Haha "asg"

Jag kollade på många av de här bilderna,13 stycken sammanlagt, och förstod knappt något av skämten! =/

Tråkigt att jag inte kan skratta tillsammans med er, sitter mest här som ett frågetecken 

Hehe, det är väl så vi bokstavsmänniskor har det..

Men va tråkigt för dig skipper :( ser du alltså inte d humoristiska i denna bild i ts?

#3 ja, tyävärr!=/

#4 Nej, tyvärr förstår jag inte det roliga!=/ det enda som jag tänker på är ungefär såhär: Okej, bläckfisken har flera armar, och därför kan den hålla i saker, medans katten inte kan hålla i saker på samma sätt.

Men jag förstår inte det roliga i det. Det är väl så naturen är?:P  Och om det finns en djupare innerbörd i bilden, så vet jag inte vad det är för innerbörd.   Men du får gjärna berätta, varför du tycker att den är rolig? Då kanske även jag kan se och förstå det roliga i bilden! 

#5: I samhället ger man människor samma utmaningar trots att man har olika förutsättningar för att klara av det, och ens intelligens bedöms ifrån man klarar utmaningen eller inte. I andra utmaningar kanske de som inte klarade den första skulle vara bättre.

Man ger människor samma förutsättningar i livet, trots att människorna kräver olika föurtsättningar.

I denna bild ger man två olika djur samma utmaning, att bygga klossar under vatten. Självklart klarar bläckfisken det bättre, men under andra flutsättningar, om de skulle vara på land, så skulle katten klara det bättre. Intelligensen bedöms ifrån hur de klarar denna utmaning, inte hur de klarar en utmaning där båda har de förutsättningar de behöver för att klara av det.

I skolan så ger man barnen utmaningar som kräver att de sitter still och koncentrerar sig, och det gör att vi med ADHD har svårt att klara utmaningarna. Men hade man gett ADHD-barnen utmaningar där de istället fick röra på sig medan de löser uppgiften, så hade de troligtvis klarat av det.
Men under de föutsättningar som man ger barnen, så drunknar ADHD-barnen.

Förstår du?

#6

Tack för förklaringen, jag som först trodde att det roliga var kattens ögon.  Men något sade mig att det inte var det som var själva poängen.

Men nu förstår jag!:) Så tack återigen för förklaringen!:)

Jag har aldrig tänkt på detta förut, att folk fattar saker så himla olika.
Det behöver ju inte bara handla om diagnos.
Folk är olika och har olika erfarenheter.

Ska man dra ett skämt, eller så, för en massa människor.
Då gör man nästan mest rätt, om man förklarar skämtet….några gånger, drar det flera gånger på olika sätt.
Så man verkligen når fram till alla personer i gruppen.

Nu kände jag lite att detta kanske låter lite elakt, men det är verkligen inte tänkt så.

Men, som jag hörde på en föreläsning.
En person pekar på en stor katt och säger "titta".
Några personer tittar på katten direkt.

Sedan finns det lika många personer, som tittar på fingret.

#8, tycker verkligen inte att det var elakt skrivet.  Faktiskt, så tycker jag att tanken är bra, även om det säkerligen kan bli lite långtråkigt och enformigt för de som förstid skämtet direkt, att få höra den ytterligare 2 - 3 gånger. :P  Men tanken är ju god, att skämtet ska nå fram till dem som inte förstod från början. :)

Nu har jag inte ens orkat läsa konversationen, vilken gått ut på att "fattar du verkligen inte? Alltså: så här menas:" Nej, jag är helt enkelt inte på samma våglängd som den där "löjlige Benny" eller vad nu seriefiguren behagar kalla sig.

Det är helt enkelt kört för min del. (Och har inget intresse av sånt där heller, för den delen…)

Somliga saker är inte menat att man ska förstå med andra ord…:P

Jo men ni måste väl förstå att man inte kan stoppa ner en katt i ett akvarium..? och se skämtet i d..? inte för att d e kul att katten drunknar..,men d är trots allt en skämtbild..:-)

Och att d är skillnad på förutsättningar om d är ett vattendjur el inte:-)

Hihi sätt bläckfisken på torra land så får vi se hur länge den *respekterade professorn* tror att den ska överleva.. vill bara ni ska se skillnaden..å inge elakt menat..jag har ju själv ADHD :-)))

Jag fattar skämtet och kan tycka att det var lite roligt.
Inget jag satt och gapskrattade åt, när jag såg det, men jag såg ju helt klart humorn i det.
…känner lite hur jag försöker bevisa, att jag minsann förstod skämtet…
inte för att det spelar någon roll, men ändå..*skrattar*

Ja d kanske var dumt att skriva så av mig å ber om ursäkt om jag trampat någon på fötterna .. Såklart alla inte ser d komiska i d hela.. Å d blir en bra lärdom för mig, för mig var d så självklart:))

#15 Jag såg det komiska i bilden, men inte skämtet i själva poängen.  Och det är nog oftast så hos mig, att jag ser det roliga i bilder, eller i skämt med klara poänger. Som tex. Alla barnen såg på TV förutom Sven, han var TV antenn.   Sådana typ av skämt förstår jag och kan tycka är roliga. =)

Den där med Sven och att han har TV-antenn, förstår inte jag…:P

#17 det är rimmet, som är det roliga!=)  Sven - Tv antenn.

Haha jag älskar åxå alla barnen skämten:))

Sådana skämt, ska ju rimma.
Men jag såg ingen humor i det riktigt.

Då ser jag mer humor i den här.
Alla barnen anvnde kondom, utom Lasse.
Han kör med Ica-kasse

Men å andra sidan…barn använder sig inte av kondomer, men du fattar poängen :P

Har du msn förresten?

#20 who are u talking to ang msn? :)))

Jag frågade….er alla, för efter jag hade frågat Skippy, kom jag på att det vore skoj att fråga er alla.
Är det någon av er som använder sig av msn?
Jag har det inte just nu, men har funderat på att ladda hem det igen.
Men det är ju inget skoj, om man inte har någon att chatta med.

Är det någon som har msn här?

Nopps inte jag iaf:)

Här satt jag nästan med en förhoppning, att du skulle ha det.
Sedan punkterar du min förhoppning, med ett enkelt "Nopps, inte jag iag :)"
Du är härlig…
Kram på dig

nej tyvärr pappsing.  Jag hade msn för några år sedan, även facebook ett tag, men dessa program och sidor stressade upp mig väldigt mycket.   Dessutom kunde jag lätt bli beroende av msn för att sedan helt tröttna på det, och då fick jag dåligt samvete över att jag inte loggade in.

Så pga detta, använder jag mig inte av msn eller facebook. Det stjälper mig mer, än hjälper mig, liksom!:P

Nu har jag läst er konversation om katten och bläckfisken, och jag säger som skippy: jag kan inte förstå det "roliga" med att en bläckfisk klarar av en uppgift i ett akvarium men att inte en katt gör det.

Är det ungefär samma skämtsort som när man kan skratta åt någon som halkar på ett bananskal…?

#26 när jag fick den berättad för mig, så förstod jag poängen i det hela.  =)  Ska försöka att förklara den för dig nu.

Om man tar en skolelev med ADHD som ett exempel, så har ju den personen oftast svårt för att sitta still. Och i lektionerna på skolorna så måste man ju sitta still, väldigt många gånger.  Och då blir det som med katten, som drunknar.  Han klarar det inte.

Men om eleven med ADHD får röra på sig, medans han utför sin skolsyssla, så kanske han skulle klara det mycket bättre, på samma sätt som katten skulle ha klarat det mycket bättre om han var på land och inte i ett akvarium.

Först tänkte jag också på att det endast handlade om katten och bäckfisken, och att humorn fanns i det man kunde se på bilden.  Men jag förstod inte riktigt, vad poängen var.

#27: Det var väl så jag förklarade det..?

Min tolkning av det hela…

Personer med Asperger, kanske har svårt att sätta sig in i ,hur andra personer tar saker.
Mannen på bilden, har kanske en bild i huvudet av att en bläckfisk och katt, borde klara av, att vara under vatten lika bra.

#28 Ja det var exakt så du förklarade det hela.  Jag tog ditt svar där, utan att fråga om det var okej.  Förlåt, hoppas att jag blir förlåten.

#27, 28, 29

Ni menar förmodligen, att man bör vara ADHD:are, eller vara väl medveten om ADHD-problematik, och omedelbart associera till just den, för att kunna se det skämtsamma i situationen?

#31 nej inte bara.  Tog det endast som ett exempel.  

#29 Aha! Nu förstår jag hur du menar, Pappsing! Ja det var ju en infallsvinkel, som gick mig fullständigt förbi (är ju aspergare…)

Visst, åt  h o n o m  kan man ju skratta! Åt hans enfaldiga dumhet…

Bra, Pappsing! Tack!

Varsågod

Haha ni e gulliga här inne faktist "fniss" å kram tebax pAppSing.. Önskar er alla här inne lite ot iofs:) en forts trevlig lördag..är hundledig så jag och min man har fixat till d sista ute vid våran husvagn:))

Tack för att du finns, mossquinnan!

Klart att vi är gulliga, vad ska vi vara annars? :P

Oj vad mycket diskussion det kunde bli kring den här lilla bilden!  Så fascinerande!

Jag måste säga att jag blev ledsen när jag förstod att Skippy inte kunde se det roliga i den, för jag älskar serier och roliga saker och kan inte tänka mig hur livet skulle vara utan att förstå dem. Alltså jag blev ledsen för din skull, Skippy, inte ledsen som i sårad. Vad jobbigt det måste vara :( Men å andra sidan kan du se saker i livet som inte jag kan.

Det är ju jättefascinerande hur olika man kan tolka en och samma bild!

Jag har ytterligare en infallsvinkel på djupet i bilden. Forskning och vetenskap jobbar ofta så här, de utgår ifrån vissa saker och gör sina bedömningar utefter det. De resultat och bevis de får fram är en produkt av förutsättningarna och omsändigheterna runtomkring. Jag har inget direkt exempel och kan inte förklara riktigt. Och det är ju inte direkt komiskt, utan snarare en djupare tanke som seriestrippen kan leda till.

Och förresten så har jag msn. Men som du säger, det är inte så många som använder det längre, vilket är lite trist.

#38, ja det var lite tråkigt att inte förstå poängen. När jag såg bilden först, så tyckte jag att bilden såg rolig ut, men jag kunde inte se poängen eller det roliga i den.  Men Zaphix förklarade den så bra för mig, så när jag läste hennes förklaring, då förstod jag vad själva poängen var.  

Jag har alltid haft svårt för tecknade serier i tidningar eller i böcker, aldrig sett det roliga i deras poänger, förutom då det kommer till det roliga eller komiska i själva bilden.  Vad jag kommer ihåg, så är det så. =/

#39 skrivet av CajsaBajsa

Jag har tänkt skaffa msn…laddade hem det, men insåg sedan att jag har ju inte kontakter att chatta med.
Men det vore trevligt att chatta med dig…skulle jag få adda dig till min lista om jag laddar hem msn?

Jag förstår inte det roliga. 

För mig blev det roliga faktiskt att det påminner om den här sidan ibland=p

I serierutan har professorn skapat förutsättningar som ger stora förutsättningar för att försöket slutar på ett visst vis. För att inte säga att det skapats förutsättningar som kommer ge en viss utgång av försöket.

Härinne kommer det med jämna mellanrum upp saker som man kanske ogillar och sedan ställs då frågan, "är det en typisk aspergergrej/adhdgrej?"Det kan röra sig om något sådant som huruvida det är typiskt Asperger att gilla rött (för mig är för övrigt Asperger rött). Ställs den frågan härinne där dom flesta har Asperger (eller ADHD men oftast riktas den här typen av frågor till dom med samma diagnos) så kommer man allra troligast komma fram till att personer med Asperger tenderar att gilla rött för dom flesta människor har inget speciellt mot färgen rött.

Men, saken är ju att det är ju inte säkert att det är typiskt "aspigt" för den sakens skull. Ställs samma fråga till en samling nt skulle troligen svaren falla ut på ungefär samma sätt som den blev när frågan ställdes till människor med Asperger eftersom dom flesta som tidigare nämnts inte har något emot röd färg.

Med andra ord är det inte typiskt Asperger att gilla rött men när frågan ställs till enbart personer med Asperger så kan det se ut så.

Det här fenomenet tycker jag mig se då och då härinne. Vi söker kanske gemenskap på något vis, vi kanske vill reda ut vad av oss som är personliga drag och vad som är diagnosdrag (vad nu skillnaden är, det är ju vi oavsett).

Naturligtvis finns det saker som kan hänga ihop med våra diagnoser men jag upplever ibland en överdrivet stark vilja att hänga upp alla personlighetsdrag på diagnosen. Variationer, svårigheter och preferenser finns hos alla människor med eller utan NPF och att jag och någon annan med ADHD råkar ha samma preferenser runt något betyder inte automatiskt att det har med adhd-diagnosen att göra.

Eh, nu har jag vecklat in mig men för mig var det det roliga med serien. Att det är lite som här ibland.

#43 Ja men det var lite så jag menade med vetenskapen också :) Och för att fortsätta lite på din röd-liknelse… Om man säger här inne att "Jag har AS och min älsklingsfärg är röd och jag träffade en annan ASare som har som älsklingsfärg röd. Kan det vara så att de flesta ASare har just röd som älsklingsfärg?" Då kommer det med stor sannorlikhet bli så att de som har AS och älskar rött känner igen sig och skriver att ja så är det nog, medan de som inte känner igen sig alls ofta inte ens svarar eftersom ämnet inte intresserar dem så mycket.

Ungefär som på en vårdcentral där man i väntrummet la ut frågeformulär om alkoholvanor, som var helt frivilliga att svara på. Det var bara några få som svarade på dem och de var renlevnadsmänniskor allihop. Det betyder inte att alla på vårdcentralen är renlevnadsmänniskor. En alkoholist t.ex. kommer inte vilja fylla i ett sådant formulär, eller om den gör det kommer den antagligen att ljuga.

Är det bara jag som inte hänger med i det ni skriver..det känns lite som om ni har väldigt bra tankar, ni skriver ner dem…men det verkar som om ni missar detaljer här och var, för att vi andra ska förstå helt hur ni tänker…

Eller är det bara jag som inte hänger med helt?

#41 Självklart 

#45 Jag vet inte. Jag tycker det är svårt att förklara vad jag menar så det kanske blev lite illa förklarat.

#43 och #44 Jag känner igen mig mycket utav det som ni beskriver.

Anledningen till att jag har gjort många olika sådana trådar som ställer frågan: "Känner ni igen er i detta?" Eller "Kan det ha med någon diagnos att göra?"  Lite varstanns på olika forum, beror på att jag vill se om det kan ha med diagnosen att göra, eller om det inte har med diagnosen att göra.  Jag har väldigt svårt att veta hur andra människor känner, upplever olika situationer och hur de beter sig, eftersom jag inte är någon annan än mig själv.

Föreställ er att vi människor sitter i ett varsitt rum, där vi inte ser varann men ändå kan tala med varann.  Jag kommer då inte veta om det lyser en röd lampa i erat rum, som det gör i mitt rum.  Därför måste jag fråga för att se om det lyser i alla andra rum, eller om det bara lyser rött i mitt, eller i några få rum.

Förstår ni hur jag menar?

#47 För att förstå andra måste man ju förstå sig själv och för att förstå sig själv behöver man förstå andra. Du vill förstå dig själv och andra bättre, om jag förstått rätt.

#48 ja precis. Du formulerade det väldigt bra här. =)

Det finns ett ordspråk som heter: "Genom sig själv känner man andra." Men för mig kan det även vara lite tvärtom. "Genom andra lär man känna sig själv."

Det ger mig så oerhört mycket att läsa de olika trådar, som folk skapar och skriver ner här i forumet.
Bara av de två inläggen som ni gjorde nu senast, har jag plockat till mig saker…som jag redan hade insett, men som jag inte hade aktivt i huvudet…det här med att man lär känna sig själv, genom andra med mer…

Jag är en sådan person, som nästan ständigt försöker förbättra min förmåga att vara mig själv.
Att solla bort beteenden och tankemönster, som blivit skapade med åren…pga olika omständighter.
På så vis finner jag mer av mig själv och kan även få fram mig själv mycket mer.

En sak som jag plockade till mig här i forumet, var det här med att få tid för sig själv.
Hur viktigt det är att jag, får sitta för mig själv vid datorn, med dörren stängd så min fru och dotter är i ett annat rum.
Hur skönt det är att bara vara sig själv, utan intryck, som man inte själv har valt.

Ja, nu babblar jag på en massa…..men..det bjuder jag på

#44 Precis=)

#50 Ja visst är detta forumet bra!  Man lär sig massor, och det är inte alls som i många andra forum där folk bara vill briljera med sina kunskaper och klanka ner på andra.

Det där med ensamtid är så viktigt! Och det är viktigt att man då har en förstående partner som förstår att det är ett behov man har, det är inte att man vill undvika sin partner.

Ensamtid kan vara så olika. Min mamma t.ex. sitter ofta och lägger patiens på datorn, inte för att hon älskar patiens men för att det ger henne den där tiden för sig själv och avkoppling för hjärnan. Jag sitter gärna vid datorn, eller skriver dagbok eller ibland sitter jag bara och tänker.

Det där med att hitta sig själv är också jätteviktigt! Du beskrev det jättebra "Att solla bort beteenden och tankemönster, som blivit skapade med åren". Där har jag en lång väg att gå.

Det där med att inte förstå skämt är nog ganska vanligt, även om de flesta inte brukar visa när de inte förstår. Jag följer en webcomic, xkcd.com, som när man förstår den brukar vara väldigt rolig och genomtänkt. Ibland får jag sitta länge innan jag förstår den och lyckas jag fortfarande inte är det tur att det finns forumtrådar (en för varje serie) som förklarar var poängen är. Man kan också märka på googles förslag (eller vad den heter, den där lilla listan med förslag som dyker upp när man skriver) när han har använt svåra ord.