Många av frågorna får du svar bäst hos läkaren.. Dem ska vägleda dig efter diagnosen har kommit på papper.

#1 Jo jag ska kontakta dem på måndag då jag har en hel del frågor och funderingar nu då jag börjat landa lite.

Vad händer nu? Starta här: Ta kontakt med biståndshandläggare i din kommun så får du råd! LÄNK

Vilken hjälp kan jag få? Jag läste att i Luleå/Boden skall en Habiliteringsverksamhet för vuxna starta upp under 2012. Denna kommer att bli din stöttepelare i vardagen. Synd att de inte redan hade startat. Fast det kanske den har… http://www.nll.se/sv/Halsa-och-sjukvard/Funktionsnedsattning/Vuxenhabilitering/

Boendestöd kan du alltid ansöka om att få.

- LSS -

Hjälpmedel

Vilken hjälp behöver jag? Det får du lite känna in i själv, vad har du för begränsningar i livet. Vad behöver du stöd och hjälp med i vardagen för att Du SKA MÅ BRA och känna dig trygg och harmonisk.

Medicinering eller inte medicinering? Det är en smaksak. Många som medicinerar sin ADHD tycker att den autistiska diagnosen kommer fram mer och man blir allertare och kan koncentrera sig bättre.

LSS vad innebär det? Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta. Jag bifogade en länk ovan. Fråga gärna om du inte förstår.

Vem är jag egentligen om jag får hjälp så att det blir ordning i vardagen? Du är Du, bara mer, för då får du tillfälle att se dina positiva egenskaper än mer och leva ett betydligt kvalitativt liv. Vi har fortfarnade våran själ, Anne, diagnosen sitter i hjärnan som begränsar våran själs utveckling och strävan.

Vem blir jag om jag får mediciner? Många upplever sig bättre fungerande och att de för första gången klarar av att lära sig och ta in information på ett helt annat sätt.

Finns det alternativa behandlingsmetoder som fungerar? Minskat sockerintag skall vara bra vid ADHD, typ LCHF sägs det, men jag vet inte. Trots diagnoser skiljer det från person till peron vad man har svårt med.

Kan min autism och socialfobi vara ett och samma eller höra ihop på något sätt? Många med en autismspektrumdiagnos har eller har haft en social fobi diagnos eller antydan till.

Hur ärftligt är detta? Om jag får barn kommer de då också att bli drabbade? ADHD är så hög som 80%s ärftlighet på och autismspektrum så hög som 90%.

Varför utreddes jag inte redan som barn? Man kunde inte så mycket då. Jag fick inte min Aspergerdiagnos förrän 2009 i Stockholm för aspergerdiagnosen kom först till 1994 och många år krävdes innan dessa diagnoser arbetades in. ADHD diagnosen infördes 1977 och folk visste för lite. Lärarna var inte utbildade och de var vana att ha stökiga och bråkiga barn i klasserna och barn som var okoncentrerade och hade myror i baken eller dagdrömmare som kunde om de bara ville. För så var det på den tiden.

Sedan när det blev mer vanligt med dessa diagnoser och informationssamhället öppnade sig och internet kom på fullt allvar så ökades kunskapen och föräldrarna började kämpa mer för sina barn, för de kunde ta reda på kunskapen själva.

De flesta diagnoser som ställs idag är inte för att lärarna vill det, utan för att föräldrarna kämpar för det…

#3 Tack Johanna för ett extremt bra och sakligt svar på mina frågor, känner mig faktiskt genast lite lugnare 

Kram på dig!

Anne - så lite så. Jag vet själv hur vilsen jag kände mig i början.

Jag får väl gratulera till diagnoserna! Vet att du var beredd på ADHD och kan föreställa mig att det snurrar i skallen när de dessutom lägger till autism. Men som Hanna säger så sitter ju diagnosen i hjärnan och egentligen så är du ju fortfarande samma person 

Vi är ungefär jämngamla och när jag gick i skolan så hörde jag aldrig talas om någon elev som utreddes eller hade någon neuropsykiatrisk problematik. Epilepsi var det närmaste jag kom, det var jag och en annan elev. Men det är ju neurologiskt. Så det ligger nog mycket i att kunskapen inte hade kommit så långt då, varken lärare eller föräldrar kände till särskilt mycket om detta. 

En sidofråga då - om man får ADHD-diagnos, kan man då vara mer eller mindre säker på att någon av ens föräldrar också har ADHD?

#6 Det behöver inte vara dina föräldrar, det kan vara andra släktingar, men som sagt, 20% är inte ens släkt vad gäller ADHD:n.

Jo jag är i eran ålder också, -81:a och en kille i min klass fick ett epelepsianfall.

De tre stökigaste killarna i klassen placerade fröken längst bak bredvid varandra….

"Kan min autism och socialfobi vara ett och samma eller höra ihop på något sätt?"

BusHanna har ju redan iofs svarat på frågan, men jag kan ju fylla på med lite ytterligare input.

Försök att se det på det här viset: väldigt länge har du haft din sociala fobi. Kanske skämts för den, inte velat acceptera den för dig själv etc. Nu får du en etikett på den! Andra insiktsfulla människor har sett dig och förstått din sits. Kan väl inte vara annat än bra - eller!?

Nu är det upp till dig själv att börja en mer ingående självanalys - och förhoppningsvis komma vidare! Eller så är du inte så intresserad av det (men kan komma vidare i alla fall!). Men du vet nu dock att ditt speciella sociala förhållningssätt beror på vissa speciella neurologiska särarter i just din kognition - en särartlighet som du för övrigt har gemensam med  - säg, som jag tror, och många med mig - cirka två procent av mänskligheten. Så det är en genetisk variant du har (inte helt säkert, men det mesta lutar åt att det är på det viset). Jag själv har den genetiska varianten, också. Liksom BusHanna, och många fler härinne.

Denna vår gemensamma genetiska särart orsakar oss alla en del bekymmer i den sociala samverkan med andra människor. Dessa våra - som vi ofta upplever det - tillkortakommanden gör att vi väldigt lätt utvecklar olustheter, skyggheter, rädslor, fobier, - på det sociala området. Inte konstigt för fem öre faktiskt.

Så där har du sambandet. Social fobi kan givetvis ha även andra orsaker än autism / Aspergers syndrom, men har man detta neurologiska funktionshinder, så känns det väl rätt näraliggande och troligt att den primära orsaken till fobin skulle kunna vara just funktionshindret.

Du har fått så många fina svar, och LSS är en rättighetslag som ser till att du får den hjälp du behöver för att klara dig i dagens samhälle. Det kan vara en kontaktperson, ledsagning eller vad det nu kan vara. Vill du så kan jag skicka över (ett utdrag ur min skolbok) lite mer information om just LSS. Det är ett kapitel som vi nyss har gått igenom :)

Hur känns det nu, efter att ha smält det, efter ett par dagar?

Tack alla underbara medmänniskor som svarar på mina frågor, ni lugnar mig så otroligt mycket (skickar min mejladress i ett PM). 

#9 Tack du får mer än gärna skicka utdrag om LSS 

Jodå jag börjar landa så smått nu, har ett stort stöd från många nära & kära + även ytligt bekanta som själva har diverse olika diagnoser (de flesta fick diagnos i vuxen ålder) så har fått prata av mig med andra som varit i liknande situation tidigare och dessutom har en del erfarenhet om vad man kan få för hjälp, mm.

Något jag tycker är helt otroligt är att det är många som skickat meddelanden på facebook och frågat om jag är mycket ledsen efter att ha fått "domen"  För det första så är jag inte det minsta ledsen, jag är jätte glad, lättad men något förvirrad av alla ny information. Och för det andra att kalla diagnoserna för "domen" låter nästan som om jag fått veta att jag har obotlig cancer, aids eller någon annan dödlig sjukdom 

Fast värsta frågan jag fått hittills var en som frågade hur jag ville att de skulle vara mot mig nu då jag är sjuk  Vad då sjuk? Jag är väl inte sjukare än jag varit hittills under mina 30 år i livet! Jag vill bli bemött som den person jag är och alltid har varit, att jag fått dessa diagnoser ändrar ju inte på vem jag är som person!

Dessa personer har jag bett att läsa på lite mer och skickat länkar till artiklar om både ADHD & autism, för de verkar så okunniga så det är rent skrämmande.

Jag har en blogg där jag skriver om olika funktionshinder, även om mina diagnoser, ADHD, Tourettes och OCD.

Skriver en del om reaktioner ifrån folk och även vad som händer när diagnosen är i din hand.

Kolla gärna in om du vill.
htt://www.tourettebloggen.se/

#11 Tack för länken, är en jätte bra blogg du har så den hamnade direkt bland bokmärkena 

Tack AnneN -

#10
Ja ojoj så sjuk du blev helt plötsligt då!

Visst är det skrämmande att okunskapen är så stor, dock så kan man tycka att det faktum att folk hör av sig till dig med frågor tyder på att de engagerar sig och de vet nog med sig att de vet för lite om detta så de måste fråga - av rädsla att annars göra fel, kanske. Så det finns säkert en god tanke bakom, men att det får fel uttryck. Försök att inte ta åt dig åt kommentarer som att du nu skulle vara "sjuk". Du vet ju själv hur du var före diagnosen och hur du är nu 

#14 Ja jag uppskattar ju att folk frågar och visar att de vill veta mer, tar absolut inte illa vid mig av deras frågor och kommentarer men är samtidigt lite förvånad över hur pass okunniga många är.

Jag själv bland andra är/var ju väldigt okunnig om autism så jag tar inte förgivet att andra ska kunna en massa om allt.

Detta är anledningen till att jag startade min blogg, vill minska på okunskapen om funktionshinder.

Anne, vet du om de har tagit bort Asperger-diagnosen helt, vilket det har pratats om?

#17 Jag har för mig att Asperger från och med 2013 kommer att tas bort och istället ingå i AST (autismspektrumtillstånd). Googlade lite snabbt och hittade denna sida med mer info om detta http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/DSM_5/

Okej, tänkte om du kanske hade fått autism istället för Asperger, men så var inte fallet.

Då var du alltså sen i talet, Anne? Det är väl den skillnaden som är mellan autism och Asperger.

Pratade utredaren om högfungerande autism eller klassisk autism?

#19 Ja skillnaden var talet eftersom jag hade talfel ända upp till 4:e klass då jag fick gå hos talpedagog (läspade, kunde inte säga R och stammade då jag blev stressad) så var det anledningen att jag inte passade i kriterierna för Asperger.

Det är högfungerande autism jag har.

Okej, då är jag med!