Tycker nog det sista stycket i det du skriver kan passa väldigt bra in på alla som inte är NT.

Absolut, AnneN! Jag är med dig. Men just i detta fall så rörde det aspergare specifikt.

Jag tror det är lätt att bli knäpp när man tvingas leva i en värld där man inte hör hemma. Är själv övertygad att jag kommer förlora förståndet nån gång i framtiden. Tror inte det hjälper att man identifierar alla aspergare i samhället för det kommer inte att ändra det faktum att vi inte hör hemma i den här världen, tvärtom kommer det säkert bli värre för oss, att samhället kommer att hitta mer anpassade sätt att kontrollera oss och hålla oss i rang så vi inte hittar på egna ideer.

#3 Håller med dig om dina farhågor, Alyosha! Tänker lite så själv faktiskt. För det är väl på det viset, att om samhället finner tillförlitliga metoder till att identifiera alla aspergare på ett tidigt stadium, ja då finns också utmärkta möjligheter till att oskadliggöra demsamma (i negativ mening).

Då är vi i så fall tillbaka till 1930-talets rashygienism, då man även lobotomerade, steriliserade och höll på med allehanda "ans". Dessa förfaranden har ju rönt relativt stark kritik nu i efterhand. Just judarna har ändå lyckats få upprättelse. Den så kallade "demokratin" har onekligen sitt pris - vill NT verkligen vara med och betala det priset hur länge som helst…? (kan man fråga sig…?) .

Jag känner precis som du Alyosha, att jag egentligen inte hör hemma i denna världen. Har kämpat i större delen av mitt liv mot den överhängande risken att bli knäpp. Denna risk föreligger ständigt som en latent fara - ja, jag vet!  Ändå har just jag personligen aldrig velat acceptera det, att jag inte skulle kunna få vara del av samhället. Detta gör en stor skillnad mellan mig och t.ex. Peter Mangs.

Just därför ser jag det som så angeläget, att inte bara jag, utan alla aspergare, ska kunna få skymta ett (om än blekt) ljus i tunnelns fond.

Här handlar det om miljö, inte om arv.

Äh, tror inte man ska överanalysera att han var AS'are. Tror inte det hade någon bidragande effekt alls faktiskt. Dom allra, allra flesta AS'are är inte mördare, så varför skulle AS spela en roll i att han blev mördare när så få andra AS'are är det?

Att bli en mördare har nog mycket med omständigheter att göra, hur livet har utvecklats. Jag tror på att alla kan bli mördare om livets omständigheter har lett till det.

Det är viktigt att se alla barn som de är och stödja alla barn på det sätt dom behöver, inte klumpa ihopå det till att det är bokstavsbarn man ska stödja mer. Jag tror att alla barn behöver stöd för att kunna nå sin fulla potential som människa.

Jo, ditt synsätt är så klart idealt, Zaphix. Som du menar att det ska va, det skulle även jag vilja ha det till!

Men nu har det varit lite för många aspergare inblandade i våldsdåd de senare åren för att man per automatik ska kunna ignorera det.

Så jag själv personligen, jag tar detta nu på allvar. Vill ju inte för allt i världen se sanningen i vitögat, men här tycks det ändå vara så, att det finns ett samband mellan aspergare och meningslöst våld.

Och mitt trådskapar-inlägg ovan det utgör ett försök till ett slags embryonal utredning i frågan.

Kontentan av den utredningen blir, också i enlighet med vad du Zaphix säger, att det (som vi redan känner till) beror på arv utifall man blir aspergare eller inte. Men att det sedan (som du ju vidare menar, Zaphix) beror nästan helt och hållet på miljö, om man blir exempelvis välanpassad, strulare, vd, politiker, konstnär, alkoholist, nobelpristagare eller seriemördare etc.

Därför, menar jag, är miljön så väldigt viktig när det gäller just Asperger.

Och alldeles av den anledningen, så bör samhället inse miljöns stora betydelse för oss aspergare, vill jag framhålla. Men givetvis kan jag ha fel?

#6: Du har inte fel, du har nästan rätt. ;)

Jag vill tyvärr inte göra skillnad på vissa barn och säga att vissa barn behöver mer uppmärksamhet och hjälp än andra. Oavsett vad så behöver alla barn den uppmärksamheten.

Tänk vilka fantastiska människor alla människor skulle kunna bli om de fick möjligheten och hjälpen  som barn. Skulle man lägga ned den energin på alla barn så skulle samhället vara annorlunda och miljön för AS'are skulle bli annorlunda.

Jag gillar inte att särskilja människor.

Alla typer av människor blir brottslingar, det tyder väl på att man måste lägga ned tiden och energin på alla barn..?

Miljön är alltså viktig för alla barn, inte bara AS'are. Miljör är inte viktigare för AS'are än andra barn.

Du vill gärna särskilja bokstavsmänniskor ifrån andra, och det tror jag inte är så bra, tror man måste se det som att alla människor är speciella och behöver rätt miljö för att få ett bra liv.

Oki doki, Zaphix.

Meh, vilket avslut på en trevlig diskussion.. :)

Jag har träffat Peter Mangs, därpå kamrat-gruppen, på Vuxenhab. Jag märkte genast obehag för honom. När vi hittade på aktiviteter, var jag, som tidigare iaktegelsefull mot Peter Mangs. Han hånade handikappade ute på stan, spred verbalt främlingsfientliga åsikter. Och när jag slutet av förrförra året gick in på Expressens hemsida, fick jag nys på Peter Mangs med rubriken som hade med bilden att göra. Det värsta var att jag på en gång gång blev fast övertygad om att det är Peter Mangs som är den skyldige. Jag känner mig fortf. äcklad över att jag träffat honom, trots att det var 5,5 år sedan. Anledningen till att jag slutade i gruppen, berodde på att jag ej kände något behov att vara där. Och antagligen pga honom, också.

Det är viktigt att man ger stöd till alla som blir utanför vare sig de har Asperger, något annat eller är NT.. Annars finns det en risk att man kan bli aggressiv utåt och skada andra.. Man har ju läst om skolskjutningar och liknande.. Men det finns dom som också tar självmord då de inte känner att de passar in.. Eller börjar med missbruk..

Kort sagt, det kan kosta rejält mycket pengar och bli ett samhällsproblem om man inte tar tag i sådant tidigt i livet.

Regeringen vill att man ska arbeta tills man blir 75 men då måste det finnas fler jobb som också är bättre anpassade för NPFare.. Och så borde det finnas bättre information om NPF redan i grundskolan..

Som detta då: http://www.expressen.se/nyheter/dokument/forskare-aspergers-kan-inte-forklara-brottsliga-handlingar/

#12 fy vad jag blir förbannad av den där artikel! En medfödd skada?! Om det är nån som är hjärnskadad så är det NT kvinnor som bara tänker på mode och smink hela dagarna och aldrig läser Dostoevsky eller Camus och allmänt struntar i intellektuella saker. Och NT män som dricker huvudet av sig helgerna igenom och bara snackar om vilka brudar de vill sätta på. Inte undra på att aspergare får spel och begår våldsbrott i den här ytliga världen där människor som vi stigmatiseras på grund av våra logiska och intellektuella tankar och kallas "skadade"! Med Peter Mangs känner jag bara medlidande, jag vet att han har gjort fruktansvärda saker men jag vet att jag kommer vara lika tom och bitter på livet när jag uppnår hans ålder. Är redan på god väg. Jag tror det värsta son hänt oss aspergare är att någon började kalla vår gemensamma personlighetstyp för en syndrom. Innan dess ansågs vi bara vara normala, om än lite udda. Jag tror knappast att t.ex ursprungsfolk går runt och diagnostiserad folk med ADD/ADHD och AS. Undrar ofta om aspergare har det bättre där än här, sen ingen vet om att de är "skadade".

Lyssnade på radion nyss där någon (missade namn och yrke) hävdade att majoriteten av alla med AS aldrig begår några våldsbrott.
Och att AS är en av de diagnoser som kan ge rättspsykiatrisk vård om någon dömts. 

I fallen i artikeln skrivs det om ett par olika fall och i alla så har personen även lidit av en allvarlig psykisk störning. Det behöver alltså inte ha något som helst att göra med AS - det kan, men behöver inte. Och är nog väldigt svårt att bevisa.  

#13
Jag blev rätt frustrerad över artikeln.

Det finns ju ingen motsättning mellan att vara väldigt intresserad av smink och att vara intellektuell. Men jag förstår din poäng och frustration!  

Det tillhör naturen att individer stöter ut de som är udda, om det så handlar om utseende eller beteende. Det gör alla flockdjur. Tyvärr. Så jag personligen tvivlar på att folk har det bättre hos ursprungsfolk. Men jag kan tänka mig att miljön där passar dem bättre, och att de kanske accepteras men fortfarande anses som udda, av resten av byn/samhället.  

Angående syndrom så tänker jag att vi måste kategorisera allt. Artbestämning, klassindelning, sexualitet, musik, litteratur, medicin - överallt kategoriseras det. Och det vore underligt om man inte kategoriserade människor. Det är ju inte bara AS som utpekas. Alla hamnar i något fack. Har men otur så hamnar man i "normal"

Det låter som att det finns en chans/risk att denne Mangs har varit inne på BiF, om han nu är så intresserad och samtidigt levt så isolerat. Han kanske är medlem här..
För övrigt tycker jag att han på bilden i artikeln ser dubbelt så gammal ut som han är 

#9

#12 Egentligen en rättså bra artikel för att vara Expressen. Trots allt nyanserad, i alla fall den senare delen. Man resonerar fram och tillbaka om det eventuella sambandet mellan AS och grova våldsbrott. Kontentan, som känns rätt rimlig, blir, att aspergare inte är överrepresenterade i brottsstatistiken (vilket ju tydligen är ett faktum), men att de brott som utförs av aspergare kan framstå som udda och morbida, och uppmärkssammas särskilt av den anledningen.

(Btw, har du bytt nick!? TheMickiz…)

#13 Trots att jag skrev som jag gjorde i förra stycket, så håller jag med dig Alyosha om det upprörande i att man benämner Aspergers syndrom som "medfödd skada". Det bör istället framhållas att AS är en beteendediagnos (precis som du ju säger). Vad de olika speciella beteendena beror på det vet ju inte vetenskapen ännu med säkerhet.

Man vet ju inte ens, om det finns bara en specifik neurologisk orsak till varje specifikt beteende, eller om det kan finnas flera orsaker som ger likartat beteende. (Jag har för mig att någon var inne på sådana tankegångar i en annan tråd för ett tag sen.)

Jag har inte orkat läsa svaren du fått, men håller med om att om samhället inte tar hand om alla så bör man inte bli förvånad när de som man kastat ut vänder sig emot en. För de som inte är med är emot.

Jag har mycket erfarenhet av människor som känner sig utanför samhället (men ändå måste leva i det) och såna som rent av känner sig misshandlade av samhället. Och även de mest "snälla och rara" blir bittra efter tillräckligt lång tid av ofrivillig isolering och utanförskap.

#16 Ja, det du säger var precis det jag ville framhålla.

Praefatio skrev nyss i tråden "Positivt möte" om sin upplevelse av att för första gången i sitt liv ha blivit bemött med respekt och förståelse av ett NPF-team. Det bör väl inte ha varit en dag för tidigt.

Man kan säga så här, att ju tidigare i sitt liv en individ får tillfälle att bli bemött med respekt, inlevelse och kunskap av ett NPF-team, desto bättre kan allt bli. Förutsatt uppföljning sker kontinuerligt därefter, givetvis.

Och förutsatt relevanta åtgärder och meningsfullt stöd sätts in.

Att så ska kunna ske kräver mer kunskap och mer forskning om funktionsnedsättningarna inom autismspektret.

Vilket givetvis förutsätter engagemang och motivation från samhällets sida.

En annan väg att gå är att vi aspergare blir så medvetna om hur vi skulle vilja ha vår ideala tillvaro, att vi tar saken i egna händer och tillskapar vår ideala tillvaro på eget initiativ, utan samhällets medverkan. Då blir det kanske närmast fråga om "gated community" i någon form.

Bäst vore kanske både-och, dvs. att samhället och aspergerkåren möttes så att säga halva vägen var, och med ett gemensamt synsätt.