Min takt är långsam vid vissa tillfällen. Jag är långsammare än andra på att klä på mig, ta ut grejer ur skåpet i skolan osv osv. Men jag kan vara riktigt snabb ibland, t.ex. när jag är totalfokuserad på något, exempelvis matte. Då glöder pennan. ;)

Jag skulle säga; i vissa avseenden. Jag kan mycket väl arbeta lika fort som andra och ibland även fortare om det gäller något område jag har kompetens och intresse för. Jag ogillar att dra ut på tiden och för mig ska allt ske perfekt och i enkla och snabba steg.

jag är riktigt långsam. Min sambo som är lite åt hyperhållet kan få dåndimpen på mig ibland för att det går i slowmotion. :D

Det beror helt på vad det är jag håller på med. Ibland supersnabb och ibland går det i slowmotion. Men när jag tänker efter så har nog många sagt att jag måste snabba på lite så jag är kanske väldigt långsam ändå?

Det beror på, som andra redan har skrivit. Jag måste välja om jag ska vara snabb eller noggrann. Det går i 180 om jag vet att uppgiften är enkel, eller om jag tror att den är det (och då gör jag en massa fel). Eller är jag långsammare än alla andra och väldigt noggrann. Det här syntes inte minst i skolan, där böckerna var fulla med slarvfel, eller hann jag inte med.

hhmm.. jo .. jag e långsam a´la skalman.. som sa till bamse att det är fult att svära..bamse svarade:

- men jag har ju inte svurit!

-- jo sa skalman,du sa SKYNDA…

så jag e långsam och trögstartad..

går ofta fort i huvet å tankarna..så fort så jag ej själv hinner med.. än värre e det om jag ska förklara nått..det blir riktig rappakalja å få förstår mig..

Långsam? Ja! Allting tar alltid väääääääldigt lång tid för mig, eftersom det skall göras så förbaskat omständligt. Detta är ngt jag har fått höra hela mitt liv och det gäller fortfarande.

Min mamma brukade för övrigt kalla mig "ultrarapid" när jag var liten. (Hon använde då ordet i enlighet med förslag 2: "(mindre brukl.) ytterst långsam, mycket långsam.")

Blandat här, mestadels går det i slowmotion med största noggrannhet, men ibland kan jag hetsa fram som en stissig iller och ha ett fruktansvärt humör

Min är definitivt långsammare än normala människors takt att göra saker på. Det har jag alltid fått höra. Sist in sist ut sist klar. Sist jämt!

Tack alla för bra svar!

Efter era inlägg så får jag lov att modifiera min uppfattning i någon mån. Det är helt sant som ni säger, att man i vissa avseenden kan vara väldigt snabb och effektiv, till och med betydligt effektivare än nt. Ofta kanske då i samband med att nt alltid ska dryfta allting så ingående med konversationer. Medan jag i sådana situationer kan vara mer "pang på rödbetan". Men på det stora hela taget, så tror jag ändå att jag i regel trivs bäst med min egen makliga lunk - i mån av möjlighet till självförverkligande därvidlag, naturligtvis. Vilket inte alltid är en givet, gudbevars.

Jag kan fortsätta och berätta att om jag inte får göra saker i min egen takt blir jag helt snurrig. Min hjärna hinner inte med att biarbeta intrycken gissar jag då jag tar in allt. Det tar tid att sortera och ska jag skynda missar jag all info och har inte förstått ett dyft plus att jga har glömt allt.

Har AS…

#11 Hej BusHanna!

Jag är lika dan som du i det du beskriver, och det var väl nånting ditåt jag var ute efter när jag ställde min fråga. Jag behöver nämligen som du mycken tid på mig att bearbeta alla intryck. Något alternativ gives icke.

Och jag tror som du, att min typ av perception tar in väldigt mycket, och behöver hjärnan följdaktligen motsvarande mycket tid på sig för att bearbeta alla intrycken. Efter en dag fylld av intryck, behöver jag mycket tid för kontemplation, att bara sitta och ta det lugnt, låta medvetandet komma till sans. Och så har jag behov av fler timmars sömn än de flesta andra. Och jag har stor dröm-kapacitet. Samt ett rikt fantasi-liv… Allt det där kan mycket väl hänga ihop.

#12 Japp, du har tagit mig på orden. Varenda ett. Har du också AS?

#13 Yes, you'd better believe it! Och du, har du bara AS, eller har du fler diagnoser även? (ifs ointressant i just det här avseendet)

Jag har AS som hel diagnos och drag av ADD som visar sig som koncentrationssvårigheter och motivationsproblem. Du då?

Jag skulle kunna tänka mig att jag teoretiskt skulle kunna ha ADD-diagnos även jag. Ty innerst inne - i mitt sanna jag - så har jag problem med koncentration och motivation. Bara det att mitt "överjag" - som ofta är rättså starkt - förmår övervinna de där svårigheterna, men tyvärr på bekostnad av min mentala hälsa; mitt leverne kan därför ofta bestå av lidande.

Hur som helst har jag "bara" en ren AS-diagnos. Men den tycks vara ganska så klockren, och jag säger inte emot expertisen på den punkten. Jag känner mig som en aspergare, och jag är en typisk aspergare i väsentliga avseenden.

Och det är tydligtvis även du.  - Kan vi inte träffas vid något tillfälle över en fika på stan och snacka vidare?

#16 Det finns nog möjlighet till det beroende på vart i detta avlånga land du bor.

#17 Vad kul att du responderade på inviten! Jag är inte helt säker på var du bor, men det skulle inte förvåna mig alls, om ingen av oss hade längre än kanske någon kilometer till närmaste gemensamma café.

#18 Eskilstuna, det står på min sida.

#19 Det blev visst nåt fel där med "fetstilandet" i trådredovisningen i går kväll (sålunda Bokstavsfolk-I-Fokus sajts strul) - annars hade jag givetvis svarat omgående på ditt inlägg! Men bättre sent än aldrig…!

Flera andra här på sajten känner redan till mitt stam-locus, så varför skulle jag inte avslöja det för dig (och för alla andra också för den delen) - jag bor på Söder här i Eskilstuna. Det ligger centralt, så min hypotes, att vi bor högst två kilometer från varandra, kan vara rimlig. Stämmer den…!?

Jag är för det mesta extremt snabb och rationell och står och i hallen och trummar med fingrarna i väntan på alla andra. Framför allt är jag bra på att göra saker i "rätt" ordning så att tiden utnyttjas optimalt (sätta på ugnen innan jag tvättar händerna och tar fram maten, hälla upp marinaden innan jag skär köttet så jag inte ska behöva tvätta händerna igen innan jag tar i flaskor och burkar, hämta skottkärran på vägen från sadelkammaren, välja kläder direkt från torklinan för att slippa vika och lägga undan …).

Järnkoll på hela mitt system alltså. Men utanför systemet - tja, finns det något där?

#21 Väldigt bra själviakttagelse och uttryckt! Så känns det även för mig. Och just den där finslipningen, "sub-optimeringen" är det som gör att jag rättfärdigar mina egna ritualer…! Alltmedans "det, där ute, det okända" ännu inte är ritualiserat, således orationellt och kaosartat.

Ååååå, underbart..*skrattar*
När jag kom in på den här tråden, läste att Varulv gör saker långsammare än andra.
Då fick jag en bild i huvudet av hur du går saaaaakta.
Du går i centrum av någon stad, folk går in och ut ur affärerna.
I "normal", takt som du beskriver det.
Men du rör dig i slowmotion..*skrattar*

Förstår att det inte var i detta sammanhanget du menar och jag ber om ursäkt om jag har sårat dig, det var verkligen inte min mening.

Men det vore så skoj att se hur folk skulle reagera, om man går i slowmotion, pratar i slowmotion i en affär med mer.
…..om folk ens skulle märka det….
Men ändå…:P

Återigen, om jag sårade sig på något sätt, så ber jag om ursäkt igen!!

Haha, jag är som #21 
Jag har en sån enorm inre rastlöshet och jag blir tokig på långsamhet. Folk som sniglar sig fram på gågatan eller i affären, och jag tvingas gå bakom… jisses. 
Nej, jag vill nog att saker ska göras noggrannt och effektivt, och inget sölande. Om det är särskilt nyttigt är en annan sak

#23 Tjong! Där fick du en snyting!

Så där då, då kan vi vara sams igen…

Nej då, skämt åsido. Varför skulle jag ta illa vid mig!?  Det var ju en liten rolig bild du fick för ögonen. Jag kan se den framför mig, jag också.

Ser mig själv som ett slags zombie, ett Frankensteins monster, kanske… , traskandes omkring på stan, innesluten i min egen värld och min egen tidsskala…

Det märks också på min röst, långsam och djupt "basisk" - ungefär som när man förr, på grammofon, spelade en 45-varvare (LP) på 33 varv (EP och singlar)…

#23 Jag skulle GARANTERAT märka det, och bli vansinnig. 

Jag vill ta det långsamt, men jag är jättesnabb. Allt SKA gå fort, går det inte fort så händer ingenting av det..

Folk säger att jag är väldigt snabb i mina rörelser, men jag anser själv att jag rör mig relativt långsamt.
Jag har provat det där med att gå i slowmotion nu på stan….*skrattar*
Det var riktigt roligt….folk tittade på mig som om de inte hade sett en människa förr..
Nu har jag inte helt bra balans heller, vilket gjorde att det kanske såg mer eller mindre ut, som om jag var lite full. När jag gick där i slowmotion, men jag hade riktigt skoj…

Det roligaste var att beställa ett glas vatten på ett fik.
Heeeeee, kaaaaaan jaaaaaag fååååå….det var riktigt roligt.
Jag kunde se hur tjejen i kassan nästan försökte lägga orden i munnen på mig..

jag har också två tidsskalor, en när jag GÖR något, då är det som #21, total optimering. Sen kan jag sitta och sega framför datorn och en timme kan svischa förbi utan att jag märker den. Varför optimerade jag då förra timmen om denna fick förslösas?

Jag blir extremt stressad av långsamhet. Folk som långsamt tar fram sina pengar när de ska betala, som långsamt klär på sig ytterkläder och ska pilla in vantarna under jackärmen på exakt rätt sätt osv.

OBS, jag säger inte att ni/de långsamma gör fel, men jag blir väldigt stressad.

Det beror på vad det är. Ibland är jag långsam ibland snabb. Enligt arbetsterapeuten är jag lite långsammare än "normalt". Enligt arbetsledaren på "arbetslivsutvecklingsplatsen" är jag snabb. Vet inte vad hon jämför med dock.

En som jag har träffat irl här på sajten kommenterade spontant: "Du är ju inte långsam så, som aspergare brukar vara!"

Så då är jag kanske inte det då, ändå…

Men kan hålla med andra här om, att vissa saker bara ska gå snabbt och effektivt, för att jag ska må bra. Får jag en impuls att företa mig något, då ska det ske bums. Annars kan jag bli stressad. Förr, i mina yngre dar, ilade jag omkring på stan som en vessla; hatade att behöva följa långsamma folkströmmar där det ibland stoppade upp…

Två tidsskalor ja - kanske är det den bästa beskrivningen av mig med…?

Såg mig själv på en video en gång. Det ser ut som att jag rör mig i slow motion.Jag tycker illa om att skynda på. Blir bara fel då!

De flesta blir väl irriterade när andra är långsammare än dem själva.

HH

#9-12 Varulv & Höstlegenden, det ni beskriver är väldigt likt mig! Långsam är det ord och den egenskap som bäst sammanfattar en beskrivning av mig från det att jag liten var fram till nu….och förmodligen resten av livet också. Hihihi… Kan ju säga att det var en slutsats (långsamheten alltså) av nyss gjorda utredning, så snart har jag det på papper också. ;-) Dock räckte det inte till en AS-diagnos, även om jag numer själv kan identifiera mina svårigheter genom livet med just AS. Det var några tester bara, som sa att jag var för strategisk för att kunna ha AS, och så var det några detaljer till… Men jag gissar att jag ev skulle kunna fått diagnosen med andra bedömare… Men det kan jag ev ta i en annan tråd.

"För strategisk för att kunna ha AS" … Utveckla gärna! (blir nyfiken ) - även om det är OT; men jag är ju trådskaparen, så för mig får en sådan utvikning gärna passera…

#34 Tja…jag ska försöka… Jag fick göra test på datorn, där det kom upp fyra rutor åt gången med geometriska former i olika färg och antal, t ex trianglar, cirklar, kvadrater, samt stjärnor tror jag det var. Ett av dessa fyra exempel skulle jag välja bort genom att klicka. Sedan kom fyra nya alternativ, sedan ytterligare fyra….osv. Jag fick efter varje svar jag angivit veta om det var "rätt" eller "fel" svar, men inte varför. När jag "fattat galoppen" ändrades kriterierna…eller vad jag ska kalla det… Då fick jag försöka lista ut en ny strategi. Ju snabbare jag fattade och svarade rätt, desto färre "frågor" för varje ny "strategi" så att säga. Hängde du med? :-) Kan nog inte kortfattat förklara bättre än så… Det visade sig att jag var den snabbaste, eller iaf en av dem, som hon gjort testet med. Har man AS så kan man inte byta strategi så snabbt som jag gjorde. Jag har funderat sen dess på om man inte behöver tänka strategiskt i matte…? Själv är jag rätt kass på ekvationer och annan, i mitt tycke, avancerad.matte. Däremot finns ju en hel del aspergare som är suveräna på matte, inte minst du Varulv, om jag inte missminner mig. Är du strategisk, och kan du i så fall byta strategi ibland? :-) Sen fanns några detaljer till som gjorde att jag inte kunde ha AS.

Inte lätt att få vara lugn/reflekterande i en tid då det enda idealet är att alla ska vara tävlingsmänniskor, man spyr på det enkelriktade tänket.

#36 Vill svara på ditt inlägg först, Panzer! Bra sagt, helt enkelt!

Så du, #35! Din utredning verkar inte helt seriös, tycker jag bestämt. Ett av grundkriterierna för just Asperger är ju, att man ska ha minst normal intelligens. De där testerna som du utsattes för, verkar ju mäta hur "trögtänkt" eller inte man är. Och ett sådant test kan man mycket väl utföra i en första omgång för att utröna, om vederbörande har IQ över 70 eller inte.

Men uppvisar man hög intelligens (vilket du uppenbarligen gjorde), så motsäger detta icke Asperger. Egentligen snarare tvärt om, eftersom förmodligen ett överrepresenterat antal aspergare är intelligenta i närheten av eller högre än Mensa-klass.

Hur som helst så finns ingen övre gräns för hur intelligent man får vara för att platsa i asperger-stallet. Men en nedre gräns finns: IQ får inte vara mindre än 70.

Så dina utredare kan möjligen ha missuppfattat just den aspekten…

#37 Tack för ditt svar, du gode Varulv! Det var ungefär ett sådant svar jag hade tänkt mig från dig. :-) Frågan är: Vad gör man? Ska man fråga utredarna om de tror att alla andra smarta och strategiska aspiesar är feldiagnostiserade? ;-) Undrar vad de skulle säga om jag tog mod till mig och sa till dem att jag vet mer om detta än de…hihi… Är lite trött nu, men jag kan ju skriva lite mer om min utredning i en ny tråd en annan dag. Skulle vara intressant att höra med både dig och övriga gänget här vad ni har för synpunkter…

Ja, gör jättegärna det!