödigt och provocerande.

de skulle jag inte göra

Inte utredd för AS ännu men väntar, är oxå av åsikten att kan man så är det bara att pröva allt man får chans till. Så varför inte smaka en bit av människa.

Samma sak om man var i en situation där man inte har något val så hade man nog inte tänkt så mycket tror jag. Men som jag tror någon nämnde så borde vi ju inte vara ätbara då vi är köttätare.

O andra sidna är vi ju allätare som björnanr och grisar och det knaprar vi ju i oss. Så att männsika skulle vara dåligt at äta är kanske bara en myt. Vem vet kankse är vegetarianer godast :)

#14 Hihi ja vem vet?!

Nej, det skulle jag absolut inte. Eventuellt om läget är extremt och jag måste göra det för att överleva eller något liknande, men det vette fan ändå, jag tror nog inte att jag skulle fixa det. Varför?
1. Människor är äckliga.
2. Jag är livrädd för döda människor.

Jag är heller ingen som "provar nya maträtter bara för att testa", eftersom jag har svårt för att testa nya saker. Och att då äta sådant som äcklar mig finns inte på världskartan, förutom eventuellt om det är absolut, absolut, absolut livsnödvändigt, om ens då.

Vore intressant att prova hur en dvärgbandmask smakar.. Ligger ungefär på samma äckelfaktor som att äta människa. Men då är jag iofs inte AS're heller.

#17
Vem vet dvärgbandmask är kanske en delikatess!

#18: Jag låter nog glatt den katten stanna i lådan, inte värt att öppna den.

Skulle kanske testa, men ser inte hur det skulle fungera. Och att äta mördare och liknande lockar mig inte viadre mycket ;)

Egentligen äter man ju människokött hela tiden! Eller ja, vissa iallafall. Utan att tänka på det.

Vet många som suger upp blodet från sår (varför vet jag inte, jag spritar alla sår istället), folk biter på naglar där hudceller finns, och ibland så river jag bort små, små hudflikar från insidan av kinden/läpparna och då sväljer man ju dem. Finns säkert andra människor som också gör så. 

Det kanske inte räknas, men jag lovar att om man samlar upp alla döda hudceller/hud/blod/annat animaliskt från människokroppen man får i sig under en livstid så blir det säkert en stor färsbiff av det hela! :)

Jag vill avsluta detta inlägg med FÖRLÅT till alla er som jag råkat ge men för livet till.

#21 Jag räknar inte blod eller naglar till kött ;) För övrigt suger jag inte i mig blod (om jag inte skulle få i mig något giftigt) och äter verkligen inte naglar. Öööööärk :) Är himla äckligt att se folk gnaga naglar. Ser riktigt framför mig hur bakterierna och skit kommer in i munnen.

Tack för alla intressanta inlägg!

Kom att tänka på ett termit-par. Dettas kontrahenter finner varandra, och sedan inreder de sin bostad i en skyddad håla. Där idkar de älskog hela resterande livet, varunder all deras klonade avkomma blir deras villiga slavar - som skyddar dem, servar dem med mat och förnödenheter etc.

Även det en livsnjutar-strategi i den hårda kampen om tillvaron…

#22

Tror faktiskt man inte ska bry sig allt för mycket för då vågar man nog inte leva längre..

_________

Redigerat av medarbetare

Jag säger bara att alla har vi våra egenheter, finns ingen anledning att förlöjliga någon för dom.

Kram till den som vill ha!

Det är fritt fram att disskutera men det är också ett måste att respektera andras åsikter och känslor.

För min del får du gärna vara kvar här Freke, att lämna in för att man inte fungerar perfekt med någon enstaka är bara onödigt.

Nu har jag redigerat i tråden och tagit bort inlägg då det började spåra ur och en del inlägg kunde uppfattas som stötande.

Så, nu fortsätter vi diskutionen innanför ämnet om du som Aspergare kan tänka dig att bli kanibal just därför att du saknar empati, som var Varulvs fråga.

F.ö. kan jag svara på frågan:

Nej, jag har nog svårt att bli kanibal, om det inte vore för överlevnad. Ni har säkert hört talas om laget som flygkraschade i Anderna på 70-talet. Ingen hittade med på över 30 dagar, så de åt fruset kött av de avlidna.

#33
Alive heter filmen som baserar på händelsen, skrev om den ovan.
Väl värd att se.
Tror också att det är enda anledningen jag skulle kalasa på människokött som inte är mitt eget.

Där fanns ju inget annat att äta, så valet var ju leva eller dö…

#33 Men aspergare saknar ju faktiskt inte empati.. :)

#35 Nej, och det var faktiskt dit, jag ville komma…

#35 & #36 Och jag ville betona Varulvs fråga och göra er uppmärksamma.

Haha näe visserligen äter jag kött numera, men människokött, nä jag skulle nog har svårt, skulle nog hellre gå i svält. Skulle inte klara att döda ett djur själv för att äta heller.

Hur jag skulle göra om jag hade barnen och behövde ge dom föda vete tusan, barkbröd?  nä jag vet faktiskt inte, hoppas att aldrig behöver ställas inför ett sånt senario.

Nu är jag visserligen vegetarian så kött öht går fetbort. Men skulle jag hamna på en öde ö utan mat och med en död människa á la Alive där så ja, då hade jag ätit också. Survival of the fittest helt enkelt.

Nä men jag är seriöst lite nyfiken på hur människa smakar faktiskt. Inte så pass att jag skulle ta en tugga av nån, men ändå :P

Aldrig i livet! Möjligen om jag vore i samma sits som dom i filmen "alive" men det är något som man får ta ställning till den dagen det eventuellt händer.

Männsikor med AS är inte empatilösa. Vi kanske har svårare med att visa känslor (och att förstå dem) men det gör oss inte till kännslokalla maskiner. Själv är jag väldigt emotionell (och har as).

#40 (Iofs off the record, men låt'et passera!) Vi kom just fram till det, i en annan tråd, att vi aspergare har väldigt mycket empati men saknar social kompetens (mer, eller mindre). Det är ett väldigt viktigt klargörande, för det definierar vår sanna natur på ett sant sätt, tror åtminstone jag. I aff känner jag igen mig själv i den definitionen. Jag vet, att jag hyser väldigt mycket empati, men saknar adekvat förmåga att uttrycka denna. Detta i sig gör mig ofta bedrövad, samtidigt som mina medmänniskor visar intolerans, och till och med anklagar mig för empatilöshet. Detta isolerar mig på ett dubbelt sätt.

Och så finns förstås de som anklagas för att ha för mycket empati istället… Och då gärna av fel sort. Jag är av den sorten själv, har tydligen alldeles för mycket empati. Och självklart av fel sort dessutom, för jag hyser väldigt mycket empati för djur och det får man tydligen inte göra (föga förvånande å andra sidan - jag är enda vegetarianen i en jägarsläkt, go figure…). Har förstås empati för människor också, men tydligen är även det fel. Man får bry sig när det är något ramaskri i tidningarna för då ska man bry sig, men när allmänheten glömmer det får man inte bry sig längre. Speciellt inte om man råkar bry sig i folk i andra länder, då jävlar. Se till de egna först, säger de.

Hur det går ihop vete fan alltså, empati är i min värld något väldigt bra så "för mycket" av det är en egenskap jag själv är jävligt nöjd med… Har valt att se det som att det är omvärlden som är dum i huvudet på den fronten och inte jag. Kunde inte vara mer nöjd med det.

Att jag sen är asdålig på att uttrycka empatin är en annan femma. Försökte faktiskt trösta en främmande tjej som satt och grät på skolgården en gång när jag var liten dock. Satan vad obehagligt det var, jag visste inte alls hur jag skulle bete mig. Hjälpa någon upp, ringa efter taxi åt fyllegubbar, ringa SOS, skänka en slant till bättre behövande när jag har råd, ta hem vanvårdade djur och gå till fullt krig mot vanvårdare, gå ut och demonstrera mot utförsäkringar och såna saker, inga problem! Men att försöka uttrycka känslor på rätt sätt… Näe, det går bara inte. Det enda jag får till är i stort sett att jag sitter och bölar själv för att det blir så galet obehagligt att inte veta hur jag ska bete mig.

Exempelvis sommarjobbade jag i en kiosk -05, när en farbror kom och behövde låna telefon för att ringa taxi. Han hade tydligen glömt sin medicin hemma och var tvungen att ta sig hem, och det snabbt. Så han fick låna telefonen såklart, inte fan kan jag säga nej till det, det vore bara elakt! Taxin kom dock inte så det blev till att ringa själv x antal ggr och tjata och skälla innan de faktiskt skickade en taxi, klart fan han ska få åka hem och ta sin medicin liksom. Det var inga problem alls, vad som skulle göras var så solklart.
Dagen efter däremot kom han förbi igen och ville tacka för hjälpen. Då däremot blev det bra mycket jobbigare, det var ju inte lika solklart som dagen innan…

Skulle nog inte tänka mig äta människokött, nej. Skulle egentligen vilja bli veg. men det funkar inte då jag inte kommer få i mig det jag behöver och är liksom kräsen osv. Men människoblod smakar ganska gott.  Kanske inte i stora mängder.

Skulle verkligen inte äta en död människa för att överleva. Det finns alltid ett alternativ typ… Sand? Haha.

#42 Där sätter du fingret på ett intressant fenomen, gulzebra…!

Jag skulle inte ha nagonting emot sjalva kottet men jag blir acklad av manniskor och att kottet kommer fran manniskor sa jag skulle aldrig klara av det pa samma vis som jag blir acklad av kycklingdelar och andra faglar men jag kan ata kycklingfile da jag inte relaterar det till fagel pa nagot vis

#45
Det där att relatera saker till delar känner jag ingen. Har heller inga problem att äta kycklingfilé, köttfärs eller benfria kotletter.
Men när jag äter t.ex. fläsk så eller hel kyckling. Då har jag ibland svårt att få ner det, då jag mer tänker på vilka delar på djurkroppen jag äter…

Blivit värre med åren. Hade inte de problemen förr…

Jag kan bli ganska acklad av vilket kott som helst men kycklingfile far mig bara att tanka pa siliconinlagg man har i bh:n sa det blir annorlunda

Aspie och veggo här:P

så smutsiga som majoriteten är av människorna så har jag ingen lust att äta av dom.. lite som att fråga om man vill äta en råtta från tjernobyl.

tänk all skit människor äter - transfetter, färgämnen, kemisk mat, å många röker, snusar, super, vissa knarkar, rör knappt på sig, dåliga värden överlag i kroppen, tungmetaller mm

det här med empati - jag känner för dom jag tycker om, så kallade goda människor. sen känner jag väldigt mycket för många djur(ofta mer än för människor) . bland dom bästa av människor enligt mig: utvecklingsstörda, barn & logiska+lugna människor(bla aspergare), utvecklingsstörda och barn för att dom bla är ärliga(tex när dom ställer en fråga) och tacksamma. ett förhållande kan fungera superbra om det är en tjej som passar mig/lik mig med vissa saker - ärlig, lugn(= ej störande) att man inte umgås hela tiden, jag måste ha egentid. och jag måste ha ett eget boende - för då är det ingen som kan störa min ordning.

sen är jag väldigt omtänksam

#49 Haha, dagens sanning, håller med! Vissa prackar i sig så mycket hemskheter.

#45, 46, 47

Som att bara tänka sig att konsumera fårtestickel, te ex…!

Äta en redan död människa för att överleva, jaa…antagligen, man ska inte underskatta sin överlevnadsinstinkt..

Döda en människa för att äta den? Don't think so. Ganska övertygad. Skulle kanske kunna döda en människa om jag kände tillräckligt starkt hat/behövde i självförsvar/verkligen tyckte att den här världen skulle vara en bättre plats utan denne… men jag skulle verkligen inte vilja äta någon jag kände så stark antagoni för! "Du är vad du äter".. urk…

Omvänt, skulle jag krascha på en öde ö med människor jag älskade och brydde mig om, så skulle dom gärna få äta mig om jag råkade dö.

Skulle ni känna att det var ok att bli uppätna då?

#52: Absolut. Jag är ju död så what do I care om jag blir mat eller inte. Däremot vill jag ju inte gärna mördas för att bli mat :P

Håller med gulzebra.

Har AS men äter inte rött eller vitt kött, dock fisk, skaldjur ägg och mejeriprodukter.

Har levt med att folk tjatat om att jag ska äta kött ända sedan jag börja med min specifika kost, och då har mitt svar blivit "om jag ska äta kött igen så ska jag äta en människa. Antingen muskeln som styr tummen eller en tunga, då jag hört att dom ska vara godast.". Folk slutar nämligen tjata då :P

#55