Bokstavsfolk iFokus

Bokstavsfolk

Etiketterfamiljanhörigarelationer
Läst 2756 ggr
Cattis
0

Till alla bokstavsmammor:

Fick detta per mail för många år sedan, just då min äldsta dotter fått diagnosen Asperger. Jag är inte religös, men den är fin ändå…

________________________________________________________________

SKYDDSÄNGELN
De flesta kvinnorna blir mamma av misstag, några väljer det, en del av samhällets press och några av vana.
I år kommer nästan 100 000 kvinnor att bli mammor till handikappade barn. Har du aldrig undrat hur mammorna blir utvalda?

"Gud svävar över jorden, väljer sina instrument med noggrannhet och medvetenhet. Medan han observerar ger han sina änglar instruktioner att skriva i en stor dagbok:

Gud ger ängeln ett namn och ler. - "Ge henne ett handikappat barn." Ängeln blir nyfiken, - "Varför just henne Gud? Hon är ju så lycklig…"

"Precis", ler Gud. "Kan jag ge ett handikappat barn till en som inte kan skratta? Det vore grymt".

"Men har hon tålamod?" frågar ängeln. "Jag vill inte att hon ska ha för mycket tålamod för då skulle hon drunkna i en sjö av självömkan och vanmakt. När väl chocken och misstron lagt sej kommer hon att ta itu med det. Jag har tittat på henne idag. Hon har rätt känsla för sej själv och en självständighet som är ovanlig och som så väl behövs hos en mamma. Du förstår, barnet som jag ska ge henne lever i en egen värld och det kommer inte att bli lätt" "Men herre, jag tror inte ens hon tror på dej"

Gud ler. "Det spelar ingen roll, det kan jag ordna. Hon är perfekt. Hon är tillräckligt självisk."

Ängeln flämtar, "Självisk? Är det en dygd?" Gud nickar. "Om hon inte kan skiljas från sitt barn ibland kommer hon inte överleva."

Ja. Här är en kvinna som kommer välsignas med ett barn som inte är perfekt. Hon vet inte om det än men hon ska avundas. Hon kommer aldrig att betrakta ett steg som vanligt. När hennes barn säger "mamma" för första gången så har hon ett mirakel och hon kommer att veta det. När hon beskriver ett träd eller en solnedgång för sitt barn kommer hon vara en av de få som någonsin får se mina verk.

"Jag ska ge henne kraften att se det jag ser…okunskap, grymhet, fördomar.. och ge henne styrkan att stå över detta."

Hon kommer aldrig att vara ensam. Jag kommer att vara vid hennes sida varje minut, varje dag hela hennes liv, lika säkert som hon står här nu vid min sida.

"Och hur blir det med en skyddsängel?" frågade ängeln. Gud ler. "En spegel kommer vara tillräckligt."

Författare: Okänd

/Cattis

.:. www.shetlandsponny.com .:.

camillasigge
0
#1

åh, vad underbart skrivet……..måste erkänna att sitter här och bölar när jag läser det…

Cattis
0
#2

#1 det gjorde jag då jag fick den också :-) Ibland kan jag fortfarande få klump i halsen då jag läser den. Som idag då jag lade in den här.

/Cattis

.:. www.shetlandsponny.com .:.

StuteriQveiar
0
#3

#1 #2 Jättefin…Känner som er… Gråter

anebit
0
#4

Så underbart skrivet, tårarna bara rinner ……….

Jag är mamma till skyddsängeln Camilla Oskyldig   (#1 camillasigge)

Kastrering är Aoch O i arbetet med att minska på de hemlösa katterna

Vinga
0
#5

*Gråter av tacksamhet* Gud har ju bevisligen givit mig mina underbara barn med denna diagnos för att Han vet att jag med Hans hjälp klarar av detGladGråterGlad

Cattis
0
#6

*putt*

/Cattis

.:. www.shetlandsponny.com .:.

Skrutten72
0
#7

Åh vad vackert!!! Gråter en skvätt jag med…

favoritkatten
0
#8

Den är såå himla vacker… och visst känner man sig utvald… önskar er alla en underbar vinterdag
Cina

lightseeker
0
#9

BUHU, det känns som om den gick direkt till hjärtat. Efter att ha fostrat fem barn med olika diagnoser, sjukdomar och svåra trauman med i bagaget, så känns det som en liten uppskattning.

Ibland har ju allt bara kännts så ensamt, samt som ett stort ok.

Har deppat här ett tag nu, jag känner mig så ensam, så ensam, med allt ansvar och aldrig någon feedback eller uppskattning.

Det känns också skönt att se här, att det finns fler mammor i samma situation. Tack för att ni andra finns här med.

Anncia
0
#10

Jag är en bokstavsmamma som verkligen behövde läsa det här inlägget. Så fin. Jag känner mig så oerhört ensam och saknar styrka just nu.

aase-andersson
0
#11

Den här behövde jag idag… jag är mamma till 2 pojkar så jag måste vara lycklig och ha humor.. står här och gråter..mina killar är 16 och 15 med Asperger..

mona43
0
#12

Värmande och uppmuntrande Glad även jag fick Gråter en skvätt, jag har en 14 årig kille med Asperger och en 12 årig kille med autism.

kolla gärna våran hemsida:  http://www.monaper.com

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Niklas
0
#13

#12: Sidan är helt vit när jag klickar på länken.

Vänliga hälsningar

Niklas


Vänliga hälsningar, Niklas

Sök information om Sveriges adelssläkter för din släktforskning

FantasyMoon
0
#14

Vilken vacker.. jag får tårar i ögonen. Fast jag inte är bokstavsmamma så berörde den. För det är så jag ser på mina barn och deras liv. Det är just som ett slags mirakel.. jag uppskattar allt dem gör.. allt. :D

Labolina_73
0
#15

Åååååå så fint,,,, :-)

//L

BlixtTilda
0
#16

Vackert, mycket vackert, gick direkt in i hjärtat. Svårt att hålla tåren borta.

[Angelz]
0
#17

Kan bara säga tack!!

VeganGeek
0
#18

#13 jag klickade också på länken och kom till en ledig domän, jag provade då istället http://www.monaper.se/ och det gick bättre kanske bara en felskrivning av Mona43?

giffan
0
#19

Lustigt…. jag känner igen mig i texten på något sätt.

För visst måste det vara Någon som hjälper en igenom allt man går igenom…

Jätte vacker.

~ Anneli ~ 
Sajtvärd för:  adopterade.ifokus

sisan881
0
#20

Känner väldigt mycke som du lightseeker. Har alltid undrat "varför jag"?!?

När jag var 12 år fick jag en halvbror med ??? Han var väldigt jobbig så m in mor klarade inte av honom. Jag gick in som 12 åring och tog över på dagarna, vid läggning osv.

När han var 10 år gick det inte längre (jag var 22) och det blev tal om att fosterhemsplacera honom. Han bad om att få flytta hem till mig - och jag kunde ju inte säga nej. HAn bodde hos mig tills han flyttade hemifrån.

Började jobba som dagmamma ett par år. Fick två barn med kraftig astma och en rad allergier samt ett barn med Autism och Epilepsi.

Fick tre barn varav ett har Generell Språkstörning och har problem i all typ av kommunikation. Förrutom rita :-)

Träffade en man och efter ett tag så sa jag att sonen kunde flytta hem till mig eftersom han måde så dåligt, var deprimerad, hade ångestattacker, sömnproblem, oroade sig, var övergiven och det visar sig (tror jag) att han har Aspergers.

Vi fick en liten bäbis med. Så nu sitter jag här.

med en man som reser mycket i jobbet och 5 barn tillsammans. Varav 1 precis flyttat hemifrån, 1 har Aspergers, 1 tonårskille, 1 med Språkstörning och en liten bäbis.

Glämde säga att jag utblidar mig till lärare, ska läsa specialpedagogik för barn som har svårigheter. Lägger med automatik upp lektioner med tanke på de som inte klarar av vanlig "katederundervisning"….

Kommer man sluta?!?!………. troligen inte. Men jag har aldrig förstått hur det kommer sig att barn med problem tycks ramla åt mitt håll.

Niklas
0
#21

#20: Du är nog helt rätt person att välja den utbildningen. Åtminstone om man dömer av vad du skriver här.

Men jag har aldrig förstått hur det kommer sig att barn med problem tycks ramla åt mitt håll.

Det är kanske närmast. Glad

Vänliga hälsningar

Niklas


Vänliga hälsningar, Niklas

Sök information om Sveriges adelssläkter för din släktforskning

sisan881
0
#22

Hej, hoppas du har rätt med utbildningen - snart klar - ser ljuset i tunneln Skrattande

Kan ju va så att jag står ivägen Glad har inte tänkt så långt…. hmmmm

linhof
0
#23

sååå vackert Gråter Det skulle min mamma veta… hur alldeles speciell o älskad hon är…..Glad…och jag är….oxå

Cattis
0
#24

*putt*

/Cattis

.:. www.shetlandsponny.com .:.

snurro89
0
#25

Störde mej på en sak bara ingen är "perfekt"